No description available.

Allt fler blir äldre och trots dessa goda nyheter innebär det stora utmaningar för samhället framöver. I samband med att det kommer bli ett ökat behov inom äldreomsorgen och att personalbristen kommer bli allt mer påtaglig framöver, ställer det höga krav på kostnadseffektiviteten. En lösning är att nyttja de tekniska lösningarna som finns idag, att strategiskt använda dem för att frigöra mer tid till personalen samtidigt som brukarna får en tryggare tillvaro. På uppdrag av Phoniro ämnar detta arbete att se över möjligheterna att kombinera tjänsterna larm och tillsyn via kamera. Arbetet utgår från hemtjänstpersonalens perspektiv och deras behov som en sådan lösning bör tillgodose. Med en kvalitativ ansats har insamlad data via observation och intervjuer med totalt tio informanter sammanställts, för att slutligen landa i ett förslag på hur ett användargränssnitt kan se ut. Resultatet visar på hur gränssnittet kan ta hänsyn till upptäckta behov samtidigt som det öppnar upp för vidare diskussion. / People are getting older which will lead to major challenges for the society in the future. The combination of the increased need for elderly care and the predicted lack of personnel, puts high demands on cost-effectiveness. One solution is to utilize technological solutions, strategically using them to free up more time for the personnel while providing a safer environment for older adults in assisted living facilities. On behalf of Phoniro, this work aims to review the possibilities of combining two services; alarms and surveillance via camera. The work is based on the perspective of home care personnel and their requirements for such a service. With a qualitative approach, data has been through observation and interviews from a total of ten informants. Based on this, a prototype of a new interface was presented. The result shows how the interface can take into account identified needs while opening up for further discussion.

I den prehospitala vårdkedjan är ambulansen en viktig del. Det är ambulansens uppgift att identifiera och åtgärda vårdbehov hos den hjälpsökande. Detta görs utifrån en larmoperatörs bedömning, och efter detta med hjälp av given prioriteringsgrad ta sig till patienten på ett så trafiksäkert sätt som möjligt till patienten, för att inleda ett vårdande möte. De allvarligaste patienttillstånd är det som bedöms vara prioritet 1 av larmoperatör och är den typ av larm som har högst potential att påverkan ambulanssjuksköterskan på ett negativt sätt. Prioritet 1 larm är ett vardagligt fenomen för ambulanssjuksköterskan som utgör en källa till stress. Forskning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter kring prioritet 1 saknas. Därför är studiens syfte att undersöka ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att erhålla och genomföra prioritet 1 larm. En kvalitativ intervjustudie med en tematisk innehållsanalys genomfördes. Nio ambulanssjuksköterskor med erfarenhet från yrket rekryterades. Utifrån informanternas erfarenhet framträdde resultatet till två teman med fem subteman vardera. Temana var kontroll och kaos. Författarna identifierade fem subteman som tillsammans utgjorde stommen till upplevelsen av kontroll. Även fem subteman påvisades som källor till upplevelse av kaos. Upplevelsen av kontroll framkom som en viktig komponent för att motverka stress och hantera en oförutsägbar miljö. Kontroll är en viktig beståndsdel för ett vårdande som är hållbart över tid. Åtgärder som kan ligga till grund för kontroll, och i förlängningen ett hållbart vårdande över tid, är utbildningar och strukturerade arbetssätt.

The aim of this paper is to find an algorithm to establish and maintain a virtual enclosure around a mobile unit. The area may take any form and should be scalable up to and including national borders. The enclosure is managed on the mobile unit. The target system is Android. Smartphones, tablets and more recently, cameras is examples of mobile units. A modern mobile unit is part of a computer network. It is designed to be connected all the time. A mobile unit have the capability to handle large volumes of data, data that might be both sensitive and possess an economic value. Management of mobile units is vital to protect the data and insure security for the entire network. A mobile unit is a resource in the network. Each resource is defined by a set of parameters. One parameter that make a mobile unit special is the lack of physical boundaries to world. Typically, the first step in security is access control to resources. Therefore, the lack of physical access control has to be replaced by other means such as tracking the location of the mobile unit. In this paper I have studied the possibility of creating a virtual fence around the mobile unit. The mobile unit is free to move within the area enclosed by the virtual fence. The mobile unit alert all concerned parties if it crossed the fence and thus leave the enclosed area. The aim was to find a practical algorithm to establish and maintain a virtual fence around the mobile device. A grid-based algorithm was selected because it can handle small to very large areas. All data are collected in a table which makes the algorithm fast, regardless the size of the area. A grid enables management of multiple enclosures and relationships between them. Deeper analysis revealed that the mobile device is not able to position sufficiently often and accurately for the grid-based algorithm to handle small areas. A complementary method is needed for minimizing the need for positioning. To manage properties, such as geographical information, the selected algorithm is deemed to be well suited. / Telefon: 0734 097 404 Skype: di98jgu

Bakgrund: Medelåldern hos den äldre befolkningen har ökat och många äldre har som önskemål att få bo kvar i sina hem. Detta medför ett behov av fler anställda inom äldreomsorgen. Välfärdsteknik kan vara ett hjälpmedel vid äldrevård och betraktas som ett verktyg som kan bidra till att de äldre lättare kan bibehålla sin livskvalitet och självbestämmande.Syfte: Att beskriva de äldre personers upplevelser av välfärdsteknik i hemmet i form av robotar, digitala larm och övervakningssystem.Metod: En litteraturöversikt där resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL, PubMed och Scopus; nio kvalitativa, två kvantitativa och fyra mixade studier.Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier, äldres upplevelser av robotar, äldres upplevelser av digitala larm och äldres upplevelser av övervakningssystem. De äldres upplevelser identifierades vilket genererade i tre underkategorier för varje huvudkategori, acceptans och inställning, säkerhet och trygghet samt integritet och självständighet.Slutsats: Litteraturöversiktens resultat tyder på att välfärdsteknik generellt är accepterat hos den äldre generationen. Välfärdsteknik kan vara ett hjälpmedel som underlättar för de äldre att kunna bo kvar i sina hem. / Background: The average age of the elderly population has increased and many older people have a desire to stay in their homes. This leads to a need of more employees within the elderly care. Welfare technology can be helpful within the elderly care and is considered a tool that helps the elderly to maintain their quality of life and self-determination.Aim: The aim of this study is to describe older people’s experiences of welfare technology in the home with focus on robots, positioning alarm and monitoring system.Method: A literature review where the results are based on 15 scientific articles conducted from CINAHL, PubMed and Scopus database; nine qualitative, three quantitative and three mixed method study.Results: The results were chosen to be divided into three main categories, the elderly's experiences of robots, the elderly's experiences of digital alarms and the elderly's experiences of surveillance systems. The elderly's experiences were identified, which generated in three subcategories for each main categories, acceptance and attitude, safety and security, and integrity and independence.Conclusion: The study indicates that welfare technology is generally accepted by the older generation. Welfare technology can be an aid that makes it easier for the elderly to stay in their homes.

Konceptet av sakernas internet handlar om att datorer ska kunna agera utan mänsklig interaktion. Detta gör att smarta larm med kameror själva kan avgöra när ett larm ska utlösas och kan då ta åtgärder som att ta bilder på hemmet som kameror är installerade i samt på individer. Detta skapar vissa etiska frågor kopplade till dataintegriteten. För att kunna kontrollera företagens användning av mängder data som kan genereras idag och för att ge individer rättigheter över hur deras data behandlas har EU tagit fram en förordning kallad General Data Protection Regulation (GDPR). Denna kommer att förändra utveckling och drift av smarta kameror, eftersom bilder är personuppgifter som omfattas av förordningen. Därför är tydliga strategier kring vilka förändringar företag som utvecklar eller driftar kameror behöver införa för att uppfylla GDPR kraven nödvändiga för att upprätthålla användarnas dataintegritet. Projektets syfte är därför att redogöra för huvudsakliga förändringar som behöver införas hos företag identiska till studieobjekten samtidigt som inställningen till förändringen beaktas, vilket är en nyckelfaktor till en lyckad implementering. Detta uppnås genom datainsamling via intervjuer som utfördes hos företag ledande inom utveckling och drift av smarta kameror. Resultatet bekräftar hypotesen om att kamera och säkerhetsföretag är sakkunniga inom säkerhet och integritet, samt visar att företag handskas med fem, följande, huvudsakliga förändringar: finna lösningar på insamling av informerade samtycken, dokumentation som måste bli mer utförlig, kontraktskrivning med leverantörer måste ges mer uppmärksamhet, att möjliggöra framförallt i backenden när en kund begär ut all data, samt privacy by design och ett helhetsperspektiv som behöver implementeras mer under utvecklingsprocessen. Vidare kan arbetet användas som beslutsunderlag i liknande organisationer som studieobjekten, eftersom det ger även förslag på förbättringsområden vilka har för avsikt att förstärka möjligheten till en lyckad tillfredsställelse av GDPR kraven. / The concept of the Internet of Things is about computers being able to act without human interaction. This allows smart alarms with cameras to determine themselves when an alarm is triggered and can take action like taking pictures at home that cameras are installed in as well as on individuals. This creates some ethical issues related to data privacy. In order to control companies' use of amounts of data that can be generated today and to give individuals rights over how their data is processed, the EU has developed a regulation called the General Data Protection Regulation (GDPR). This will change the development and operation of smart cameras, as images are personal data that are covered by the regulation. Therefore, clear strategies about the changes that needs to be implemented to meet the GDPR requirements is necessary to maintain users' data privacy. The purpose of the project is therefore to account for major changes that need to be introduced to companies identical to the study objects while taking into account the attitude towards the change, which is a key factor for successful implementation. This is achieved through data acquisition through interviews conducted by companies leading in the development and operation of smart cameras. The result confirms the hypothesis that camera and security companies are experts in security and integrity, as well as demonstrating that companies are dealing with five, the following major changes: finding solutions for collecting informed consent, documentation that needs to be more detailed, contracting with suppliers must be paid more attention to, make it technically possible for a customer to request and get all data, as well as Privacy by Design and an overall perspective that needs to be implemented during the development process. In addition, the work can be used as a basis for decision making in similar organizations as the study objects who develop IoT products, as it also provides suggestions for improvement areas that intend to enhance the possibility of a successful satisfaction of the GDPR requirements.

<p>This report details the development of an application for personal safety for the Android operating system. Android is a relatively new platform, primarily used on mobile phones.</p><p>The purpose of the developed application is to give the user the possibility to easily and quickly alert a number of contacts by phone in case of emergencies, and to show the user’s location on a map. This is not only used during emergencies, but for other purposes as well – for example to monitor a jogging round.</p><p>The project was carried out in co-operation with the company D-Safety, the developer of the "SoftAlarm" – the product on which the developed application is based.</p> / <p>Denna rapport redogör för utvecklingen av en trygghetsapplikation för Android, en relativt ny plattform som till största delen används i mobiltelefoner. Denna applikation skulle innefatta möjligheten att via telefonen snabbt och enkelt manuellt larma ett antal kontakter vid farliga och oroande situationer. Utöver detta skulle applikationen även kunna visa användarens position på en karta i samband med detta, och även mer sport- och fritidsrelaterade ändamål såsom löprundor.</p><p>Arbetet utfördes åt D-Safety, och baseras på en applikation kallad SoftAlarm, som i skrivande stund är under utveckling hos företaget.</p>

<p>Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen;</p><p>vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade</p><p>tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot</p><p>bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat,</p><p>undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och</p><p>imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska</p><p>ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av</p><p>ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg & Thulin får illustrera tidigare</p><p>forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya</p><p>kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett</p><p>kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer</p><p>112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler</p><p>kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer</p><p>komplex.</p>

Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen; vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat, undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg &amp; Thulin får illustrera tidigare forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer 112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer komplex.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om vaktgående befäl ombord på handelsfartyg påverkas negativt av ljud och ljussignaler från larmutrustning på bryggan. Det som undersökts är främst om befäls koncentrationsförmåga och arbetsmiljö påverkas negativt av att en stor mängd utrustning larmar. Det har även undersökts hur befälen hanterar dessa larm och hur de själva skulle önska att larmsystemen fungerade. För att utföra undersökningen genomfördes intervjuer med fem aktiva sjöbefäl som arbetar på olika fartygstyper. Intervjuerna byggdes på öppna frågor där respondenterna fick svara öppet och diskutera egna åsikter och erfarenheter. Det som framkom i undersökningen var att samtliga befäl beskrev larmsystemen ombord på fartygens bryggor som ett arbetsmiljöproblem. Samtliga befäl beskrev att de kände att de blev överösta med onödiga larm vilket ofta ledde till att fokuset flyttades från deras egentliga arbetsuppgifter, medan larmet i sig inte tillförde någon nytta. Detta problem ansågs även av de intervjuade som en stor fara. / The purpose of this paper is to find out if watchkeeping officers onboard merchant ships are negatively affected by the sound and light signals from alarm systems on the sips bridges. What is mainly examined is if there is a negative impact on their concentration and work environment due to many alarms during their watch. It is also examined how the officers handles these alarms and how they rather would prefer the alarm systems to operate. To examine the issue five active navigational officers working on different types of ships have been interviewed. The interviews were built around open questions where the respondents could answer openly and discuss their own opinions and experiences. What was clear after interviews was that all the respondents described the alarm systems on the bridges as a work environment problem. The respondents also described how they often felt that they were being overflowed with unnecessary alarms during their watch, which led to their focus being shifted from their main tasks onboard. Meanwhile, the alarms were unnecessary and the watchkeeping officers did not benefit from it. The interviewed all agreed that it is a very dangerous issue.