Detta examensarbete utreder och ger förslag på hur utemiljön kring Tingsrydtravets anläggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang såväl inom hästsport som för andra verksamheter. Resultatet av rapporten är uppdelat i två förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till två år samt till så låg kostnad som möjligt. Det andra förslaget är en utopisk framtidsvision utan hänsyn till ekonomiska begränsningar. Alla gestaltningsförslag är utformade med stark inspiration från småländsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstärka travanläggningens lokala karaktär har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna småländsk, lantlig bebyggelse från förra sekelskiftet. Genom att förbättra anläggnings estetiska värden strävar Tingsrydtravet efter att förbättra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt få möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta på sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det så kallade ”Hästriket”.

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser. Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.

<p>Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser.</p><p>Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.</p>

Uppsatsen behandlar ämnet ‘Hållbar landsbygdsutveckling’ och syftar till att utreda vilka planeringsstrategier som kan tillämpas i tätorten Grebo i landsbygdskommunen Åtvidaberg.

Ett urbant tolkningsföreträde är ett begrepp som tar utgångspunkt i flertalet saker. Saker som att stadens befolkning tar större del av samhällets gemensamma resurser än landsbygdens befolkning eller exempelvis att det framställs som att landsbygden anses vara mer problemfylld än staden som då kan resultera i att landsbygden i högre grad sägs behöva stöd och inte investeringar. Ett urbant tolkningsföreträde skapar därmed främst en territoriell maktordning. Vidare undersöker vi i denna text hur ett urbant tolkningsföreträde antingen reproduceras eller utmanas i nationella policydokument. För att vara mer exakt går vi igenom en utredning (En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder) samt en proposition (En livsmedelsstrategi för Sverige).  För att besvara syftet har empiri samlats med hjälp av en diskursanalys med de två ovannämnda dokument. Dessa har noggrant analyserats och med citeringar presenterar vi olika delar av dokumenten, som antingen syftar i att belysa hur den generella bilden i våran uppfattning framförs men även delar som är motsägelsefulla eller nämnvärt värdeladdade. Dessa citeringar fyller funktion, dels genom att agera som bas för oss att diskutera ifrån samtidigt som läsaren ges inblick i hur vi tolkar skriven text, då analysen baseras på våra uppfattningar.  Den avslutande slutsatsen landade i att det urbana tolkningsföreträdet är komplext och landsbygden framställs på ett allt annat än metodiskt sätt. Genom benämnandets politik förstärks en hel del saker men förändring är svårt att åstadkomma utan belysa den problematik som infinnes. Båda dokumenten ses reproducera ett urbant tolkningsföreträde i stort samtidigt som de till viss del utmanar det urbana tolkningsföreträdet genom exempelvis positiva benämningar av landsbygden som egen entitet.

Detta examensarbete har genomförts genom en akt- och intervjustudie där syftet varit att se hur många överstora bostadsfastigheter, som inom fem distrikt, bildats under tre år samt till vilka ändamål. / The objective of this bachelor's degree thesis is to examine the purpose for which oversized properties were created and to compare that purpose with the usage of the property today.

No description available.

Aiming to contribute to its collective action in informing about the problem of an organisation-internal weak and amorphous interaction-gap and its recommended solution, this thesis utilises the discussion and conceptualisations of territorial, human and social capital to derive an analytical insight into roles, relations and interactions within a Local Action Group (LAG) and LEADER. The European rural and local development methodology is studied with abductive and deductive research strategies, making use of a NUTS-SE33 case-study, extensive questionnaire and document analytical methods. Findings show the gap in-between the roles of the decision-maker and project-owner/manager, that if closed with a deliberate, purposive interaction could foster, so act conducive, supportive and reinforcing, the result-oriented effectiveness and revert negative implications. These get eminent in not fully exploitable or losses in foundational LEADER principles of participative mobilisation, networking and capacity building, leading to a weakening of development potential through the loss of mutual local knowledge, information and collective sense. Limitations arise by the representativity issues of the response rate and the territorial research-focus.

Bostadspolitiken i Sverige behöver förändras för att skapa jämlika förutsättningar för kommuner att kunna utveckla den lokala bostadsmarknaden och tillgodose sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar. Landsbygder har andra förutsättningar än de urbaniserade städerna och flera av Sveriges landsbygdskommuner uppvisar en befolkningsminskning, låga bostadspriser och liten eller obefintlig nyproduktion. Denna studien har riktat sitt fokus till två landsbygdskommuner i norra Sverige och deras arbete med sin bostadsförsörjning. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar det finns i kommunerna Sorsele och Älvsbyn att tillgodo se sitt bostadsförsörjningsansvar. Syftet är också att visa potentiella åtgärder i den nationella politiken som underlättar för landsbygdskommuner att tillgodose sitt bostadsförsörjningsansvar.  Resultaten av studien visar på att det finns många problem som står vägen för att kommunerna Älvsbyn och Sorsele ska kunna förbättra sina bostadsmarknader. Några av problemen som framkommer är låga fastighetspriser, finansieringssvårigheter och ett sviktande skatteunderlag. Konkurrenssituationen som existerar mellan kommunerna om invånare och arbetstillfällen medför att kommuner har en tendens att planera för en ökande befolkning snarare än en minskande. Detta i sin tur skapar problem då planeringen av service och bostadsbestånd inte är anpassade utifrån rådande förutsättningar, utan snarare är anpassade för en större befolkning. På grund av sina små ekonomiska muskler har Sorsele och Älvsbyn svårt att själva vända den pågående utvecklingen. Utifrån rådande situation tvingas de lägga sina förhoppningar på extern finansiering, företagsetableringar och inflyttningar.   För att visa på alternativ till pågående utveckling för bostadsförsörjning i landsbygdskommuner har en framtidsstudie gjorts. I framtidsstudien identifieras tre scenarier med potential att nå en positiv framtidsvision och den utgår ifrån hur bostadspolitiken behöver förändras för att landsbygdskommuner med svaga bostadsmarknader ska kunna leva upp till sitt bostadsförsörjningsansvar. Framtidsstudien visar på att reformer inom bostadspolitiken, landsbygdspolitiken och skattepolitiken kan användas för att uppnå visionen. Trots att det råder osäkerhet om genomförbarheten och resultatet av olika reformer som föreslås i framtidsstudien, är en slutsats att framtidens bostadspolitik har mycket goda förutsättningar att lyckas skapa en förbättrad bostadsmarknad i landsbygdskommuner. / Housing policy in Sweden needs to change in order to create equal conditions for municipalities to develop the local housing market and meet their statutory housing supply responsibilities. Rural areas, particularly in northern Sweden, have long been disadvantaged by housing policies pursued by the government. Rural areas are in a difficult situation and several areas are experiencing population decline, low house prices and little or no new construction. As housing research tends to focus on housing policy from the perspective of an urban norm, this study has instead focused on housing policy in rural areas. The aim of this study is to investigate what conditions exist in the municipalities of Sorsele and Älvsbyn and how they are working to achieve their housing supply responsibilities. Furthermore, the aim is to examine potential national policy measures to help rural municipalities meet their housing responsibilities. The results of the study show that there are many problems that stand in the way of the municipalities of Älvsbyn and Sorsele improving their housing markets. Some of the problems identified are low property prices, financing difficulties and a shrinking tax base. Because of their small financial muscle, Sorsele and Älvsbyn have difficulty in reversing the current trend themselves. Given the current situation, they are forced to place their hopes in external financing, the establishment of companies and the arrival of new residents.  In contrast to current housing trends, a futures study has been undertaken to show alternatives to the current development of housing supply in rural municipalities. The study identifies three scenarios with the potential to achieve a positive vision of the future, based on how housing policy needs to change to enable rural municipalities with weak housing markets to meet their housing supply responsibilities. The futures study shows that reforms in housing policy, as well as fiscal policy can be used to achieve the vision.  Despite uncertainty about the feasibility and outcome of various reforms proposed in the future study, this study concludes that future housing policy has a very good chance of succeeding in creating an improved housing market in rural municipalities.

2009/2010 infördes i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen ett nytt begrepp, landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Lagändringen genomfördes med motiveringen att områden med låg exploateringsgrad samt god tillgång till stränder skulle få en möjlighet till lättnader i strandskyddet, detta för att kunna erbjuda attraktiva lägen för boende och verksamhet inom kommunen. Sedan denna ändring infördes har kommunerna huvudansvaret för att pröva dispenser för strandskydd inom kommunen, Länsstyrelsen har huvudsakligen en granskande roll. När lagändringen 2009/2010 kom infördes det i Plan- och Bygglagen en möjlighet för kommunerna att sedan 1 februari 2010 peka ut LIS-områden inom kommunen i sin översiktsplan, tematiskt tillägg till översiktsplanen eller i en fördjupad översiktsplan. Syftet med denna studie är att jämföra och kartlägga hur 44 kommuner runtom i landet använder sig av LIS. Studien syftar även till att kartlägga hur olika Länsstyrelser i olika län runtom i landet arbetar tillsammans med kommunerna i frågan om LIS. Studiens första del är kvantitativ för att sammanställa den statistik som ligger till grund för studiens resultat. Studien innehåller även en kvalitativ del som syftar till att analysera den statistik som framställts inom studien. Studien mynnar ut i slutsatsen att kommunerna och Länsstyrelsen har olika syn på LIS i helhet, vilket syns genom de synpunkter som Länsstyrelsen lämnar till kommunen via sitt granskningsyttrande. Ett mönster för vilka synpunkter som är vanligast att Länsstyrelsen lämnar har uppmärksammats inom studien. De vanligaste synpunkterna från Länsstyrelsen är att kommunerna inte tillgodosett syftet med LIS, syftet med strandskyddet samt ett eller flera riksintressen som påverkar tillämpningen av LIS. Studien visar att kommunerna följer den lagstiftning som reglerar var LIS-områden får pekas ut. Studiens fördjupande del visar att kommuner med olika politisk styrning arbetar med LIS på varierande sätt. De huvudsakliga skillnaderna i hantering av LIS-områden beroende av politisk styrning är antalet områden som pekas ut. Den politiska styrningen inom en kommun har större inverkan på utpekande av antalet LIS-områden än kommunens geografiska läge i Sverige, enligt den fördjupande delen i studiens resultat. / 2009/2010 a new concept was brought into Environmental code and Planning and Building Act, which was countryside development in areas close to shores (LIS). This amendment was motivated by that areas which have a low degree of exploited land area and high access to seaside areas would get an opportunity to reliefs in coastal protection regulations, in order to be able to offer attractive areas for living and establishing different activities within the municipality. Since the amendment came into force the main responsibility for approval of exceptions from costal protection regulations is on the county. The county administrative board main responsibility is to keep an eye on the granted approvals of the municipalities. The amendments in the Planning and Building Act resulted in the possibility for the municipalities to present areas in with a relief in coastal protection regulations, as a part of the comprehensive plan, an addition to the comprehensive plan or an extensive version for a part of the comprehensive plan. The purpose of this study is to investigate and compare how the legislation about LIS is applied, by studying 44 municipalities including the documents of comments from the county administrative board. The first part of the study is the quantitative part which contains collecting and compile information and statistics in which the study will be founded. The study also contains a qualitative part of analyzing the results obtained in the quantitative part. Overall the study shows that there is a disagreement between the municipalities and the county administrative board regarding costal protection regulation. The conclusion is based on the results from the study presenting the comments from the county administrative board to the municipalities during the final examine before the comprehensive plan is adopted by the municipal council. The results in the study show a pattern in the most frequent comments from the county administrative board compiled. The most common comment from the county administrative board is that the municipality has not fulfilled the purpose of the legislation about LIS. Furthermore, the municipality has not considered national interests in the municipal areas meant for LIS. The study shows that different political ideology has an influence on the execution of the legislation about LIS in municipalities. The results in the study show that the political ideology has an impact on the numbers of areas which the municipalities present as LIS. As a matter of fact, the impact of political ideology is greater than the impact of geographical similarities between two municipalities, according to the results in the study.