Studiens syfte har varit att undersöka hur brottsutsattheten hos taxiförare i Örnsköldsvik, Sundsvall, Hudiksvall och Gävle ser ut, att undersöka om situationella åtgärder kan tänkas minska risken för brottsutsatthet samt att få en inblick i taxiförarnas egna tankar kring hur risken för brottsutsatthet kan minskas. Detta har gjorts genom en enkätundersökning och materialet har analyserats genom univariat analys och innehållsanalys. Resultatet visar att brottsutsattheten skiljer sig mellan taxiförarna kopplat till ålder, kön, etnicitet och yrkeserfarenhet, att larm och kamera kan tänkas minska risken för brottsutsatthet samt att taxiförarna föreslår brottsförebyggande åtgärder såsom att installera övervakningskamera och att få utbildning i kundbemötande. De viktigaste slutsatserna som har dragits är att brottsutsatthet hos taxiförare fortfarande är ett problem och att säkerhetsåtgärder i form av larm och övervakningskamera samt utbildning i kundbemötande är önskvärt. / The purpose of this study has been to examine how the crime victimization among taxi drivers in Örnsköldsvik, Sundsvall, Hudiksvall and Gävle looks, to examine if situational measures conceivably reduce the risk of crime victimization and to get insight in what the taxi drives themselves think about how to reduce the risk of crime victimization. This has been examined through a questionnaire survey and the data has been analyzed through univariate analysis and content analysis. The results show that the crime victimization differs between the taxi drivers regarding age, sex, ethnicity and professional experience, that alarms and surveillance cameras conceivably reduce the risk of crime victimization, and that the taxi drivers suggest crime prevention measures such as installing surveillance cameras and education in customer service. The most important conclusions that have been drawn are that crime victimization among taxi drivers is still a problem and that safety measures in terms of alarms and surveillance cameras as well as education in customer service are desirable.

Detta examensarbete fokuserar på att designa och utveckla en doseringsask som kan underlätta medicindoseringsprocessen för användare, särskilt personer som lider av kroniska sjukdomar. Målet är att skapa en enkel och användarvänlig produkt som hjälper användarna att hålla reda på rätt dosering och tidpunkt för medicinering. Examensarbetet syftar till att konstruera och utveckla en innovativ doseringsprodukt som är skräddarsydd efter användarnas behov, samtidigt som det adresserar problemet med att människor ofta glömmer att ta sina mediciner. Produkten ska vara användarvänlig, hanterbar och portabel. Målet är att skapa ett väl genomtänkt slutkoncept som tillfredsställer alla användares behov och önskemål. För att uppnå detta tillämpades en metod som inkluderar en förstudiefas där både primär- och sekundärdata samlas in för att skaffa relevant kunskap inom ämnet. Intervjuer genomförs med personer som lider av kroniska sjukdomar för att erhålla specifik information om målgruppen och för att identifiera krav och önskvärda egenskaper. Idégenerering utförs genom användning av olika metoder för att generera en mångfald av koncept och lösningar. Med hjälp av prototyptester samt att kontinuerligt genomföra utvärderingar förbättrades produkten successivt. En viktig funktion i den nya produkten är dess förmåga att organisera medicinerna genom att ha två fack för varje dag. Detta underlättar för användarna att hålla koll på vilka mediciner som ska tas vid olika tidpunkter under dagen. Det gjordes också undersökningar för att bestämma den optimala volymen på varje fack, så att de kan rymma 12 medelstora tabletter och uppfylla kravet på produktens storlek. Materialvalet och dimensioneringen av asken gjordes noggrant för att säkerställa enkel rengöring och portabilitet. Produktens kvalitet och funktion testades noggrant för att säkerställa att den uppfyller användarnas behov. En trådlös anslutning till en mobilapplikation implementerades för övervakning och spårning av medicinering på distans. Bluetooth-modulen, knapparna och skärmen valdes noggrant för att passa askens dimensioner. Slutprodukten är en doseringsask som är ergonomiskt utformad. Dess funktioner, som organiserade fack för varje dag och trådlös anslutning till mobilapplikationen, ger användarna möjlighet till strukturerad och kontrollerad medicinering. / This thesis focuses on designing and developing a medication dispenser that can facilitate the medication dosing process for users, especially people suffering from chronic diseases. The goal is to create a simple and user-friendly product that helps users keep track of the correct dosage and timing of medication. The thesis aims to design and develop an innovative dosing product that is tailored to the needs of users while addressing the problem of people often forgetting to take their medications. The product must be user-friendly, manageable, and portable. The goal is to create a well-thought-out final concept that satisfies the needs and wishes of all users. To achieve this, a method was applied that includes a preliminary study phase where both primary and secondary data are collected to acquire relevant knowledge within the subject. Interviews were conducted with people suffering from chronic diseases to obtain specific information about the target group and to identify requirements and desirable characteristics. Idea generation was performed through the use of different methods to generate a diversity of concepts and solutions. With the help of prototype tests and continuous evaluations, the product was gradually improved. An important feature of the new product is its ability to organize the medicines by having two compartments for each day. This makes it easier for users to keep track of which medicines to take at different times during the day. Studies were also conducted to determine the optimal volume of each box so that it could accommodate 12 medium-sized tablets and meet the product size requirement. The material selection and dimensioning of the box were done carefully to ensure easy cleaning and portability. The quality and function of the product were thoroughly tested to ensure that they met the needs of users. A wireless connection to a mobile application was implemented for remote medication monitoring and tracking. The Bluetooth module, buttons, and screen were carefully selected to fit the dimensions of the box. The end product is a dosing box that is ergonomically designed. Its features, such as organized compartments for each day and wireless connection to the mobile application, give users the opportunity for structured and controlled medication.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan ska kunna vårda akut sjuka patienter med anestesiologiska behov oberoende av vårdmiljön. Akuta larm utlöses när en patient försämras och är i behov av akut vård och då krävs det att anestesisjuksköterskan kan ta snabba beslut. Vid akuta larm utanför operationsavdelningen kan anestesisjuksköterskan möta okända teammedlemmar som hen måste samarbeta och kommunicera med för att uppnå kravet om trygg och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid akuta larm utanför operationsavdelningen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och tio anestesisjuksköterskor från ett mellanstort akutsjukhus i södra Sverige intervjuades enligt en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Datamaterialet analyserades till latent nivå i enlighet med Erlingsson och Brysiewicz (2017) innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat var Arbete i ett förändrat sammanhang. Anestesisjuksköterskorna beskrev att larmets plats och typ påverkade upplevelserna. Att inte hinna förbereda sig var utmanande men också spännande och ibland kunde förväntningarna på yrkesrollen innebära press. Det var viktigt med ett välfungerande samarbete vid larmen, vilket kunde försvåras av okända teammedlemmar. Det fanns behov av att reflektera över sina upplevelser både enskilt och med andra. Slutsats: Anestesisjuksköterskor försätts i ett förändrat sammanhang när de deltar vid akuta larm utanför operationsavdelningen. Det är avgörande att känna till platsen och vilken utrustning samt teammedlemmar som finns där för att uppleva trygghet. Reflektion är nödvändigt för anestesisjuksköterskans möjlighet att utveckla hållbar hälsa och för att dra lärdom av larmen. / Bakgrund: Narkossjuksköterskan behöver kunna ta hand om akut sjuka patienter med anestesiologiska behov oavsett var det sker. Ett nödlarm aktiveras när en patient försämras och är i akut behov av vård och för att kunna hantera den situationen måste narkossjuksköterskan kunna fatta snabba beslut. Vid nödlarm utanför operationssalen kan narkossjuksköterskan träffa okända medarbetare som han eller hon behöver samarbeta och kommunicera med för att få en trygg och säker vård. Sikta: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att delta i nödlarm utanför operationssalen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tio anestesisjuksköterskor från ett medelstort akutsjukhus i södra Sverige intervjuades enligt en frågeguide med semistrukturerade frågor. Datamaterialet analyserades till en latent nivå i enlighet med Erlingsson och Brysiewicz (2017) innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat var Arbete i en förändrad kontext. Narkossjuksköterskorna beskrev att larmets placering och typ påverkade deras upplevelser. Att inte ha tid att förbereda sig var utmanande men också spännande och ibland kunde förväntningarna på deras yrke leda till en känsla av press. Ett välfungerande samarbete var viktigt men kunde försvåras genom att arbeta med okända teammedlemmar. Det fanns ett behov av att reflektera över deras erfarenheter både individuellt och med teammedlemmar. Slutsats: Vid deltagande vid nödlarm utanför operationssalen placeras anestesisjuksköterskan i ett förändrat sammanhang. För att känna sig trygg är det viktigt att känna till platsen och utrustningen och teammedlemmarna där. Reflektion är nödvändig för anestesisjuksköterskans möjlighet att utveckla hållbar hälsa och för att få kunskap om larmen.

Fault detection is a key component to minimizing service unavailability. Fault detection is generally handled by a monitoring system. This project investigates the possibility of extending an existing monitoring system to alert based on anomalous patterns in time series.The project was broken up into two areas. The first area conducted an investigation whether it is possible to alert based on anomalous patterns in time series. A hypothesis was formed as follows; forecasting models cannot be used to detect anomalous patterns in time series. The investigation used case studies to disprove the hypothesis. Each case study used a forecasting model to measure the number of false, missed and correctly predicted alarms to determine if the hypothesis was disproved.The second area created a design for the extension. An initial design of the system was created. The design was implemented and evaluated to find improvements. The outcome was then used to create a general design.The results from the investigation disproved the hypothesis. The report also presents a general software design for an anomaly detection system. / Feldetektering är en nyckelkomponent för att minimera nedtid i mjukvarutjänster. Feldetektering hanteras vanligtvis av ett övervakningssystem. Detta projekt undersöker möjligheten att utöka ett befintligt övervakningssystem till att kunna skicka ut larm baserat på avvikande mönster i tidsserier.Projektet bröts upp i två områden. Det första området genomförde en undersökning om det är möjligt att skicka ut larm baserat på avvikande mönster i tidsserier. En hypotes bildades enligt följande; prognosmodeller kan inte användas för att upptäcka avvikande mönster i tidsserier. Undersökningen använde fallstudier till att motbevisa hypotesen. Varje fallstudie använde en prognosmodell för att mäta antalet falska, missade och korrekt förutsedda larm. Resultaten användes sedan för att avgöra om hypotesen var motbevisad.Det andra området innefattade skapadet av en mjukvarudesign för utökning av ett övervakningssystem. En initial mjukvarudesign av systemet skapades. Mjukvarudesignen implementerades sedan och utvärderades för att hitta förbättringar. Resultatet användes sedan för att skapa en generell design. Resultaten från undersökningen motbevisade hypotesen. Rapporten presenterar även en allmän mjukvarudesign för ettanomalitetsdetekteringssystem.

Syftet med denna studie var att utforska nautiska befäls attityder till larmen de kan ställas inför på sin brygga och den eventuella kausaliteten. Tidigare forskning inom larm och forskning inom optimering av brygglayouter presenterade ett problematiskt fenomen vilken av Papastavrou och Lehto kallas för cry-wolf. Detta fenomen beskriver att operatörer av system med larm, till exempel sjöfartsofficerare, tenderar att ignorera larmen om de utsätts för en hög frekvens av larm, denna höga frekvens kallar Al-Dabbagh och Tongwen för alarm-floods. Denna studie kommer fram till att cry-wolf fenomenet existerar ombord det fartyg studien utfördes på. Datainsamlingen utfördes med den kvalitativa forskningsmetodiken, främst genom semi-strukturerade intervjuer. Dessa intervjuer kompletterades sedan med ostrukturerade observationer vilka utfördes under en nio dagar lång fältstudie. Studiens primärdata analyserades genom innehållsanalyser och detta gjordes ur det hermeneutiska perspektivet. Studien fann att befälen tenderar att ignorera larmen om larmen inte klassas som nödlarm. Vidare presenteras två potentiella lösningar som ämnar ge tillbaka den tyngd larmen borde associeras med. Utöver detta presenteras också en hypotes vilken syftar till att ta reda på om ett givet fartyg påverkas av cry-wolf fenomenet. Denna hypotes måste valideras innan den kan godtas som gångbar för sjöfarten som helhet. / The main purpose of this thesis was to explore nautical officer’s attitudes towards the alarms they may encounter on the bridge and the eventual causality between the officers and their actions concerning the alarms. Earlier research into alarms and research regarding optimization of bridge-layouts presented a problematic theory which Papastavrou and Lehto call cry-wolf. Wherein the operators of systems, or ships, with advanced alarms tend to ignore the alarms if they are subjected to a high frequency of alarms, or alarm-floods as Al-Dabbagh and Tongwen calls it. This study shows that, on board the vessel which the study was conducted, the cry-wolf phenomena exist. The study was conducted on board a Swedish vessel from the hermeneutical perspective. The data collection was done with the qualitative method, primarily through semi-structured interviews and these were then enriched with data from unstructured observations which were made during a nine-day stay aboard said vessel. The collected data has been analysed through content analysis from the hermeneutical perspective and the study reveals that the officers tend to ignore the alarms, unless they are classified as emergency alarms. This study proposes two potential fixes for how to make the alarms less overwhelming and how to give back the importance of the alarms. Furthermore, the study presents a hypothesis which aims to find whether or not a given vessel is subject to the cry-wolf phenomena. This hypothesis needs to be proven in future research before it can be proclaimed as a valid hypothesis.

This report details the development of an application for personal safety for the Android operating system. Android is a relatively new platform, primarily used on mobile phones. The purpose of the developed application is to give the user the possibility to easily and quickly alert a number of contacts by phone in case of emergencies, and to show the user’s location on a map. This is not only used during emergencies, but for other purposes as well – for example to monitor a jogging round. The project was carried out in co-operation with the company D-Safety, the developer of the "SoftAlarm" – the product on which the developed application is based. / Denna rapport redogör för utvecklingen av en trygghetsapplikation för Android, en relativt ny plattform som till största delen används i mobiltelefoner. Denna applikation skulle innefatta möjligheten att via telefonen snabbt och enkelt manuellt larma ett antal kontakter vid farliga och oroande situationer. Utöver detta skulle applikationen även kunna visa användarens position på en karta i samband med detta, och även mer sport- och fritidsrelaterade ändamål såsom löprundor. Arbetet utfördes åt D-Safety, och baseras på en applikation kallad SoftAlarm, som i skrivande stund är under utveckling hos företaget.