<p>Syftet med denna uppsats är att kartlägga arbetsgivarens respektive Försäkringskassans ansvar</p><p>för arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. I</p><p>den arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren,</p><p>Försäkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemot</p><p>sina anställda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. I</p><p>rehabiliteringsansvaret ingår sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra en</p><p>rehabiliteringsutredning när den anställde varit helt eller delvis borta från arbetet under en tid.</p><p>Arbetsgivaren har även ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att på så</p><p>sätt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsätta sitt arbete trots eventuell nedsatt</p><p>arbetsförmåga.</p><p>Utredningen ska sedan lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor. Utifrån arbetsgivarens</p><p>rehabiliteringsutredning ska Försäkringskassan sedan upprätta en rehabiliteringsplan.</p><p>Ändamålet med planen är att den försäkrade ska få den rehabilitering som behövs för att</p><p>denne ska kunna återgå till arbetet så snabbt som möjligt. I de fall där det finns behov ska</p><p>Försäkringskassan även kalla den försäkrade till ett avstämningsmöte, för att så snart som</p><p>möjligt fånga upp den försäkrades möjlighet att återgå till arbete och vilket behov den</p><p>försäkrades har av stöd i den processen. De olika typer av rehabiliteringsåtgärder som kan bli</p><p>aktuella är främst arbetsträning och utbildning. Även arbetstagaren har ett</p><p>rehabiliteringsansvar som går ut på att arbetstagaren aktivt måste delta i</p><p>rehabiliteringsåtgärderna.</p><p>Ansvars- och rollfördelningen mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren är inte helt</p><p>självklar utan det finns en inbakad problematik. Denna problematik tros bero på den</p><p>otydlighet som finns mellan aktörernas ansvarsområden. I betänkandet SOU 2006:107 ger</p><p>utredningen förslag på åtgärder för att tydliggöra lagarna och då också förtydliga ansvars- och</p><p>rollfördelningen mellan aktörerna. Dessa förslag diskuteras vidare i uppsatsens avslutande</p><p>kapitel.</p> / <p>The purpose of this essay is to describe the Swedish legislation and examine court cases</p><p>concerning employers’ and the Social insurance office’s (Försäkringskassan) responsibility</p><p>for rehabilitation of employees. There are three main players in regards to work related</p><p>rehabilitation: the employer, the Social insurance office, and the employee. The employer is</p><p>mainly responsible for work related rehabilitation, which is prescribed in the Work</p><p>Environment Act (Arbetsmiljölagen) and the National Insurance Act (Lagen om allmän</p><p>försäkring). The employer’s responsibilities for work related rehabilitation include, since</p><p>1992, conducting a rehabilitation investigation of the sick employees. The investigation shall</p><p>lay the groundwork for the necessary steps to be taken at the workplace to insure that the</p><p>employee can return to work. The employer also has a responsibility to modify work tasks to</p><p>the individual employee insuring that the employee can continue to work even if the</p><p>employee’s work capacity is reduced due to injury or disease.</p><p>The rehabilitation investigation done by the employer must be turned over to the Social</p><p>insurance office within eight weeks. The Social insurance office then makes a rehabilitation</p><p>plan based on the investigation. The purpose of the plan is to insure the employee receives the</p><p>rehabilitation that he/she needs to be able to return to work as fast as possible. The Social</p><p>insurance office must also meet the employee for a meeting (avstämningsmöte) if deemed</p><p>necessary. The purpose of the meeting is to establish what the employee’s needs are in</p><p>regards to his/her rehabilitation. The two types of rehabilitation methods most commonly used</p><p>are work training and education. The employee also has a responsibility to actively take part</p><p>in the rehabilitation process.</p><p>How one should distribute responsibility and divide roles between the social insurance office</p><p>and the employer is not entirely clear. Currently, there exists a conflict between the different</p><p>players about how to do this due to the lack of clearly established responsibilities and roles as</p><p>pertain to each party. The parliament is trying to create more defined legislation with a new</p><p>report called SOU 2006:107, which they hope will help clarify the individual responsibilities</p><p>of all parties involved. These proposals will be discussed further in the essay’s final chapter.</p>

Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?

The purpose of this paper is to examine how gender is created in the Administrative Court´s application of care of Young Persons (Special Provisions) Act. The theoretical starting point is the gender perspective. My empirical work consists of 27 court cases from 2010 and 2011. These are investigated for common themes by a qualitative content analysis. The result and analysis consist of four court cases representing one theme each. The result shows that boys and girls are taken into custody because of different reasons and that the court creates and maintains images related to gender, by highlighting some qualities that are inherent to boys and girls respectively, while others qualities are made invisible.

Syftet med denna studie är att den ska lyfta fram problematiken byggföretagen upplever samt fungera som en fingervisning om i vilken riktigt eventuella förändringar i upphandlandets genomförande kan göras. Målet är att ta reda på vad branschen tycker om LOU och hur företagen förhåller sig till lagen. Vilka är dess problemområden som orsakar misstro och överklaganden? Undersökningens frågeställning: •Vad tycker entreprenörerna om tillvägagångssättet? •Vilken förändring skulle entreprenörerna vilja se?

Denna uppsats behandlar Paulus syn på lagen vilket är ett mycket omdebatterat område inom paulusforskningen. Frågan om Paulus lagsyn är så central för den övergripande paulustolkingen att alla som vill förstå Paulus och hans texter måste bilda sig en uppfattning om detta. Det har skrivits många hyllmeter och diskussionen verkar långt ifrån avslutad. Frågan kräver dock tydliga avgränsningar för att kunna behandlas i denna relativt korta uppsats. Därför kommer jag fokusera på en perikop i ett av Paulus brev som behandlar denna fråga. Min frågeställning blir då: Vad menar Paulus med ”lagen” i Rom 3:21-31?

Syftet med denna studie var att studera äldre marksamfälligheter, med skog som huvudändamål, utan ordnad förvaltning och deras övergång till nyare lagstiftning angående just förvaltning. Även avyttring av marksamfällighet har studerats i detta arbete.De metoder som används i detta arbete är en studie om gällande rätt samt en intervjustudie. I studien om gällande rätt har lagstiftning, propositioner, Lantmäteriets handböcker och juridisk litteratur studerats. I intervjustudien fick två förrättningslantmätare och två delägare i samfällighet svara på frågor.Studien av gällande rätt visar att samfälligheter idag förvaltas enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter, men för vissa samfälligheter är fortfarande den äldre bysamfällighetslagen tillämplig. Avyttring av samfällighet sker genom avstyckning och sammanläggning eller genom fastighetsreglering enligt reglerna i fastighetsbildningslagen.Intervjustudien visar att förrättningslantmätarna stöter på äldre skogssamfälligheter flera gånger årligen och att avyttring hanteras så som studien av gällande rätt säger. Svaren från delägare i samfällighet tyder på att delägare kan ha svårt att veta vilken lagstiftning som gäller för just deras samfällighet samt att förrättningskostnaden gör att delägare drar sig från att göra någon åtgärd i samfälligheten.Studien visar att reglerna angående förvaltning och avyttring av samfällighet fungerar bra men att delägare är i behov av tydligare information om de regler som gäller. Studien ger även förslag på en lagrumsändring.

När en ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialtjänsten i sina yttranden beskriver flickor som misstänks för misshandel eftersom våld är starkt associerat med maskulinitet. Materialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys och har tolkats hermeneutiskt. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är abduktiv vilket innebär att studien utgår från empiriska data men att teoretiska moment samtidigt har beaktats. Resultatet visar att socialtjänsten i flera avseenden beskriver och förklarar flickorna och deras beteenden utifrån föreställningen om normativ femininitet. I flera fall beskrivs flickornas aggressivitet som en bristande kontrollförmåga och det är vanligt förekommande med beskrivningar av utsatthet och psykisk ohälsa. Det framkommer även att när flickorna anpassar sig efter den normativa femininiteten beskrivs det som positivt medan avvikelser överlag beskrivs som problematiskt.

<p>To create a more accessible environment for disabled people, the Swedish government, in the year of 2001, made the national act of easily eliminated obstacles valid. This national act states that all easily eliminated obstacles in the municipalities, in places and in premises that are public, shall be removed before the end of 2010, no matter if the owner of the place or premise is private or public. According to Boverket, most of the municipalities are not going to be able to reach that goal, why?</p><p> </p><p>The aim of this thesis is to compare the two municipalities Kalmar and Karlskrona in their way of implementing this national act, to see where it went wrong and why. By using implementation theories and qualitative empirical data in the form of interwievs with the total of eight people from different administrations in both of the municipalities, the subject was analyzed and discussed. The conclusion argues that the biggest difference between Kalmar and Karlskrona is that the puplic administration employees in Kalmar have a lack of knowledge, concerning the supervision responsibility that the municipalities have towards the private property owners. This leads to a non-working society-steering in Kalmar. Also, a lack of money is a big problem in both of the municipalities, as well as the problems with the national act which are indistinct in the way that it’s hard to know what exactly an easily eliminated obstacle is.</p><p> </p>

Uppsatsen försöker ge en historisk förståelse för principen om likhet inför lagen. Det görs genom att beskriva och diskutera hur rättslig särskillnad företagits historiskt sett och vad som påverkat utvecklingen på området. Särskild fokus riktas mot upplösningen av statussamhället och den ökade integrering i nationella rättsgemenskaper.

No description available.