Purpose of this thesis is to study the impact of wind turbines on their surroundings. It also aims to analyze how the communication looks between the authorities, the planner and local residents prior to the establishment of wind turbines in Lännäs/Odensbacken in Örebro, where three wind turbines set up in a group. The results of this survey show that the participants experience themselves not as especially disturbed of the turbines in the form of large noise, shadows, and sleep disturbance indoors and outdoors. Participants felt that no change had taken place on the natural environment (52%) since the turbines became operational. It was 49% of participants had got no information about the establishment of Örebro Municipality, Örebro County Administrative Board or Wind Power Company. Scientists/­experts had the highest confidence of 86%, politicians and the media/journalists had least confidence. In the case of knowledge that people have about wind power's impact in their environment, the responses were "quite positive" under the effect of cleaner air (81%), on Odensbacken (79%), on housing value (44%), on outdoor recreation (38%) and on the property value (38%). According to this study, the three plants were well located, the works do not entail any major interventions in the landscape, impact and disruption on the local environment was limited and the area can be assessed as a rugged landscape of new elements. Local people in the area need more knowledge about impact of wind turbines on humans, plants, birds, animals and landscapes. The communication described in our case less participant friendly because there is no transparency. Confidence in the wind as renewable energy, for government agencies or for wind developer can damage players and officials do not choose the right methods for good communication. A lack of communication can thus increase the resistance and can even stop the wind developments in the region in the future. / Uppsatsens syfte är att studera vindkraftverkens påverkan på sin omgivning. Syftet är även att analysera hur kommunikationen ser ut mellan myndigheter, projektören samt närboende före etableringen av vindkraftverken i Lännäs/Odensbacken, i Örebro kommun, där tre vindkraftverk etablerats i en grupp. Resultaten av denna undersökning visade att deltagarna upplevde sig inte som speciellt störda av verken i form av stora bullerstörningar, skuggor, eller sömnstörningar inomhus respektive utomhus. Deltagarna tyckte att ingen förändring hade skett på naturmiljön (52%) sedan vindkraftverken togs i drift. Det var 49%  av deltagarna fick ingen information om etableringen av Örebro kommun eller från vindkrafts­bolaget. Forskare/experter hade det högsta förtroendet att ge information 86%, politiker och media/journalister hade lägst förtroende 29%. När det gäller kunskap som befolkningen hade om vindkraftens påverkan på sin omgivning svaren var ”ganska positivt” vid påverkan på renare luft (81%), påverkan på Odensbacken (79%), på boendemiljön (44%), på friluftsliv (38%) och på fastighetsvärde (38%). Enligt denna undersökning var de tre verken väl placerade, verken medför inte några stora ingrepp i landskapet, påverkan och störningar på närmiljön hade begränsats och området kan bedömas som ett tåligt landskap för nya inslag. Lokalbefolkningen i området behöver mer kunskap om vindkraft­verkens påverkan på människor, på växter, fåglar, djur och på landskap. Kommunikationen beskrivs i vårt fall som mindre deltagarvänlig eftersom det saknas öppenhet. Förtroendet för vindkraftverk som förnyelsebar energi, för myndigheter eller för vindkraftsbolaget kan skadas om aktörerna och tjänstemän inte väljer rätt metoder för en god kommunikation. En bristfällig kommunikation kan därmed öka motstånd och kan även stoppa vindkrafts­utvecklingen i området i fram tiden.

Uppsatsens ämne är arkitekturens form, och hur den kan ge uttryck för kris. I studien behandlas exempel på samtida arkitektur, med syftet att undersöka hur arkitekturen formmässigt ger uttryck för ett förhållningssätt till klimatkris. Studiens frågeställningar berör hur arkitekturen bygger ett förhållande till betraktare och plats, samt hur arkitekturens strategier och formmässiga uttryck kan förstås i relation till den pågående klimatkrisen. Materialet består av tre objekt i Stockholm, som representerar olika arkitektoniska fält, funktioner och skalor: offentlig plats (Brunkebergstorg), bostad (Fastigheten Stettin 7) och stadsbyggande (Hagastaden). I tolkningen används teori i form av tre nyckelbegrepp: tid, rädsla och landskap, där ett antal texter definierar aspekter av begreppen som är relevanta i relation till arkitektur och form. Resultatet visar hur respektive objekt genom form, organisation och strategier på olika sätt visualiserar ett förhållningssätt till klimatkrisen. Objekten uttrycker aspekter av rädsla genom formuttryck för nostalgi, eskapism och panoptism, där dessa uttryck kopplas till rumslig konservatism, distans, makt, och kontroll. Aspekter av tid uttrycks formmässigt genom begreppen tempo, tidsfigur och ekologisk tid, och relateras till konsumtion, oförutsägbarhet, flexibilitet, bevarande, och en upptagenhet med nuet. Landskap används för att diskutera objektens förhållande till plats, historia, process och förändring.

Uppsatsen undersöker på vilket sätt konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons konst influerats av epoken romantiken samt om deras bildkonst kan ha kopplingar till den gotiska litteraturens tematik.

<p>När rumsligt omvälvande projekt skall genomföras är det ofta konsekvenserna för naturmiljö, kulturmiljö, estetiska miljöaspekter som ger upphov till diskussioner. Uppförandet av telemaster till mobiltelefonsystemet 3G är ett infrastrukturprojekt som kommer att vara visuellt påtagliga på många platser i landskapet. I Sverige uppförs två stycken parallella mastsystem och detta har givit upphov till diskussioner kring projektets påverkan på vår omgivning. Uppsatsen studerar hur miljöpåverkan från ett stort infrastrukturprojekt, uppförandet av telemaster för 3G-systemet, behandlats av länsstyrelsen i samrådsärenden enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, samt diskuterar kring hur handläggare på länsstyrelsen hanterar och upplever dessa ärenden. </p><p>Studien visar att handläggare på de undersökta länsstyrelserna har begränsat mandat att minska antalet master genom samlokalisering. Önskemålen om att teleoperatörerna ska dela på själva masten är svåra att genomföra eftersom operatörerna inte har samverkansavtal. Laglig rätt att förplikta samlokalisering fanns inte under den studerade perioden. Det är vanskligt att säga om den sammantagna inverkan som masterna sägs ha kunnat begränsas på denna nivå. Det som identifierats som ett problem av aktörer som Boverket och PTS, d.v.s. antalet master, fastlades redan i ett tidigare skede. </p><p>Samråden är inriktade på att undvika ur naturmiljösynpunkt olämpliga mastplaceringar. Dock utgör den fastslagna utbyggnaden av nätet och kravet på geografisk täckning att det kan uttryckas som att det för länsstyrelsen är inte en fråga om i fall masterna ska uppföras, utan om var. Lokaliseringen av masterna blir ett samspel mellan var operatörerna föredrar att placera master samt var det är lämpligt ut naturmiljösynpunkt. Den på nationell nivå fastlagda geografiska täckningskravet gör att bedömningen av masters påverkan på vissa landskap, där intrycket i landskapsbilden blir stort, upplevs svår av de intervjuade handläggarna. Bedömning av masters påverkan på just landskapsbilden kan upplevas som subjektiv. </p><p>Det stora antalet anmälningar om samråd har resulterat i få förelägganden och förbud. MKB har endast använts i ett litet antal fall. Samråden synes mycket inriktade på att hitta alternativa lösningar innan förbud utfärdas. Landskapsbilden är den enskilda motivering till förbud som förekommer flest gånger.</p>

<p>The object of this paper is concerned with the subject youth and politics. The aim of the paper is to study what influence our today modern societies has between two social landscapes, Greece and Sweden and try to give an explanation to why young peoples political engagement is different in the two countries. To fulfil my aim of this paper I have used a few questions, these questions will give me an insight in how young people look at politics, what their interests are and if they feel that they can and ought to act political. The theoretical starting points I’ve used I’ve chosen with reflection to look at the social landscape we live in and its changes over time. I also want to see how it has affected people and the society. Within the framework of two historical processes I study development and trends in these two landscapes.</p><p>The study is a case study with background from an earlier study about young people’s political awareness and engagement at CEFOS Research centre in Göteborg. Were young people from 28 countries contributed. I have delimit my study to two countries from this research and tried to find out why the results were different in these countries by including perspective of the social landscape in which these young people live their every day life. The analysis is built on 18 interviews, which two of them were group interviews of five people. The results of my interviews matched the theories that I had selected and shows that the changes within the social landscape, also changes the individual apprehension and point of view, not only to the individual but also to the collective influence in society. The results is divergent in the two countries and my conclusion to this is that Sweden has been influenced by modernity for a long period while Greece is going through that process right now and still has a traditional way of thinking.</p> / <p>Denna uppsats behandlar ämnet ungdomar och politik. Syftet med denna studie är att studera vilken effekt vår tids samhällsutveckling har i två sociala landskap, Grekland och Sverige samt att försöka ge en förklaring till varför ungdomars politiska engagemang skiljer sig åt mellan länderna.</p><p>De frågeställningar jag behandlar ska ge mig en insikt i hur ungdomar ser på politik, vilket intresse de hyser och om de anser att de bör och kan agera politiskt.</p><p>De teoretiska utgångspunkterna jag använt mig av valde jag med reflektion att försöka se på det sociala landskapet vi lever i och dess förändringar över tid. Samt att se hur dessa har påverkat individen och samhället. Inom ramverket av två historiska processer studerar jag utvecklingen och trender i dessa två sociala landskap.</p><p>Studien är en fallstudie med bakgrund av en tidigare forskningsstudie om Ungdomars politiska medvetenhet och engagemang från CEFOS Forskningscentrum i Göteborg, där ungdomar i 28 länder medverkade. Jag har avgränsat mig till två länder i denna forskning och har försökt se varför resultaten skiljde sig åt mellan dessa genom att ta upp perspektiv kring det sociala landskapet som ungdomarna upplever sin vardag i. Analysen bygger på 18 intervjuer varav två gruppintervjuer på fem individer i var.</p><p>Resultaten av mina intervjuer stämmer bra in på de teorier jag valde att använda och visar att det sociala landskapets förändringar, även förändrar individens inställning och uppfattning om ens egna samt kollektivets påverkan i samhället. Resultaten skiljer sig åt i de olika länderna och min slutsats gällande detta utgörs främst av att Sverige under en längre period har genomgått en omvandling till ett mer modernt socialt landskap medan Grekland fortfarande genomgår processen till att bli modernt och har på så vis kvar många traditionella tankesystem.</p>

The object of this paper is concerned with the subject youth and politics. The aim of the paper is to study what influence our today modern societies has between two social landscapes, Greece and Sweden and try to give an explanation to why young peoples political engagement is different in the two countries. To fulfil my aim of this paper I have used a few questions, these questions will give me an insight in how young people look at politics, what their interests are and if they feel that they can and ought to act political. The theoretical starting points I’ve used I’ve chosen with reflection to look at the social landscape we live in and its changes over time. I also want to see how it has affected people and the society. Within the framework of two historical processes I study development and trends in these two landscapes. The study is a case study with background from an earlier study about young people’s political awareness and engagement at CEFOS Research centre in Göteborg. Were young people from 28 countries contributed. I have delimit my study to two countries from this research and tried to find out why the results were different in these countries by including perspective of the social landscape in which these young people live their every day life. The analysis is built on 18 interviews, which two of them were group interviews of five people. The results of my interviews matched the theories that I had selected and shows that the changes within the social landscape, also changes the individual apprehension and point of view, not only to the individual but also to the collective influence in society. The results is divergent in the two countries and my conclusion to this is that Sweden has been influenced by modernity for a long period while Greece is going through that process right now and still has a traditional way of thinking. / Denna uppsats behandlar ämnet ungdomar och politik. Syftet med denna studie är att studera vilken effekt vår tids samhällsutveckling har i två sociala landskap, Grekland och Sverige samt att försöka ge en förklaring till varför ungdomars politiska engagemang skiljer sig åt mellan länderna. De frågeställningar jag behandlar ska ge mig en insikt i hur ungdomar ser på politik, vilket intresse de hyser och om de anser att de bör och kan agera politiskt. De teoretiska utgångspunkterna jag använt mig av valde jag med reflektion att försöka se på det sociala landskapet vi lever i och dess förändringar över tid. Samt att se hur dessa har påverkat individen och samhället. Inom ramverket av två historiska processer studerar jag utvecklingen och trender i dessa två sociala landskap. Studien är en fallstudie med bakgrund av en tidigare forskningsstudie om Ungdomars politiska medvetenhet och engagemang från CEFOS Forskningscentrum i Göteborg, där ungdomar i 28 länder medverkade. Jag har avgränsat mig till två länder i denna forskning och har försökt se varför resultaten skiljde sig åt mellan dessa genom att ta upp perspektiv kring det sociala landskapet som ungdomarna upplever sin vardag i. Analysen bygger på 18 intervjuer varav två gruppintervjuer på fem individer i var. Resultaten av mina intervjuer stämmer bra in på de teorier jag valde att använda och visar att det sociala landskapets förändringar, även förändrar individens inställning och uppfattning om ens egna samt kollektivets påverkan i samhället. Resultaten skiljer sig åt i de olika länderna och min slutsats gällande detta utgörs främst av att Sverige under en längre period har genomgått en omvandling till ett mer modernt socialt landskap medan Grekland fortfarande genomgår processen till att bli modernt och har på så vis kvar många traditionella tankesystem.

This thesis explores how the spade-shaped currency bars of central Norrland were used in different contexts and what significance they held. Spade-shaped currency bars give us a glimpse of a world-view different than our own where the intermediary form the bars represented bestowed upon them a much fuller significance than did their place in the production process. Spade-shaped bars do not work especially well as a general intermediary form in the iron production process. They are time-consuming to produce and their shape is clearly unsuitable for forging most objects, apart from cauldrons. It is likely that the shape of the bars was chosen from social, rather than technological considerations. It is suggested that the bars got their shape from the socketed axe because of its practical as well as symbolic importance. The spade-shaped bars thus became associated with ideas about the origins of society; opening up the landscape, clearing forest for farming and iron production. The bars symbolic meaning was so broad as to appeal to people in totally different parts of Norrland. It was possible, through the lens of the currency bar, to conciliate these different ways of life to a single narrative of origins and identity. Most spade-shaped bars are found in hoards on the periphery of the settled areas, in the forest. The placement of the hoards suggest that the burial of bars is most likely part of ritualized activities intended to promote fertility in the fields and in the forests. The hoards are found on boundaries in the landscape, often in the places where the boundary could be crossed.

The aim of this thesis is to investigate which criteria that can be used to locate execution sites on the island of Gotland, Sweden. The execution sites, which are used to test the criteria against, range in date from early medieval period to 1876 when the last public execution in Sweden took place. Why these criteria can be used will be discussed along with attempts to explain why they have been used frequently or not so frequent. The results show that the execution sites are most commonly located in clear view, near roads, on heights and on unfertile soil. Other criteria that appears less frequent, but that still can be used in the process of locating execution sites, are graves, crossroads and boarders.

No description available.

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, där olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhållanden har en framträdande roll. Det övergripande syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förändringarna i markanvändning avseende våt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr på Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotländska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvårds-intressen, men visar också på en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur människors olika idéer och värderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan på det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen ständigt närvarande. Studien har också resulterat i att en diskurs kunnat identifieras, diskursen om det moderna myrodlingslandskapet, vilken beskriver grunden till omvärderingar av våt- och myrlandskapen under senare delen av 1900-talet och möjligen kan bidra till en ökad förståelse kring varför debatten om våt- och myrmarker är sådan den är idag. [1]Gotlands Folkblad (GF), Gotlands Tidningar (GT) och Gotlands Allehanda (GA).