Det är idag ovanligt att anestesisjuksköterskor larmas ut på prehospitala larm. Det kan tänkas vara en stor utmaning eftersom det innebär arbete i främmande miljöer och med nya kollegor. Tidigare forskning inom området är knapphändig. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av att åka på larm prehospitalt. Studien hade en kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer  användes för att svara på syftet. Tio anestesisjuksköterskor från två medelstora sjukhus i södra Sverige intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på tre övergripande kategorier: Press, Otrygghet och Kontroll. Anestesisjuksköterskorna upplevde att det fanns en press på dem att ta rollen som luftvägsexpert men även att lösa andra problem uppstod i det prehospitala omhändertagandet av patienten. Dessa förväntningar motsvarade inte alltid anestesisjuksköterskornas syn på den egna kompetensen. För att möta dessa förväntningar använde sig anestesisjuksköterskorna av olika metoder. Det kunde innebära att kontrollera medhavd utrustning eller att förbereda sig mentalt. Anestesisjuksköterskorna upplevde att den viktigaste aspekten i det prehospitala arbetet var ett väl fungerande samarbete, innehållande respekt och ödmjukhet inför varandras kunskaper. Handledning samt interprofessionellt kunskapsutbyte mellan professionerna var aspekter som förslagsvis kan stärka och förbättra samarbetet ytterligare.

Denna rapport redovisar ett examensarbete för Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design (MSGC12) vid Karlstads universitet. Uppdraget har genomförts som ett produktutvecklingsprojekt med tyngdpunkt på förstudie samt teknisk lösning. Projektet initierades av Aktiebolaget Kuplie Bering med idén om ett larm som identifierar ljud från utlösta inbrotts- eller brandlarm varpå det i sin tur skickar ett meddelande och larmar händelsen till närliggande grannar. Grannarna kan då snabbt sätta in lämpliga åtgärder. Förutsättningen är att det oftast är någon granne hemma oavsett tid. Vid inbrott och speciellt brand i bostad är tidsfaktorn viktig och då speciellt responstiden. Med responstid menas den tid då inbrottet eller branden börjar till när en åtgärd kan sättas in. På 5 minuter kan ett rum bli övertänt och kan ej släckas av en lekman. På liknande sätt kan en inbrottstjuv på 5 minuter hitta många värdefulla föremål och vara på väg från brottsplatsen. Genom att få en granne på plats kort efter ett larm har utlösts kan åtgärder sättas in snabbare. Arbetet har genom produktutvecklingsprocessen resulterat i en teknisk lösning som kan uppfatta ett inbrotts- eller brandlarm och därefter skicka ett larm tillsammans med en adress trådlöst till ett obegränsat antal liknande enheter. De mottagande enheterna visar genom ljud och larm tillsammans med en mobiltelefons app, en adress där inbrotts- eller brandlarmet larmade.

Den här studien behandlar ”alarmerande nyheter” på internet och är en studie om publikens mottagande av larmrapporter i media på nätet. . Allmänheten översköljs dagligen med information gällande kost, hälsa och livsstil från olika mediekanaler. Ständigt uppmanas allmänheten till att ändra sina vanor, trots att det i vissa fall har varit helt obefogat. Ett fenomen som blivit allt mer förekommande och som ofta kan ses på löpsedlar är så kallade ”alarmerande nyheter” eller larm. I denna studie undersöker författarna elektroniska tidsskrifter, bloggar och deras respektive kommentarsfält på nätet för att studera publikens mottagande av larmrapporter. Teorier om risksamhället från sociologen Ulrich Beck har i denna studie varit en av flera teoretiska utgångspunkter.

År 2009 antog IMO en ny resolution som innebär att ett nytt instrument gradvis kommer införas som obligatorisk standardutrustning på fartygsbryggan. Detta system förkortas BNWAS vilket står för Bridge Navigational Watch Alarm System och är kortfattat ett dödmansalarm som syftar till att varna vid otillräcklig aktivitet på bryggan. Detta system har funnits en tid men blir nu obligatoriskt ombord. Detta påverkar arbetssituationen och arbetsmiljön för vakthavande styrmän. Denna studie syftar till att undersöka vad styrmän som arbetar med systemet har för uppfattning och åsikter om systemet. Hur upplever de att det påverkar deras arbete under vakten? Tror de att systemet kommer att hjälpa till att höja säkerheten till sjöss? För att besvara dessa frågor har en intervjustudie genomförts med sex vakthavande styrmän som aktivt arbetar till sjöss. Detta har lett till ett varierat resultat där det bland annat visat sig att styrmännen som intervjuats är generellt positiva till systemet men med vissa reservationer. Några fördelar de ser är att BNWAS är ett effektivt sätt att påkalla hjälp ifall vakthavande styrman blir utslagen av medicinska skäl, sömnbrist eller liknande. Systemet minskar risken för att bryggan lämnas obemannad men inger ingen trygghet hos styrmännen angående mötande fartyg. En del styrmän har en farhåga om att BNWAS kommer användas som en lösning på trötthet och därmed leda till att styrmän pressas hårdare. Något som också kommit fram är att styrmän anser att ett system som är utformat enbart enligt IMOs grundkrav kan vara störande, distraherande och irriterande. Men det finns tillägg till systemen som innebär betydligt mindre inverkan i styrmännens arbete. / In 2009, IMO adopted a new resolution to gradually introduce a new instrument as mandatory standard equipment on the bridge. This system is called BNWAS (Bridge Navigational Watch Alarm System) and is a dead man’s watch designed to warn if insufficient activity is detected on the bridge. This system has been in use for some time but will now be mandatory on board. This affects working conditions for duty officers. This study aims to investigate the officer’s opinions about the system and what they think of working with BNWAS. Do they think that the system will affect their work during the watch? And if, in what way? Do they think that the system will help to improve safety at sea? To answer these questions six interviews were conducted with six active duty officers. This has led to diverse results were in general the officers interviewed were positive to the system but with certain reservations. Some advantages they see are that BNWAS is an effective way to draw attention to the need for help if the OOW is out of action due to medical reasons, lack of sleep or similar circumstances. The system reduces the risk of the bridge being left unattended but provides no sense of security for officers regarding oncoming traffic as there is still no guarantee that the bridge on these vessels is attended. Some officers have a fear that BNWAS will be used as a solution to fatigue and thus lead to the officers being pushed harder. Something else that was revealed during this study is that when the system is installed according to IMO's minimum requirements the officers find it disturbing, distracting and irritating. But it is possible to have additional equipment installed to the system to minimize the distraction.

Uppdragsgivare för detta examensarbete är Länsstyrelsen Dalarna. Målet är att undersöka hur lämplig tekniken med CBS (Cell Broadcast Service) baserade textmeddelande är vid viktigt meddelande till allmänheten (VMA-larm). En tjänst som utnyttjar CBS-tekniken kan rädda liv om allmänheten i ett tidigt skede får reda på vad som hänt och vart de ska bege sig.Rapporten visar på hur man kan använda SMS då en krissituation uppstår. Med hjälp av CBS-tekniken skickas meddelandet till specifikt valda basstationer och alla mobiltelefoner som är uppkopplade mot den. Det positiva är att bara de som behöver få veta vad som hänt får meddelandet.Enligt specifikationerna (ETSI) på GSM och 3G-näten i Sverige finns det stöd för utskick av CBS-meddelanden inbyggt i de befintliga näten. Det finns dock vissa problem vid införandet av CBS-tekniken i operatörsnäten. Operatörerna måste implementera en Cell Broadcast Center (CBC) i näten, denna del av infrastrukturen kommunicerar med basstationerna och sköter utskicken av CBS-meddelanden. Ett ytterligare problem med CBS-tekniken är att användarna måste aktivera mobiltelefonen för att ta emot CBS-meddelanden.Enligt Telia och Vodafone används CBS inte i Sverige idag men vi bedömer att tjänsten för att varna allmänheten kan använda sig av CBS-tekniken om den implementeras i operatörsnäten. Vi har i detta arbete använt oss av en generell kvalitativ metod kompletterat med Siegels metod. Med den kvalitativa metoden har vi intervjuat Telia och Vodafone på ingående fakta om CBS-tekniken. Vid design av teknisk lösning har vi använt oss av Siegels två första faser.

Få studier är gjorda om intrahospitala transporter och i synnerhet postoperativa transporter. De studier som finns behandlar framförallt intensivvårdspatienter som transporteras till behandlingar och undersökningar. Tidigare forskning visar att den intrahospitala transporten av intensivvårdskrävande patienter är en patientsäkerhetsrisk då patienten kan få fysiska komplikationer och en förlängd vårdtid. Den postoperativa transporten av den nyopererade patienten sker dagligen inom sjukvården. För att erhålla grundläggande kunskap om denna transport genomfördes en ostrukturerad observationsstudie med fokus på patientsäkerhet. Resultatet visade sig vara mångfacetterat. Anestesisjuksköterskan var en central person vid transporten då hon transporterade patienten till den postoperativa avdelningen. Inför transporten genomfördes förberedelser och omvårdnadsåtgärder. En kontinuerlig övervakning av patienten skedde under transportens samtliga faser men även en brist på övervakning fanns vid flera tillfällen. God kommunikation var positivt för patientsäkerheten men även här fanns exempel då kommunikationen var otillräcklig. Oavsett om kommunikationen innebar att information saknades eller att den inte uppmärksammades kunde det innebära risker för patenten. Lokalers utformning och hinder på vägen till den postoperativa avdelningen kunde försvåra manövreringen av patientens säng och krockar kunde ske. Under samtliga delar av transporten kunde larm från medicintekniska produkter varna och avbryta personal under tiden de utförde andra arbetsuppgifter. Patientsäkerhet genomsyrade hela den postoperativa transportens samtliga delar på både ett positivt och negativt sätt. Förbättringsområden finns att arbeta med då kommunikation kan effektiviseras, dokumentation kan förbättras och larm individualiseras. Samtliga förbättringsområden åsyftar att öka patientsäkerheten. Utifrån detta resultat kan kommande studier ta vid och tillsammans bidra till en mer patientsäker transport. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att verka i samband med larm vilket innebär signal som anger fara, exempelvis vid akuta tillbud som kräver omedelbara vårdåtgäder. Larmsituationer innebär att anestesisjuksköterskan lämnar sin ordinarie arbetsplats och invanda miljö. Anestesisjuksköterskan kan i larmsituationen tappa kontrollen över arbetssituationen om kunskaper och färdigheten är ofullständiga, vilket kan hota patientsäkerheten samt medföra vårdskada och vårdlidande hos patienter. Syftet med denna totalundersökning var att kartlägga vilka kompetenskrav som vårdenhetschefer ställer på anestesisjuksköterskor i samband med larm som sker utanför den normala miljön. För att svara på studiens syfte valdes en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik samt kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingsmetoden utgjordes av enkäter med 18 frågor som skickades ut till operationsavdelningarnas vårdenhetschefer på 83 sjukhus.Resultatet, som bygger på svar från 41 sjukhus, visar att flertalet anestesisjuksköterskor som tjänstgör på operationsavdelningar i Sverige har till uppgift att delta vid larm. Flera operationsavdelningar saknar dock nedskriva arbetsbeskrivningar (n=19) och kompetenskriterier (n=32) för anestesisjuksköterskan som deltar vid larm.Slutsatsen är att det bör införas en evidensbaserad och individuell inskolningsplan med tydliga kompetenskriter för anestesisjuksköterskans deltagande vid larm. Det bör även införas nationella riktlinjer för alla operationsavdelningar och ett kontrollsystem som ser till att dessa nationella riktlinjer efterföljs. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

The purpose of this master thesis is to investigate how alarm systems and their visualizations, as well as signals affect work situations and decision making processes aboard vessels with water jet propulsion. Furthermore, this study aims to identify important aspects of the perception of alarm systems and which aspects that are more or less affected by stress, lack of information as well as audible and visual signals. To investigate this, the theory of Situation Awareness and the theory of Naturalistic Decision Making were used to make an analysis of which aspects that were more or less important for the users. The study found that the alarm system affect users a lot in their daily work. The aspect that was considered particularly important when designing a new alarm system was to have the users' everyday life in mind. Alarm systems that are based on guesses or what one thinks are appropriate for different users rarely turn out to be correct. Therefore, in order to design a correct alarm system, this situation should be taken into consideration. Other aspects that arose were the need to reduce false alarms and ordinary alarms in order to minimize the number of elements that can stress or disturb the users. In addition, audible and visual signals should not interfere more than necessary to call attention from the user. Finally, the thesis come to a conclusion with suggestions for a new alarm system based on the aspects mentioned above.

In order to detect movements and vibrations on different appliance, especially robots and self-going devices are used different sensors. One of the most used movement sensors are accelerometers. They are three different types of accelerometers one-axes, two-axes and three-axes. They can be analogue or digital. Husqvarna AB uses an accelerometer to detect movements of their self-going lawnmower Automower. Since it begins to turn up others sensors on the market and the sensor which today uses in Husqvarna’s lawnmower don’t fulfils all functions there is a need to find other solutions. What sensors can be found on a market and which new has come? How can they be used best and which difference is between them? How can they use to detect movements in x, y and z direction and how can they read different movements to detect collision, inclination and lift? Sensor analysis will be done to find out how they can be used in this matter and an big analysis will be done to find out how a sensor witch already is in a lawnmower can be use on the better ways? / För att kunna detektera rörelse och vibrationer på olika anordningar och framförallt robotar och självgående maskiner används olika sensorer. En av de mest använda rörelsesensorer är accelerometer. Det finns en uppsjö av olika utföringar som kan vara med en axel, två axlar eller tre axlar. Accelerometrar finns som digitala eller analoga. Husqvarna AB använder en sådan sensor för att detektera rörelse på sin självgående gräsklippare Automower. Eftersom det börjar dyka upp andra sensorer på marknaden och den sensor som används idag uppfyller inte alla funktioner finns det behov av att lägga tid på att se vad kan åstadkommas med en sådan sensor. Vilka sensorer kan hittas på marknaden och vilka nya har dykt upp? Hur kan de användas på bästa sätt och vad skiljer de åt? Hur kan de användas för att detektera rörelse i x, y, z-led och hur kan de läsa av olika rörelse för att detektera krock, lutning och lyft? Det skall göras analys för att se hur olika sensorer reagerar och hur kan de användas på bästa sätt. Det skall utforskas hur den sensor som redan sitter kan användas på ett bättre sätt.

<p>In order to detect movements and vibrations on different appliance, especially robots and self-going devices are used different sensors. One of the most used movement sensors are accelerometers. They are three different types of accelerometers one-axes, two-axes and three-axes. They can be analogue or digital. Husqvarna AB uses an accelerometer to detect movements of their self-going lawnmower Automower. Since it begins to turn up others sensors on the market and the sensor which today uses in Husqvarna’s lawnmower don’t fulfils all functions there is a need to find other solutions. What sensors can be found on a market and which new has come? How can they be used best and which difference is between them? How can they use to detect movements in x, y and z direction and how can they read different movements to detect collision, inclination and lift? Sensor analysis will be done to find out how they can be used in this matter and an big analysis will be done to find out how a sensor witch already is in a lawnmower can be use on the better ways?</p> / <p>För att kunna detektera rörelse och vibrationer på olika anordningar och framförallt robotar och självgående maskiner används olika sensorer. En av de mest använda rörelsesensorer är accelerometer. Det finns en uppsjö av olika utföringar som kan vara med en axel, två axlar eller tre axlar. Accelerometrar finns som digitala eller analoga. Husqvarna AB använder en sådan sensor för att detektera rörelse på sin självgående gräsklippare Automower. Eftersom det börjar dyka upp andra sensorer på marknaden och den sensor som används idag uppfyller inte alla funktioner finns det behov av att lägga tid på att se vad kan åstadkommas med en sådan sensor. Vilka sensorer kan hittas på marknaden och vilka nya har dykt upp? Hur kan de användas på bästa sätt och vad skiljer de åt? Hur kan de användas för att detektera rörelse i x, y, z-led och hur kan de läsa av olika rörelse för att detektera krock, lutning och lyft? Det skall göras analys för att se hur olika sensorer reagerar och hur kan de användas på bästa sätt. Det skall utforskas hur den sensor som redan sitter kan användas på ett bättre sätt.</p>