Syftet med studien var att undersöka hur GIS-baserad multikriterieanalys kan användas för att föreslå en hållbar lokalisering av ny bebyggelse på landsbygd. Covid-19 pandemin har utmanat invanda beteendemönster och värderingar. Social distansering och att arbeta på distans har blivit det nya normala och det finns anledning att tro att distansarbete kommer att vara mer accepterat även efter det att pandemin är över. Redan innan pandemin fanns en svagt uppåt-gående trend med befolkningsökning i tätortsnära landsbygdssamhällen. Om attraktionen för bostäder inom tätortsnära landsbygdssamhällen ökar blir det viktigt att fundera på hur en nyetablering av bebyggelse kan ske på ett så håll-bart sätt som möjligt. En fallstudie genomfördes över ett mindre landsbygds-samhälle med fokus på att identifiera utmaningar ur hållbarhetssynpunkt och vilka kriterier som är viktiga att beakta vid lokalisering av nya bostäder. Plats-analys, enkät och intervju användes för att välja ut kriterier till den GIS-baserade multikriterieanalysen och för att utvärdera resultatet. En enklare känslighetsanalys genomfördes för att bedöma om den valda metoden var robust och vilken inverkan de olika kriterierna och deras viktning hade på slut-resultatet. Fem platser med en area större än 1000 m² pekades ut i analysen som de bäst lämpade platserna för lokalisering av nya bostäder. Vid utvärde-ringen av platserna i verkligheten visade sig samtliga ha brister som förbisetts i analysen. När slutresultatet vidgades till att inkludera även de näst bästa plat-serna uppvisade flera av platserna potential för etablering av nya bostäder. Slutsatsen av studien var att GIS-baserad multikriterieanalys innebär många osäkerhetsfaktorer och att det är viktigt att valet av kriterier anpassas till för-utsättningarna inom studieområdet för att resultatet ska bli tillförlitligt. Resul-tatet från GIS-baserad multikriterieanalys behöver utvärderas noggrant och be-slutsfattare bör inte enbart koncentrera sig på platserna med de högsta värdena i analysen utan behålla ett bredare perspektiv och även utvärdera de näst bästa platserna. Ett spektrum av kriterier som inbegriper såväl miljömässiga som so-ciala och ekonomiska aspekter av hållbarhet ökar förutsättningarna för att den föreslagna lokaliseringen ska bli så hållbar som möjligt. GIS-baserad multi-kriterieanalys kan, rätt använd, vara ett värdefullt verktyg för att hitta en så hållbar lokalisering som möjligt för nya bostäder på landsbygd. / The aim of the study was to examine how GIS-based multicriteria analysis can be used to propose a sustainable location for new buildings in rural areas. The Covid-19 pandemic has challenged behavior patterns and values. Social distancing and remote work have become the new normal and there is reason to believe that remote working will be more accepted when the pandemic is over. There was an upward trend of population growth in rural communities close to urban areas even before the Covid-19 pandemic. If the attraction for housing in rural communities increases, it will be important to consider how a new establishment of buildings can take place in a sustainable way. A case study was conducted over a small rural community. Focus for the study was identification of challenges from a sustainability point of view and conside-ration of the most important criteria when locating new houses. Place ana-lysis, questionnaire and interview were methods used to select criteria for the GIS-based multicriteria analysis, and evaluation of the results. A simplified sensitivity analysis was performed to assess the robustness of the chosen method and impact of criteria weighting on the result. Five sites with an area larger than 1000 m² were pointed out in the analysis as the most suitable for new housing. In the evaluation of the sites, they all turned out to have short-comings that were overlooked in the analysis. When the result was expanded to include even the second-best places, several of the places showed potential for new housing establishment. The conclusion of the study was that GIS-based multicriteria analysis involves many uncertainty factors and study area conditions must be considered then criteria choices are made for the result to be reliable. The result of the analysis needs to be carefully evaluated and de-cision-makers should not only concentrate on the places with the highest value in the analysis but maintain a broader perspective and evaluate the second-best places as well. A criteria spectrum including both environmental, social, and economic aspects of sustainability increase the probability for the proposed locations to be truly sustainable. GIS-based multi-criteria analysis can be a valuable tool in finding a location as sustainable as possible for new housing in rural areas, if used correctly.

Under en längre tid har handläggningstider avseende fastighetsbildning varit en utmaning för lantmäterimyndigheterna. I Förvaltningslagen anges att ärenden skall hanteras så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. Med den pågående urbaniseringen har detta dock varit svårt att upprätthålla. Lantmäteriet skall på uppdrag av regeringen prioritera samhällsviktiga ärenden vilket ofta innefattar nybyggnation av bostäder, infrastruktur och anläggningar. Jord- och skogsbruk tillhör ofta den kategori som får stå tillbaka i denna process och därmed ej prioriteras.Examensarbetets syfte är att undersöka hur det statliga och de kommunala lantmäterimyndigheternas ärendehantering påverkar landsbygdsutvecklingen. Studien utfördes med flera metoder för att erhålla information lämplig till att besvara studiens frågeställningar. Genom en litteraturöversikt har ett antal informationskällor behandlats, dessa uppmärksammar handläggningstider för fastighetsbildningsärenden samt landsbygdens roll och utmaningar i samhället. Inom studien genomfördes det två enkätstudier och två intervjustudier. Genom dessa metoder inhämtades uppgifter kring fastighetsägares personliga upplevelser kring hur långa handläggningstider påverkat dem. Även erhölls information och yrkesmässiga erfarenheter från en lantbruksmäklare, en skoglig affärsrådgivare samt flertalet förrättningslantmätare.Resultatet visar att en stor del av fastighetsägarna anser sig bli negativt påverkade. Även de yrkesverksamma stödjer att denna påverkan kan uppstå vid långa handläggningstider. Därmed visar studiens slutsats att det problem som främst kan uppstå för ägare sker genom försvårade fastighetsaffärer somdessutom kan vara en faktor som bidrar till påverkan på landsbygdsutvecklingen genom att den hämmas. / During a long time period, processing times considering property formation have been a challenge for the cadastral authorities. It is specified in the Administrative Procedure Act that an errand shall be handled as simply, quickly and cost-effectively as possible. Due to the ongoing urbanisation this has been difficult to maintain. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority has an assignment from the government to prioritize errands that are important to the society which often includes newbuildt households, infrastructure and facilities. Agricultural and forestry property units belong to the category which often has to stand back in this process and therefore do not get prioritized. The aim of the thesis is to examine how the state cadastral authorities and the municipal cadastral authorities management of errands affects rural development. The thesis was performed through several methods to receive appropriate data information to answer the thesis research focuses. Through a literature review, public documents have been processed containing information about processing times for property formation errands and rural areas' role and challenges in society. The thesis also used two surveys and two interviews. These methods received data from property owners with their own experiences of processing times. Also information and work related experiences was received from a rural real estate agent, forestry businessman and from several cadastral surveyors.The result showed that a lot of property owners get negatively affected. Also the professionals agree that there is an effect due to long processing times. Therefore the thesis conclusion shows that the problems that can occur mainly indicates that property sales get more difficult which also can have a negative effect on rural development.

In this thesis, the subject of meeting places in the countryside and the importance of design in increasing the place's outdoor environment and its attractiveness are studied. Sweden's countryside and smaller towns often lack structured and active meeting places. One of the contributing factors is urbanization. The purpose of the study is to investigate and strengthen the knowledge about the significance of design at the countryside. The study conducts research from a general perspective on the design of meeting places in rural areas. At the same time, an investigation is being carried out into an existing site, with the property designation Växjö Kalvsvik 25:2, where a country store is located. The study's conclusion is that it is not obvious that measures highlighted in the study can be applied in all places because design is situational. Thus, there is no ready-made template to follow. At the same time, the study has clarified that the concepts of architecture design and design are rarely emphasized for research purposes.

The population in Sweden has increased for a long time, despite this, many small municipalities have a negative population development, which also applies to Gullspång. In order to get people to stay in the municipality, it is important to create attractive housing. The municipality of Gullspång sees an increased demand for housing in attractive locations, which has led to a new detailed development plan for the area close to the lake.The purpose of the study is to find out what attractiveness is and what attractive housing looks like, and based on this make a suggestion on how the Sjögläntan area can be designed with reference to the visions of the municipality. It is important considering the immeasurable values of housing to create attractive housing that people want to live in. Greenery is important for people's health and wellbeing. The design work shows a suggestion how an attractive residential area can look like with four different building types. They have been drawn based on various housing surveys and immeasurable values such as generality, flexibility, axiality, sunlight and movement. In the common environment, places have been created that support socializing and activities. The conclusion shows that it is important to plan both the environment and housing in order to create an attractive housing. / Befolkningen i Sverige har under långt tid ökat, trots den ökande befolkningen har många kommuner en negativ befolkningsutveckling. Det är främst de små kommunerna som minskar, vilket även gäller för Gullspångs kommun, medan de stora kommunerna blir ännu större. Det är viktigt att få människor att stanna kvar eller att bosätta sig i en liten kommun med minskande invånarantal för att kommunen ska kunna säkerställa bland annat arbetstillfällen och service. För att få människor att stanna kvar i kommunen är det viktigt att skapa attraktiva boenden. Gullspångs kommun ser en ökad efterfrågan på bostäder i attraktiva lägen, vilket har lett till att kommunen har tagit fram en ny detaljplan för sjönära tomter i Otterbäcken som fått namnet Sjögläntan. Syftet med studien är att undersöka vad attraktivitet är och hur ett attraktivt boende ser ut, samt utifrån studien göra ett förslag över hur området Sjögläntan kan utformas med koppling till kommunens visioner och detaljplan. Målet är att utforma attraktiva boenden i form av bygglovshandlingar för några olika typer av hus som lockar boende till orten. Attraktivitet eftersträvas genom att blanda hustyper och planlösningar för olika behov samt genom att skapa ett förslag för den offentliga miljön i området. Attraktivitet kan delas in i tre olika kategorier; boendeattraktivitet, näringslivsattraktivitet och besöksattraktivitet. De är beroende av varandra för att skapa ett attraktivt samhälle. Boendeattraktivitet handlar om att det finns boende på orten. Näringslivsattraktivitet innebär att det finns tillgång till arbete och besöksattraktivitet betyder att människor vill besöka orten. Det är viktigt att ta hänsyn till bostäders omätbara värden för att skapa attraktiva bostäder som människor vill bo och leva i. För att uppnå attraktiva bostäder krävs det att boendet uppfyller de tre kvalitéerna hållbarhet, bekvämlighet och skönhet och att dessa samverkar. Grönska är viktigt för människors hälsa och välbefinnande. Det är av betydelse att grönområden och naturen är inom räckhåll för att de ska utnyttjas för att kunna uppnå de goda effekterna för hälsan. Det är angeläget att planera miljön runt bostäderna för att området ska vara hälsofrämjande. Gestaltningsarbetet visar ett förslag på hur ett attraktivt bostadsområde kan se ut. Fyra olika byggnadstyper, flerfamiljshus, 1-planshus, 1,5-planshus och kedjehus har ritats i Revit utifrån olika bostadsundersökningar och omätbara värden så som generalitet, flexibilitet, axialitet, solljus och rörelse. Det har lagts stor vikt vid miljön i området. I den gemensamma miljön har det skapats platser som lockar till socialt umgänge och aktiviteter så som fotboll, lekplats och utegym utifrån olika upplevelsevärden så som rofylldhet, artrikedom, samvaro och kultur. Slutsatsen visar att det är viktigt att planera både miljö och bostäder för att det ska bli ett attraktivt boende.