Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken mån och hur flerspråkighet synliggörs i en skolas lingvistiska landskap. Detta görs utifrån följande frågeställningar: (1) Vilka språk finns representerade i skolans lingvistiska landskap och hur reflekterar de elevernas språkliga resurser? (2) I vilken mån framställs flerspråkighet som en resurs i det lingvistiska landskapet? (3) På vilket sätt kan det lingvistiska landskapet bidra till (re)produktionen av ideologier förknippade med språk i skolan? Flerspråkighet tolkas i uppsatsen utifrån ett translanguaging-perspektiv, där språkförmågan hos individen ses som en sammanhållen, flytande kompetens. Frågeställningarna undersöks med en etnografiskt inspirerad metoduppsättning, bestående av informella intervjuer och deltagande observation, som tillsammans gör det möjligt att analysera den mångkulturella skolans språkmiljö i sin kontext. Totalt har 164 fotografier föreställandes semiotiska artefakter i det lingvistiska landskapet analyserats, med hjälp av de geosemiotiska begreppen situering och kodpreferens. Resultatet visar att skolans lingvistiska landskap endast i mycket liten utsträckning reflekterar elevernas språkliga kompetenser och synen på flerspråkighet som resurs. Det framgår också av det lingvistiska landskapet att flerspråkiga elever  positioneras som andraspråksinlärare, snarare än emergent flerspråkiga. En slutsats är att ett mer medvetet arbete med synliggörandet av flerspråkighet i skolans fysiska miljö sannolikt skulle ge eleverna bättre förutsättningar att realisera sin potential som flerspråkiga individer.

Med en gul termos som sällskap får man följa med på en resa genom det svenska landskapet. Essän beskriver observationer och spekulativa tankegångar, vilka fungerar som tankepelare i den konstnärliga praktiken. En stor del av essän består av fotografier på många av de platser och objekt som nämns, samt dokumentation på några konstverk som utgår ifrån dem. Människans perspektiv på sin omgivning skiljer sig anmärkningsvärt från det perspektiv hon sedan organiserar sin omgivning efter. Få människor är kapabla att varken gå i en spikrak linje eller rita en spikrakt streck. Trots det är våra omgivningar och det platser vi har ordnat åt oss ofta geometriska. Och desto högre hastighet människan ska röra sig i desto rakare blir vägen. Essän hänvisar till hjulet som den stora anledningen till att den raka linjen ofta prioriteras. Termosen hamnar på platser där den raka linjen är enkel att peka ut, platser på vilka dess existens är mindre tydlig och platser där den raka linjen och hjulet aldrig skulle fylla en funktion. Essän ger förklaringar till varför de platser som den gula termosen hamnar på under resan ser ut som de gör, både vad gäller geologiska förklaringar och människans påverkan.

Öland ligger mig varmt om hjärtat och det är därför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som händer där om hur den påverkar och möjliggör att få ta del av detta otroliga landskap. Intentionen är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för människans välbefinnande och möjlighet att få ta del av den säregna naturen på nära håll under årets alla årstider. En unik och välanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stärker besöksnäringen och lockar fler besökare till Öland och världsarvet. Min strategi är att skapa en punkt som fungerar som hjärtat av Världsarvet och Södra Öland. Det blir en destination och ett besöksmål i sig men också en utgångspunkt för en rad aktiviteter och platser. Ett besökscenter och ett landskapshotell. För ett kulturarv är inte något man kan ta del av endast på ett fåtal informationstavlor. Det något som måste upplevas! / Öland has always been dear to me, that’s why I chose to work with this site. This project is about how the architecture appears and meet the landscape Stora Alvaret, but its also about what’s happening there and how the architecture effects you and makes it possible to experience this great landscape. My intention is to create architecture that enhances the Stora alvaret, the nature and the atmosphere. An oasis for our well being and an opportunity to experience the nature during all different seasons. An unique place that could benefit the local business and draw more people to the Island and the world heritage. My strategy is to create a point that works as an the center of the world heritage and the south of Öland. A destination and a starting point for several activities and sites. A visitor center and a landscape hotel. I believe that a culture heritage is not something that you just read about, it something that needs to be experienced!

Sjukhuset är en offentlig plats som präglas av utformning och bebyggelse skapad för att bedriva vård. Därmed upplevs platsen ofta annorlunda sett till andra offentliga platser. Teorier om terapeutiska landskap och evidensbaserad design syftar till ett mer holistiskt perspektiv på vården. Enligt dessa är utomhusmiljön viktig för såväl patienter som personal. Med Akademiska sjukhuset som fallstudie behandlas i denna uppsats de problem som kan uppstå i och med en vilja att integrera ett sjukhusområde med resten av staden. Det ställs krav på att området inte bör fungera som en barriär och samtidigt finns en strävan efter god utomhusmiljö i ett vårdande syfte. Intervjuer med tjänstemän i den offentliga sektorn och analyserande av offentliga dokument har utförts i studien. Resultatet visar att ett större flöde genom sjukhusområdet delvis eftersträvas vilket är en motsättning för en läkande miljö, för vissa. En stärkt integration kan samtidigt öka tillgängligheten såväl ut från sjukhuset som in till sjukhuset.

<p>Utifrån åkermarkens läge och utbredning i olika tider avgörs var i landskapet det bör förekomma fornlämningar. Uppsatsen utgör en metodutveckling för undvikande av dolda fornlämningar. Åkermarken i olika kartor extraheras med hjälp av bildhantering och GIS, tillsammans med jordartskartor, uppgifter om kända fornlämningar och 3D analyser identifieras parametrar för riskområden för påträffande av nya fornlämningar.</p><p>Sedan värderas dessa tillsammans med andra värden att ta hänsyn till i en viktad sammanvägning av landskapets kulturhistoriska värden. Målet är optimering av sträckning för gasledning.</p>

Detta arbete använder sig utav en kvalitativ forskningsansats med inslag av aktionsforskning för att inhämta empiri som berör medarbetarnas involvering i förändringsarbeten på Energimyndigheten och studera de nuvarande processmodellerna som används. Baserat på resultat som påpekar brister i medarbetarinvolveringen samt avsaknad av utmarkerade kreativa delar så framställer arbetet en inkrementellt förbättrad modell för att öka nivån av medarbetarinvolvering i projektarbeten samt ökar kapaciteten för kreativitet och innovation

Uppsatsen syftar till att undersöka bedömningen av jordbruksmark vid exploatering för infrastruktur. Syftet uppnås genom att kartlägga värdebärande element och funktioner som uttryckta av ansvarande myndigheter, samt undersöka dagens praxis genom att kombinera resultatet av intervjuer med två exempelfall för vägprojekt där lantbruksrapporter producerats. För diskussion av resultat används teoretiska begrepp kopplade till människans påverkan av plats, landskap, och rumslighet samt begrepp kopplade till kultur- och naturvärden. För att ytterligare svara till syftet, hur bedömningen av jordbruksmark ser ut, diskuteras resultatet utifrån aktuella riktlinjer för jordbruksmark. Studien visar att materiella, visuella element så som åker- och betesmark men även punkt- och linjelement i jordbruksmarken fyller flera funktioner så som livsmedelsproduktion och bränsleproduktion samtidigt som dess värden är sammanlänkade. Slutsatsen är vidare att metoden för att bedöma jordbruksmarken idag är under förändring, vilket idag resulterar i en prioritering av ekonomiska värden till nackdel för natur- och kulturvärden

Användandet av digitala visualiseringar möjliggör nya sätt att kommunisera och presentera det skapade materialet. Är det möjligt att i de digitala tredimensionella visualiseringarna återskapa känslan och atmosfären hos ett naturligt landskap? Stora mängder med fritt tillgängligt material laddas ständigt upp på Internet, men hur användbart är detta material vid skapandet av digitala landskap? Syftet med arbetet är att undersöka detta.

Utifrån åkermarkens läge och utbredning i olika tider avgörs var i landskapet det bör förekomma fornlämningar. Uppsatsen utgör en metodutveckling för undvikande av dolda fornlämningar. Åkermarken i olika kartor extraheras med hjälp av bildhantering och GIS, tillsammans med jordartskartor, uppgifter om kända fornlämningar och 3D analyser identifieras parametrar för riskområden för påträffande av nya fornlämningar. Sedan värderas dessa tillsammans med andra värden att ta hänsyn till i en viktad sammanvägning av landskapets kulturhistoriska värden. Målet är optimering av sträckning för gasledning.

Syftet med detta arbete är att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina årsböcker mellan 1915-1919, förhåller sig i sina utsagor om människorna och landskapen till det regionala och det nationella. De frågeställningar som använts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika landskapen och om landskapen som sådana? I vilken ut-sträckning bär dessa utsagor en regional eller nationell prägel? Sätts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika är dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa landskapsskildringar innehåller fler eller färre av dessa utsagor? Finns det en förändring i dessa utsagor under den tid som undersökts? Källmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens årsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, Småland, Bohuslän, Västmanland samt Skåne i den ordningen. För att uppnå syftet har en kvalitativ textanalys använts. Resultatet pekar på att det finns rumsligt anknutna utsa-gor i alla böcker men mängden och arten varierar kraftigt. Det finns alltså landskap som ges en starkare regionalitet, men i dessa fall knyter man detta landskap till nationen genom att t.ex. hävda att det regionala i landskapet är något utmärkande för hela landet.