När en bebyggelse etablerades i ett område är svårt att läsa av de människoskapade landskapselementen. Dock kan ortnamnet ge en indikation om under vilken tidsperiod det kan ha uppstått bebyggelse. Perioden då ortnamn med efterledet -torp blir vanligt är också en tid av omfattande samhällsförändringar. Syftet med denna studie var att med paleoekologisk metodik datera när ett bebyggelsenamn med suffixet -torp etablerades vid en specifik lokal på Linderöds, Nävlinge- eller Göingeåsen. Med GIS-analys och fältarbete kunde en lämplig undersökningslokal hittas och två torvkärnor borras upp för vidare pollenanalys. Lagerföljden kunde genom 14C-metoden dateras till 727 e.Kr. ± 50 år på 96,5 centimeters djup. Med pollendiagrammet gjordes tolkningen att Ebbjörnarp etablerades under andra hälften av 1100-talet. Detta grundar sig på en uppgång av kolfragment som föregicks av en lång period med låg och jämn nivå. Etableringen skedde då fler trälar kom att friges. Om det rörde sig om en träl för Ebbjörnarps del låter vi vara osagt då det även kunde vara en vanlig bonde som tog chansen till ett arrende. Landskapet tiden före Ebbjörnarp var dels ett öppnare kulturlandskap med tydlig mänsklig närvaro, och dels senare ett mer beskogat landskap med lägre aktivitet.

The Scanian woodfences has been determined by two mainly elements: Scania's composition of tree species, with a large element of deciduous forest, and the local building tradition which has more in common with the European continent than the Swedish tradition. By examining responses from ethnological question lists deriving from the first half of the 1900s, combined with literature studies, I have been able to deepen and broaden the knowledge behind the various fencing design. In addition I ́ve constructed maps which could illustrate their historical geographic distribution. I have come to the conclusion that there was three main types of woodfences that was most common until the barbed wire was introduced in the early 1900s and later on replaced the elderly woodfences. Common for the three main types is that the base material was made out of Juniperus communis, this largely because of its durability against rot. The most timber demanding type are mostly made out of hardwood, sometimes in combination with spruce, which only existed in the northern provinces of Scania. The two other types made solely from Juniperus communis has been the ones more widely dispersed in Scania, except from the area of the open farmland in the south and west regions.

I Sverige började processen med att skydda natur redan 1909 och arbetet har fortsatt fram till idag. Även om naturskyddet ska gynna oss alla, är arbetet med det sällan problemfritt. Mitt intresse för dessa problem, hur de kan förstås och hanteras på ett konstruktivt sätt, är utgångspunkten för denna kandidatuppsats. Studien ämnar undersöka hur information och kommunikation har påverkat de närboendes upplevelse till Sand Life, i samband med utökandet och restaureringen av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar. I fallstudien undersöks delvis också den konflikt som uppstod i processen. Undersökningen möjliggjordes i tre steg: intervjuer med länsstyrelsen och Sand Lifes medarbetare; enkätundersökning och djupintervjuer med ett antal närboende i Vitemölla. Resultatet tyder på att de närboende som grupp, initialt var negativt inställda till Sand Life. Inställningen tycks bottna i att man upplevt länsstyrelsen och Sand Lifes ursprungliga planer som alltför omfattande och inte tillräckligt förankrade, utifrån ett lokalt perspektiv. Det framkom också att informationen om projektet hade varit bristfällig, vilket möjligen kan kopplas till den inställning man initialt hade. Idag pekar resultaten på att de närboende som grupp är neutrala till försiktigt positiva i sin upplevelse av Sand Life. I huvudsak verkar detta bero på att åtgärderna i naturreservatet blev tilltalande; möjligen kan inställningen också kopplas till att länsstyrelsen och Sand Life tog hänsyn och reviderade skötselplanen samt visade större öppenhet mot de närboende. Eventuellt kan proaktiv information, tydliga avsikter och viljan att utveckla olika planer och projekt i en kontinuerlig dialog med lokalbefolkningen begränsa naturskydd- och förvaltningskonflikters omfattning. / Although nature conservation is supposed to benefit all of us, the work is rarely trouble-free. My concern for these problems is the starting point for this candidacy. The study intends to investigate how information and communication has influenced the residents' attitude to Sand Life, in connection with the development of Haväng and Vitemölla nature reserve. The case study also examines the conflict that arose in the process. The investigation was made possible in three steps: interviews with the county administrative board and Sand Life staff members; questionnaire and interviews with residents around Vitemölla. The result indicates that the residents as a group initially were negative in their attitude to Sand Life. The attitude seemed to be caused by the experience that the county administrative board and Sand Lifes' original plans for the nature reserve was too extensive and not sufficiently anchored, from a local perspective. It was also found that the information about the project had been inadequate, which could possibly be linked to the initial attitude. Today the results indicate that the residents as a group are neutral to cautiously positive in their attitude to Sand Life. Possibly due to the fact that the measures taken in the nature reserve became appealing; the attitude can perhaps also be linked to the authorities revising the care plan and showing greater openness towards the residents. Proactive information, clear intentions and the willingness to develop different plans and projects in a continuous dialogue with locals, can possibly limit the extent of conflicts.

Landskapet är i ständig förändring både av naturliga processer och processer skapade av människan. Från bybildning fram till idag har odlingslandskapet genomgått omfattande förändringar. Med hjälp av Lund stifts Landebok (Ljunggren & Ejder 1950, 1952) och historiskt kartmaterial ämnar denna studie ge en pusselbit till vad som händer inom vångarna år 1570 - ca 1700, med hjälp av följande frågeställningar: Hur kan inägomarkernas omfattning år 1570 rekonstrueras utifrån Lunds stifts landebok och det äldsta historiska kartmaterialet i form av geometriska avmätningar? och Hur kan inägomarkernas dynamik och utveckling fram till 1700-talets början rekonstrueras utifrån samma källor? och Vilken kontinuitet återfinns i marknamnen i Brönnestad, Häglinge samt Hörby utifrån samma källor? Dessa frågeställningar besvaras genom att synliggöra marknamnskontinuiteten mellan historiskt kart- och källmaterial. För att tydliggöra inägomarkernas förändringar har bland annat studier av Sven Dahl (1987) varit till hjälp. Detta i samband med kartläggningen av marknamnskontinuiteten har möjliggjort rekonstruktionen av vångutbredningen i de tre fallstudiebyarna Brönnestad, Häglinge och Hörby. Vidare har även antaganden gjorts angående vångalag mellan byarna.   Undersökningsområdet är en del av Campbells (1928) kartlagda ensädesområde, men studierna i denna uppsats har ytterligare kunnat estimera i vilken utsträckning odlingssystemet samsäde varit etablerat i nordöstra Skånes åslandskap. Vidare har det kunnat beläggas en marknamnskontinuitet på över 50 % inom de tre fallstudierna, det har även konstaterats att hög marknamnskontinuitet tyder på låg förändring inom vången.

Covid-19-viruset upptäcktes i Kina i slutet av 2019. Viruset spred sig snabbt och i mars 2020 klassades Covid-19 som en pandemi. Media har sedan dess rapporterat dagligen om utvecklingen av pandemin. Ett ämne som det även rapporterats om är det ökade naturintresset under pandemin. Flertalet naturområden har vittnat om ökat besöksantal, nedskräpning och slitage på naturen. Tidigare studier visar att slitage på naturen främst beror på bristande kunskap om allemansrätten. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan pandemin och det ökade naturintresset. För att undersöka detta spreds en digital enkätundersökning riktad till myndiga invånare i Kristianstad kommun. Enkäten innehöll frågor om invånarnas naturvanor både innan och under pandemin. Ett statistiskt test av resultatet bekräftade att myndiga invånare i Kristianstad kommun är ute oftare i naturen under pandemin än innan. Trettio procent av deltagarna svarade att deras naturvanor har förändrats under pandemin och flertalet menar att deras förändrade naturvanor lett till mer tid i naturen. Den vanligaste aktiviteten är promenad och den populäraste platsen för besök i naturen är sitt omedelbara närområde. För att undvika bestående skada på naturen av de förändrade naturvanorna kan ökad kunskap om allemansrätten vara en del av lösningen. / The Covid-19 virus was discovered in China in late 2019. The virus spread rapidly, and in March 2020, Covid-19 was classified as a pandemic. The media has since reported daily on the development of pandemic. One topic that also has been reported about is the increased interest in nature during the pandemic. Many nature areas have witnessed increased visitor numbers, littering, and wear on nature. Previous studies show that wear on nature is mainly due to a lack of knowledge about allemansrätten (the right of public access). The thesis aims to investigate whether there is a connection between the pandemic and the increased interest in nature.  A digital survey was distributed to adult residents in Kristianstad municipality to investigate this potential relationship. The survey included questions about the inhabitants' nature habits both before and during the pandemic. A statistical test of the result confirmed that adult residents of Kristianstad county are out in nature more often during the pandemic than before. Thirty percent of the participants answered that their nature habits have changed during the pandemic, and the majority believe that their changed nature habits have led to more time in nature. The most common activity is walking, and the most popular place to visit nature is its immediate local area. To avoid permanent damage to nature from the changed nature habits, increased knowledge of allemansrätten can be a part of the solution.