<p>Karlsson, S. 2007: Att äga rum. En undersökning av skogsägande och lokal utveckling i tre värmländska församlingar. (Ruling Spaces. An Investigation of Forest Ownership and Local Development in Three Parishes in Värmland)</p><p>This thesis explores the present ownership structure of forest estates in the province of Värmland, and in particular three parishes in Värmland and attempts to explain how the ownership structure has evolved to its present state. The purpose is to reveal the importance of this ownership structure for the development potential, expressed as the local population’s prospects of earning a living in forest regions.</p><p>The empirical material is based on registers/databases from the tax authorities, Swedish Forest Agency and the County Administration Board. The thesis includes a survey among forest owners (landowners) in the region in focus for the thesis as well as living outside this region. Finally, interviews have been the basis for the work. The survey and the interviews were based on theories of property rights and institutional economy. The primary theoretical framework was based on local development theories.</p><p>The ownership structure of forest estates in the province of Värmland is characterized by variation within the region. In the Western parts, small scale private ownership is dominant, where a majority of owners live near the estate/property, while in the Eastern parts, that historically has been a base for significant industrialized processing of natural resources, a very large share of the forest land is owned by a single corporation, Bergvik Skog AB. The Northern parts of Värmland are a mosaic of different owners where a large portion of the owners live in cities or regions far away. Another noteworthy actor is the Svenska Kyrkan (Church of Sweden) that locally has a dominant position in Värmland.</p><p>The evolution of the ownership structure to its present state can be explained in terms of market economy that has nurtured rationalization acquisitions with the purpose of reducing the number of estates to instead arrive at a small number of larges estates. It is concluded that the number of forest owners that does not live near the estate/property has increased in the post-war era. This relationship relates to the urbanization caused by, among other factors, well developed rationalization within the agricultural and forestry sectors in the region. It is also pointed out that the legislation around acquisition of land has influenced the development.</p><p>The survey together with the interviews conclude that the ownership structure does not have a significant impact on the local population’s development strategies. Nor does the locally high share of owners not living near the estate seem to be an important factor. The thesis is concluded by raising questions around the aspect of obligations when forests are owned by others than the local population.</p><p>KEY WORDS: Forest owners, property rights, rural development, the province of Värmland, Sweden</p>

I den här studien undersöks regional utveckling inom kulturarvsområdet med utgångspunkt från ungas förhållningssätt. Syftet med undersökningen är att ur ett socialt perspektiv utreda fördelaktiga funktioner för det materiella kulturarvet i arbetet mot en regional utveckling vid landsbygdsområden. Undersökningsområdet har sin utgångspunkt vid Gotland som geografisk plats, men även Visby världsarvsstad som lokalt område. Vid insamling av empiriskt material har kvalitativa intervjuer hållits med både kommunala tjänstemän och unga med anknytning till Gotland. Intervjuerna har sedan kompletterats med kvalitativa textanalyser av planer och program som relaterar till kulturarvsarbetet. Resultatet för undersökningen visar att den unga målgruppen ser det materiella kulturarvets potential inom regionala utvecklingsfaktorer såsom arbetsmöjligheter, boende, utbildning och nöjesutbud. Det materiella kulturarvet ses även som viktigt för skapandet av livskvalitet, sociala nätverk och för Gotlands platsidentitet. I förhållande till detta beskrivs kulturarvet i kommunala planer och program, som viktigt för att utöka företagande, upplevelsemöjligheter och kulturella verksamheter. Majoriteten av planerna uttrycker därmed kulturarvet ur ekonomiska synvinklar och till stor fördel för besöksnäring. Ett ökat fokus på sociala kvaliteter och nödvändiga regionala utvecklingsfaktorer med utgångspunkt från den unga intervjugruppen kan därmed ses som fördelaktig i de kommunala planerna.

Karlsson, S. 2007: Att äga rum. En undersökning av skogsägande och lokal utveckling i tre värmländska församlingar. (Ruling Spaces. An Investigation of Forest Ownership and Local Development in Three Parishes in Värmland) This thesis explores the present ownership structure of forest estates in the province of Värmland, and in particular three parishes in Värmland and attempts to explain how the ownership structure has evolved to its present state. The purpose is to reveal the importance of this ownership structure for the development potential, expressed as the local population’s prospects of earning a living in forest regions. The empirical material is based on registers/databases from the tax authorities, Swedish Forest Agency and the County Administration Board. The thesis includes a survey among forest owners (landowners) in the region in focus for the thesis as well as living outside this region. Finally, interviews have been the basis for the work. The survey and the interviews were based on theories of property rights and institutional economy. The primary theoretical framework was based on local development theories. The ownership structure of forest estates in the province of Värmland is characterized by variation within the region. In the Western parts, small scale private ownership is dominant, where a majority of owners live near the estate/property, while in the Eastern parts, that historically has been a base for significant industrialized processing of natural resources, a very large share of the forest land is owned by a single corporation, Bergvik Skog AB. The Northern parts of Värmland are a mosaic of different owners where a large portion of the owners live in cities or regions far away. Another noteworthy actor is the Svenska Kyrkan (Church of Sweden) that locally has a dominant position in Värmland. The evolution of the ownership structure to its present state can be explained in terms of market economy that has nurtured rationalization acquisitions with the purpose of reducing the number of estates to instead arrive at a small number of larges estates. It is concluded that the number of forest owners that does not live near the estate/property has increased in the post-war era. This relationship relates to the urbanization caused by, among other factors, well developed rationalization within the agricultural and forestry sectors in the region. It is also pointed out that the legislation around acquisition of land has influenced the development. The survey together with the interviews conclude that the ownership structure does not have a significant impact on the local population’s development strategies. Nor does the locally high share of owners not living near the estate seem to be an important factor. The thesis is concluded by raising questions around the aspect of obligations when forests are owned by others than the local population. KEY WORDS: Forest owners, property rights, rural development, the province of Värmland, Sweden

Studien analyserar om bestämmelserna angående Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvärden och allemansrätt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestämmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandområden kan få för konsekvenser för naturvärden har gjorts, där försämrade förutsättningar för biologisk mångfald är en av dessa. En GIS-analys av två fallstudieområden längs med Dalälven i södra Gävleborgs län genomfördes för att analysera hur stor del av stränderna som inte är tillgängliga att vistas på för allmänheten och för att se om och vilka skyddsområden för naturvärden, skyddsvärda naturområden och riksintressen för naturvård som finns i fallstudieområdena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor. Kartorna användes sedan som underlagsmaterial för att avgöra om LIS var lämpligt i någon del av fallstudieområdena. Studien definierar svårigheter med LIS och kommer fram till att LIS inte utgör ett direkt hot mot naturvärden och allemansrätt om bara konsekvenserna som en exploatering enligt LIS får för naturvärden och allemansrätt vägs in. Omfattningen av den tilltänkta exploateringen i strandområdet avgör om ett hot uppstår eller inte. Däremot krävs ett bredare perspektiv där konsekvenserna för de fysiska, ekonomiska och sociala aspekterna också vägs in i bedömningen för att syftet med LIS ska uppnås. / The study analyzes if the provisions on rural development in waterfront locations (LIS) in the Swedish environmental act can be a threat to natural values and the right of public access in the waterfront areas, with the potential for exemptions in the provisions for shore protection LIS provides. The background to LIS is treated in the study. A summary of what an impact irresponsible planning of near shore areas can have on natural values was made. A GIS analysis of two case study areas along river Dalälven in the southern part of the region Gävleborg, Sweden, was conducted to see how large parts of the near shore areas that are currently not available for the public. The GIS analysis was also made to see if and which natural protection areas, natural areas worth to be protected and national interest for nature conservation that is represented in the case study areas. The results of the GIS analysis were presented in maps. The maps were then used as a substrate to determine suitable areas for LIS in the case study areas. The study defines the difficulties with LIS, and concludes that LIS does not constitute a direct threat to natural values and the public access to shores. This demands though that only the impacts a development as a result of LIS causes for natural values and the public access to shores are considered. The magnitude of the intended exploitation in the near shore area will determine if a threat arises or not. However, the planning process requires a broader perspective where impacts on physical, social and economic aspects are taken into account in the assessment. This is necessary for the purpose of LIS to be achieved.

Licentiatavhandling, Växjö : Växjö universitet.

I samband med en växande urbaniseringstrend blir landsbygderna allt mer glesbebyggda vilket har bidragit till ett minskat serviceunderlag. Region Gotland är en av flera svenska regioner som har valt att motarbeta detta genom att skapa serviceutbud på landsbygden. Gotland är fortfarande i inledningen av detta arbete men har skapat en strategi för serviceutbud som gäller från år 2019. Utifrån denna har det utförts en behovsutredning på Hemse år 2020. Denna uppsats undersöker hur Region Gotland arbetar med centralortsteorin i en neo-endogen utvecklingskontext för att utveckla servicepunkter. Då centralortsteorin förlorade sin status globalt under 1970-talet undersöker uppsatsen huruvida denna teori är en rimlig utgångspunkt för landsbygdsutveckling. Uppsatsen undersöker även hur centralortsteorin faller samman med den neo-endogena utvecklingsinriktningen som Gotlands landsbygd utvecklas inom. Detta görs genom en tematisk innehållsanalys som lyfter fram utvalda indikatorer för centralortsteorin och den neo-endogena utvecklingsteorin. Planeringen för serviceutbud belyser tydliga drag som i långa loppet stärker den urbana hierarkin. Den neo-endogena utvecklingsinriktningen har haft liten betydelse i utvecklingen av servicestrategin men har större prägel i planeringen på lokal skala.

Denna uppsats har som syfte att genom en diskursanalytisk ansats undersöka politikens delaktighet i skapandet av klyftorna mellan stad och landsbygd, och huruvida en territoriell maktordning kommer till uttryck i fyra centrala politiska dokument för Sveriges landsbygdsutveckling. De centrala frågeställningarna som studien ämnar att besvara är följande: vilka diskurser framträder i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? Hur framställs landsbygdens relation till städer i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? samt Hur förhåller sig landsbygden till staden i fråga om en territoriell maktordning i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling?. Uppsatsen bygger på diskursanalys som både teori och metod, och har sin grund i att språk är en (re)konstruktion av samhället. Diskursanalys som metod har i denna studie använts genom en textuell analys av fyra centrala politiska dokument som rör Sveriges landsbygdsutveckling under åren 2000-2017.  Resultatet av diskursanalysen påvisar en diskurs som (re)konstruerar en territoriell maktordning inom vilken landsbygden genomgående underordnas staden. Bland annat genom ett överdrivet negativt språkbruk kring landsbygdens särskildhet samt hur landsbygden benämns som en resurs för staden. Denna diskurs konstrueras med den urbana normen som utgångspunkt, vilket i analysen exempelvis påvisas genom att den politiska makten är centraliserad till städer, och att beslut angående landsbygden tas långt ifrån de områden där de genomförs.

Denna uppsats undersöker hur Vimmerby kommun arbetar med landsbygdsutveckling, medborgardialog och inkludering av unga i kommunens arbete. Vimmerby kommun är en landsbygdskommun belägen i landsbygdslänet Kalmar. Uppsatsens frågeställningar har besvarats med hjälp av dokumentanalys och genom intervjuer med tjänstepersoner på Vimmerby kommun och Region Kalmar. I denna uppsats framkommer att landsbygdsutveckling i Vimmerby kommun är integrerat i stor del av kommunens arbete, detta för att stora delar av kommunen är landsbygd med mindre tätorter och orter. Det som framgår som viktiga faktorer för en levande landsbygd är bland annat kommunikationsmöjligheter, service och tillgängliga bostäder. I kommunen finns ett arbete med en Social Lokal Utvecklingsstrategi (SLUS) som syftar till att öka attraktionskraften och vara en medskapande medborgardialog med närings- och föreningsliv och medborgarna. Dialog och inkludering, speciellt med unga, är en utmaning för många kommuner. Representationen av unga i SLUS-projektet har inte varit så stor och kommunens arbete med ungdomsinflytande har skett med varierad framgång.

I denna uppsats vill vi studera vilken typ av vision som Laholms kommun har för landsbygdsorten Veinge gällande landsbygdsutveckling och hur det kan påverka Veinges lokala medborgarskap. För att besvara syftet utgår uppsatsen utifrån frågeställningarna: Vilken typ av Josefina Syssners landsbygdsvisioner har Laholms Kommun för Veinge? Vad kan visionen ha för betydelse för det lokala medborgarskapet? För att undersöka detta genomförs en kvalitativ textanalys av Laholms kommuns utvecklingsprogram för Veinge 2035. Det finns olika sätt man kan förhålla sig till visioner. Josefina Syssner har tagit fram nya visioner för landsbygden som i denna studie tillämpas som analysverktyg. Den kvalitativa textanalysen är baserad på Josefina Syssners visioner för landsbygden och ställa det i relation till det lokala medborgarskapet. Resultatet visar att Laholms Kommuns vision för Veinge går att identifieras med Syssners vision “Den hållbara landsbygden” men att den även liknar Syssners vision “Besöksplatsen”. Visionerna “Den uppkopplade platsen” och “Den globala platsen” visar sig stämma mindre överens med Laholms kommuns vision för Veinge. Om Laholms kommun lyckas att förverkliga sin vision har de en möjlighet att välja en politik som riktar sig åt antingen ett liberalt eller kommunitärt medborgarskap i orten.

The beach protection law has for a long time been regarded as something that prevent rural development due to its exploitation ban. The government has presented a tool with expectation that it will increase the attractiveness of rural construction. In 2010 it became possible for municipalities to identify areas in rural areas close to beaches within the framework of the municipality's overall planning. In these areas, when considering an exemption it can be considered if the measure contributes to rural development. This study aims to investigate the outcome of three of Värmlands municipalities' LIS planning, Säffle, Hagfors and Kil are the municipalities that are concerned. The focus has been on examining the outcome of the municipalities' LIS plans, determining factors for the results of the plans outcome and which problems that has been identified by the beach protection legislation regarding rural development. In order to respond to the essay’s both a document study and interviews have been applied. Much shows that Säffle received the most comprehensive result of their LIS plan, because they have applied a different method in the development of LIS areas than other municipalities have done. Kil and Hagfors have had a relatively small result from their LIS plan, six and four dispensaries respectively. The study shows that since it became possible for municipalities to pick out LIS areas, the county administration only repealed four beach protection dispensaries approved by the municipalities, which indicates that the reason why the number of dispensaries is few may not be in the legislation. Other factors may be more crucial. The study shows that a lack of interest to establish in the LIS areas has characterized Kil and Hagfors' planning, which has resulted that there have not been many dispensaries in their areas. The economic aspects have a major influence beyond the lack of interest, because in most cases the cost of production exceeds the secondary value when building in the countryside. This study shows that the biggest deficiency in the beach legislation are that it is seen as inflexible, both because it is not easy to supplement with new LIS areas after the plan has been adopted, but also because it does not take in consideration the need of specific locations. / Strandskyddet har under en lång tid betraktats som något som hejdat landsbygdsutvecklingen till följd av dess exploateringsförbud. Ett verktyg som av regeringen presenterats i hopp om att öka attraktiviteten för att bygga på landsbygden är att det år 2010 blev möjligt för kommuner att inom ramen för kommunens översiktsplanering peka ut områden på landsbygden i strandnära lägen. I dessa områden kan det vid prövning av dispensansökningar beaktas om åtgärden bidrar till landsbygdsutveckling. Den här studien syftar till att undersöka utfallet av tre värmländska kommuners LIS-planering. De kommuner som det gäller är Säffle, Hagfors och Kil. Fokus har legat på att granska utfallet av kommunernas LIS-planer, vad som varit avgörande för att resultatet av planerna blivit som det blivit samt vilka brister som kan identifieras av strandskyddslagstiftningen beträffande landsbygdsutveckling i strandnära läge. För att bemöta uppsatsens frågeställningar har både en dokumentstudie och intervjuer tillämpats. Resultatet av studien visar att Säffle fått det mest omfattande resultatet av deras LIS-plan, mycket pekar på att detta är på grund av att de tillämpat en annan metod vid framtagandet av LIS-områden än vad övriga kommuner gjort. Kil och Hagfors har fått ett förhållandevis litet utfall av deras LIS-plan, sex respektive fyra dispenser. Studien visar att sedan det blev möjligt för kommuner att peka ut LIS-områden har Länsstyrelsen endast upphävt fyra strandskyddsdispenser som kommunerna godkänt, vilket indikerar på att orsaken till att antalet dispenser är få eventuellt inte ligger i lagstiftningen utan att det finns andra faktorer som har haft betydelse. Studien visar att ett bristande intresse av att etablera sig i LIS-områdena har präglar Kil och Hagfors planering vilket medfört att det inte blivit många dispenser i deras områden. Utöver ett bristande intresse så har den ekonomiska aspekten ett stort inflytande genom att produktionskostnaden i de flesta fall överstiger andrahandsvärdet när man bygger på landsbygden. De största bristerna i strandskyddslagstiftningen enligt den här studien är att den ses som stelbent, både genom att det inte på ett enkelt sätt går att komplettera med nya LIS-områden efter planens antagande men också för att den inte tar hänsyn till specifika platser.