Under det senaste decenniet har det skett en förändring hos matkonsumenter i västvärlden. De aspekter som matkonsumenter tidigare fann relevanta har idag ersatts av nya, såsom att mat ska vara närproducerad, krav-märkt och hålla god kvalité. Effekten har blivit att det växt fram nya sätt att handla mat på som uppfyller dessa attribut. Ett koncept är Community Supported Agriculture (CSA), vilket i modern form innebär att privatpersoner och kommersiella aktörer kan köpa matvaror i form av direktförsäljning från lantbruk. Den här uppsatsen undersöker ett svenskt lantbruk vilket upprättat en direktförsäljning som en entreprenöriell sidoverksamhet till sitt traditionella lantbruk. Mer specifikt undersöks vilka värden som skapas för lantbrukets produkt, organisation, produktionsanläggningar och affärsrelationer, samt på vilka sätt resurserna hos några utvalda kunder till direktförsäljningen påverkas. Uppsatsen kommer fram till att nya värden skapas för lantbruket tack vare att det kan ta ut ett högre slaktpris genom direktförsäljning och att det skapar en närmare relation till sina kunder jämfört med i det traditionella lantbruket. Kunderna får tillgång till köttvaror med bättre kvalité tack vare direktförsäljningen, men behöver vara mer flexibla som organisation för att hantera lantbrukets produkter och dess leveransfrekvens.

Syftet med studien är att analysera hur Sveriges största lantbrukskooperativ kommunicerar sin verksamhet visuellt samt undersöka konsumenters uppfattning om jordbruket och jordbrukares uppfattning om hur jordbruket visualiseras. Frågorna som besvaras är: Hur framställer Sveriges största lantbrukskooperativ det svenska jordbruket i sin marknadsföring? Vilken bild har en grupp individer av det svenska jordbruket? Hur ser ett urval jordbrukare på den visuella kommunikationen som finns att tillgå om jordbruket? För att kunna besvara frågeställningarna har tre olika huvudmetoder använts i undersökningen. Den första metoden bestod av en semiotisk bildanalys där en reklamfilm från Lantmännen analyserades på en denotativ och konnotativ nivå. Den andra metoden utgjordes av en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut på facebook och som riktade sig till konsumenter. Den tredje metoden bestod av en digital intervju och riktade sig till lantbrukare, intervjun publicerades dels i en grupp på facebook med personer som är verksamma inom sektorn och dels utanför facebookgruppen där då ett snöbollsurval av jordbrukare deltog i intervjun. Utöver de tre huvudmetoderna har även en visuell research utförts genom en analys av hemsidor som tillhör varumärken som på ett eller annat sätt involverar eller berör någon form av jordbruk. Resultaten visar på att sveriges ledande lantbrukskooperativ lägger stor vikt på att kommunicera sin verksamhet som modernt, innovativt och högteknologisk men att lantbrukarna som skildrades i reklamfilmen kan uppfattas som anonyma och något distanserade från betraktaren. Vidare framkom det via enkätundersökningen att samtliga som deltog har en i överlag hade en positiv inställning till jordbruket även om majoriteten också bedömde att de hade relativt begränsad kunskap om sektorn. Majoriteten av respondenterna skulle vilja lära sig mer om jordbruket och få större insikt i dess metoder. Svaren från intervjuer med lantbrukare visade på att samtliga respondenter anser att det finns tydliga brister med hur jordbruket framställs och porträtteras i media samt att det i överlag saknas väsentlig kunskap och respekt för yrket bland de som till exempel rapporterar om det.

Agrivoltaic (APV) systems, based on the co-location of solar panels and crops, are an innovative solution to land-use conflicts that often arise between agriculture and energy production. Their optimal functioning starts with efficient management and sharing of light between solar panels and underlying plants. This is where tracking systems come into play, as they offer the flexibility needed to strike a balance between energy production and crop growth. This thesis presents several tracking optimization techniques that focus on the availability and distribution of light. To simulate and analyze the performance of these strategies, a simulation model was created, with reference to a Fraunhofer ISE research project in Bavendorf, Germany where semi-transparent solar panels are installed over an apple orchard. The chosen developmental environment was Simtool, a Fraunhofer Python package based on the ray-tracing tool Radiance. Considering the computational cost of the simulation, a Bayesian black-box optimization algorithm was leveraged to relieve the latter from such a computational burden. For the first scenario, the goal was to maximise the radiation reaching solar panels. The algorithm developed, Diffuse-Track Optimization, proved particularly effective during overcast days, allowing daily energy gains of up to 9%. Plants were prioritized in the second scenario, Trees-Track Optimization with the goal of minimising their shading rates, which were seen to fall below 10% despite the presence of the tracking system. Lastly, a compromise between the two objectives was achieved in the final scenario through an overall optimization approach, called APV-Track Optimization. By assigning equal importance to the irradiation reaching trees and that which reaches photovoltaic panels, shading rates of less than 40% can be guaranteed throughout the year, with a reduction of the electrical yield by only 8% compared to backtracking conditions.  The study showcased the potential of the proposed methodology, representing a good starting point to develop holistic optimisations methods that are still lacking in the literature. Future developments will reduce runtime costs, integrate weather forecasts and validate results by means of accurate field measurements. / Agrivoltaiska system (APV), som baseras på samlokalisering av solpaneler och grödor, är en innovativ lösning på de markanvändningskonflikter som ofta uppstår mellan jordbruk och energiproduktion. För att de ska fungera optimalt krävs en effektiv hantering och fördelning av ljuset mellan solpaneler och underliggande växter. Det är här spårningssystem kommer in i bilden, eftersom de erbjuder den flexibilitet som behövs för att hitta en balans mellan energiproduktion och odling av grödor. I denna avhandling presenteras flera optimeringstekniker för spårningssystem som fokuserar på tillgänglighet och fördelning av ljus. För att simulera och analysera hur dessa strategier fungerar skapades en simuleringsmodell med referens till ett forskningsprojekt vid Fraunhofer ISE i Bavendorf, Tyskland, där halvtransparenta solpaneler installerades över en äppelträdgård. Den valda utvecklingsmiljön var Simtool, ett Fraunhofer Python-paket baserat på strålspårningsverktyget Radiance. Med tanke på simuleringens beräkningskostnad användes en Bayesiansk black-box-optimeringsalgoritm för att avlasta den senare från en sådan beräkningsbörda. I det första scenariot var målet att maximera den strålning som nådde solpanelerna. Den utvecklade algoritmen, Diffuse-Track Optimization, visade sig vara särskilt effektiv under mulna dagar och möjliggjorde dagliga energivinster på upp till 9%. Växter prioriterades i det andra scenariot, Trees-Track Optimization, med målet att minimera deras skuggningsgrad, som sjönk under 10% trots närvaron av spårningssystemet. Slutligen uppnåddes en kompromiss mellan de två målen i det slutliga scenariot genomen övergripande optimeringsmetod, kallad APV-Track Optimization. Genom att lägga lika stor vikt vid den strålning som når träden och den som når solcellspanelerna kan en skuggningsgrad på mindre än 40% garanteras under hela året, med en minskning av elutbytet med endast 8% jämfört med förhållanden med backtracking.  Studien visade potentialen hos den föreslagna metoden och utgör en bra utgångspunkt för att utveckla holistiska optimeringsmetoder som fortfarande saknas i litteraturen. Framtida utveckling kommer att minska drifttidskostnaderna, integrera väderprognoser och validera resultaten med hjälp av noggranna fältmätningar.

Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman. Det är tydligt att lönsamhet är viktigt för att lantbrukare skall ställa om sin produktion men även andra faktorer påverkar valet och behöver beaktas om en ökad konvertering är önskvärd. / This study aims to identify motivations and barriers for farmers in Östergötland regarding conversion to organic farming and if the identified factors of influence differ between the conventional and the organic farmers. We used semi-structured interviews with three conventional farmers and four organic farmers to examine their personal experience regarding organic farming. The experiences from the respondents are presented in six identified themes: Farm specific conditions, Economy, Politics, Administration and regulations, Environment and health and Production techniques. This is followed by a comparison between the groups, and the empirical material is linked to scientific sources on the subject. The result of the study indicates that differences between identified motivations and barriers exists between the two groups, but not within every theme. It is clear that profitability is an important factor for farmers to convert their production, but other factors may influence the choice as well. It is necessary to consider these factors if an additional increase in organic farming is desired.

While previous research into understandings of climate change has usually examined general public perceptions and mainstream media representations, this thesis offers an audience-specific departure point by analysing climate change frames and frame formation in Swedish agriculture. The empirical material consists of Swedish farm magazines’ reporting on climate change, as well as eight focus group discussions among Swedish farmers on the topic of climate change and climate change information. The analysis demonstrates that while Swedish farm magazines frame climate change in terms of conflict, scientific uncertainty, and economic burden, farmers in the focus groups tended to concentrate on whether climate change was a natural or human-induced phenomenon, and viewed climate change communication as an issue of credibility. It was found that farm magazines use metaphorical representations of war and games to form the overall frames of climate change. In contrast, the farmers’  frames of natural versus human-induced climate change were formed primarily using experience-based and non-experience-based arguments, both supported with analogies, distinctions, keywords, metaphors, and prototypical examples. Furthermore, discussions of what constitutes credible climate information centred on conflict-versus consensus-oriented frames of climate change communication along with different views of the extent to which knowledge of climate change is and should be practically or analytically based. This analysis of climate change communication in the Swedish agricultural sector proposes that the sense-making processes of climate change are complex, involving associative thinking and experience-based knowledge that form interpretations of climate change and climate change information. / Den här avhandlingen studerar uppfattningar om klimatförändringar och bidrar med sin målgruppsorienterade utgångspunkt till tidigare forskning kring hur klimatförändringar kan förstås och uppfattas. Avhandlingen studerar klimatkommunikation inom den svenska lantbrukssektorn genom analyser av 10 års klimatrapportering i tidningarna ATL samt Land Lantbruk, samt åtta fokusgruppsdiskussioner med svenska lantbrukare. Analysen visar att medan svensk lantbruksmedia ramade in klimatförändringar som en fråga om konflikter, vetenskaplig osäkerhet och ekonomisk börda, rörde lantbrukarnas diskussioner om klimatförändringar (i) dess orsaker; naturliga eller antropogena, (ii) olika faktorer som påverkar huruvida klimatinformation anses trovärdig. Därtill visar avhandlingen att lantbrukstidningar använde krigs- och spelmetaforer för att gestalta klimatförändringar medan lantbrukarna formade klimatinramningar genom analogier, distinktioner, nyckelord, metaforer och prototypiska exempel. Tillsammans med lantbrukarnas upplevda erfarenheter bildade dessa kommunikativa verktyg olika gestaltningar av klimatförändringar. Lantbrukarna visade på olika uppfattningar kring trovärdighet och klimatinformation. Vanligen efterfrågades ett informationslandskap karaktäriserat av en mångfald av perspektiv. Återkommande i materialet var också uppfattningen att kunskap om klimatförändringar borde vara praktiskt baserad snarare än teoretisk hållen för att öka i trovärdighet. Denna avhandling kring klimatkommunikation inom den svenska lantbrukssektorn pekar på komplexiteten i tolkningsprocesser och visar att associativt tänkande och erfarenhetsbaserad kunskap tillsammans utgör grunden för hur klimatförändringar och klimatinformation uppfattas.

Organic agriculture is financially promoted in Sweden by special environmental support and as consumers we are all encouraged to buy organic food. At the same time scholars at the Swedish University of Agricultural Sciences claim that organic farming does not provide any environmental benefits. The main criticism is that organic farming has lower yields than conventional, which means that more land is needed to produce the same amount of food as in conventional farming, leading to deforestation and loss of biodiversity. As for climate change, the critics claim that the significantly higher productivity in conventional crop production compared to organic, releases surplus land, which could be used for bio-fuel production and thereby replace the fossil fuels. The critics also claim that organic farming causes higher nutrient leaching than conventional. Scholars who advocate organic farming fight back against the criticisms and claim; that organic farming benefits biodiversity, as organic farms have on average 30% higher species richness than conventional farms, that conventional farming due to fertilizer use causes higher green house gas emissions than organic, and that the conventional farming causes higher nutrient losses than the organic one from a system perspective. The purpose of this essay is to present and analyze arguments of both sides of the Swedish agricultural debate and try to find answers to how scholars can have such widely differing views about which farming-system is preferable. At first glance, it may seem as if scholars totally disagree on the issues regarding scientific facts. This essay however, suggests that this is not the case at all. On the contrary, scholars agree on quite a lot when it comes to facts. The reasons for disagreement appear to be about much more than just a scientific controversy. My explanation to how they can have such different views is that agriculture, to a large extent, is a social and political issue, which means that scholars' values and view of nature also play a crucial role in their overall perception.

Agricultural management practices geared towards reducing nutrient leaching are in focus for the research presented in this thesis. Critical measures for reducing diffuse pollution from the agricultural sector depend on decisions of individual farmers. It is useful to take stock of what different stakeholders are actually doing to reduce nutrient leaching and analyze their reasoning before defining a new administrative process. Stakeholder perceptions about potentials and problems concerning management of agricultural practices are analyzed with a systems approach using various analytical methods, and put in relation to the implementation of EC Water Framework Directive in Sweden. The methods used include surveys, focus group interviews, model comparison, sensitivity analyses and analyses of climate change implications. The results indicate a general positive attitude among stakeholders towards the main characteristics of the newly introduced directive. They also reveal that a move towards a pro-active process was perceived as an additional positive factor for the improvement of water quality, where specific activities and measures are carried out according to planning based on local assessments. The respondents pointed out that a national approach would put necessary pressure on local politicians to define environmental objectives and provide resources to fulfil them. The current findings indicate that decision making for farmers is a complex procedure and that the different factors need to be addressed in order to obtain a change in agricultural practices. Consistent legislation that is clear about power and rights is fundamental for cooperation to function when volunteerism and enthusiasm are absent. Environmental and socio-economic conditions change constantly, and administration has to be flexible to be able to adapt. Having access to and being able to use relevant data is only one important factor for stakeholder involvement. To give farmers the opportunity to further develop production towards reduced nutrient losses, appropriate information provided in all the right arenas is crucial.

Lic.-avh. Uppsala : Sveriges lantbruksuniversitet, 2007.

Lic.-avh. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniv., 2003. / Härtill 2 uppsatser.

Bakgrund: Svenska företag inom lantbruks- och livsmedelssektorn (s.k. agri-food) behövermöta ökade behov av hållbar samhällsutveckling med livskraftig landsbygd och ökadefterfrågan på livsmedel, samt utnyttja det gynnsamma läget framtida klimatförändringar förmed sig (Horizon 2020, Tell et al., 2016b). Dock är trenden inom svenskt lantbruk en starktminskande produktion med färre gårdar och anställda i branschen (Jordbruksverket 2017). Trotsatt metoder för hållbar affärsmodellssinnovation finns, utvecklar få svenska lantbruk sinaaffärsmodeller. Denna studie undersöker och skapar förståelse för vad som hindrar hållbaraffärsmodellsinnovation inom svenska lantbruksföretag. Forskningsfråga: Vad hindrar hållbar affärsmodellsinnovation i svenska lantbruksföretag? Syfte: Studiens syfte är att undersöka, illustrera och skapa förståelse för vad som hindrarutveckling av hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk samt att genom konceptutvecklingbidra till forskning om hållbara affärsmodeller i agri-food sektorn. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod, innehållande flera fallstudier, ochanalyseras med Gioia metodologin. Primärdata grundar sig på semistrukturerade intervjuer medägare/företagsledare till sex svenska lantbruksföretag, vars affärsmodeller utvecklats senastefem åren och fortfarande så gör. Teoretiskt ramverk: Teorier och metoder för hållbar affärsmodellsinnovation samt olika typerav hinder för denna utveckling redovisas. Då ämnet i studien är kopplat till såväl innovationsom strategisk företags- och förändringsledning, entreprenörskap och familjeföretagande, samtgenom kontexten även den pågående uppbyggnaden av forskningsområdet agroekologi,diskuteras även detta. Resultat: Hinder har identifierats och kategoriserats i externa, interna och kontextuella hindertill hållbar affärsmodellsinnovation, där merparten är interna hinder kopplade till tankesätt,attityd, kognitioner, strategisk ledning och ledarskap. Svenska stödsystemet är ett externt hinderoch kontextuella hinder, en ny dimension ärvda hinder, innebär ekologiska filosofiskaöverväganden och socioemotionell hälsa. Värde och implikationer: Denna studie är en pusselbit i byggandet av kunskap omframgångsrik ledning och innovation i agri-food sektorn, och ger ökad förståelse för praktisktarbete med hållbar affärsmodellsinnovation i svenskt lantbruk, genom att synliggöra hinder.Det akademiska bidraget består av utökad kunskap om hinder till hållbaraffärsmodellsinnovation och en utvecklad modell som inkluderar denna förståelse.Implikationer för både forskning och praktik är att fokusera på interna hinder, särskilt kognitivahinder och drivkrafter i utvecklingsprocessen samt studera hur svenska stödsystemet kan ochbör utvecklas för att skapa hållbar affärsmodellsinnovation i svenskt lantbruk. / Background: Swedish agri-food businesses need to meet needs for a sustainable society withviable rural areas, increased demand for food and using the favourable situation due to futureclimate changes (Horizon 2020, Tell et al., 2016b). However the trend in Swedish agricultureis decreasing production and fewer farms as well as employees (Jordbruksverket 2017).Although methods for sustainable business model innovation (SBMI) exists, few Swedishagricultural businesses develop their business models. This study examine and understand whatis hindering SBMI in Swedish agricultural businesses. Research question: What are the barriers to sustainable business model innovation in Swedishagricultural businesses? Purpose: The purpose of this study is to explore, illustrate and create understanding of barriersto development of sustainable business models in Swedish agriculture, and through conceptdevelopment contribute to research about sustainable business models in agri-food andagricultural sector. Method: The study is conducted with a qualitative research method, containing multiple casestudies, and analyzed with Gioia methodology. Primary data are based on semi-structuredinterviews with owners/managers of six Swedish agricultural businesses, whose businessmodels have developed during the past five years, and still do. Theoretical framework: Theories and methods about sustainable business model innovationand different types of barriers to this development are used. Since the subject in this studyconnects to both innovation, strategic business and change management, entrepreneurship andfamily business, as well as through the context also the ongoing building of the research areaagroecology, also this is discussed. Findings: Barriers are found and categorized in external, internal and contextual barriers toSBMI, where the main parts are internal barriers connected to mindset, cognitions, strategicmanagement and leadership. Swedish support system is an external barrier, and contextualbarriers, a new dimension of inherited barriers, involve ecological philosophical considerationsand socioemotional wealth. Value and Implications: This study is a piece of puzzle in the construction of knowledge aboutsuccessful strategic management and innovation in agri-food sector by giving increasedunderstanding of practically working with sustainable business model innovation in Swedishagriculture and illustrating barriers to this development. The academic contribution containsextended knowledge about barriers to sustainable business model innovation, and a developedmodel including this understanding. Implications for research and practice are to focus oninternal barriers, especially cognitive barriers and drivers in the process of developingsustainable business models and to study how Swedish support system can be developed tocreate sustainable business model innovation in Swedish agriculture.