Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som är framlagd av Martin vanCreveld i boken ”Ledning i krig”. Prövningen tar sin utgångspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jämförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation. Resultatet visar att Crevelds teorier har sämre intern korrelation än extern.Orsaken bedöms främst vara hans fria hållning och låg precision i egen metod.

Ledning är en av de sex militära grundförmågorna i vår doktrin, ledningens syfte är att inrikta en militär insats mot ett gemensamt militärt mål och att samordna de militära resurser som behövs för att lösa uppgiften. Vår doktrin har till uppgift att förmedla ett gemensamt förhållningssätt för att skapa ett gemensamt språk mellan staber, chefer och underlydande som underlättar ledning. Doktrinen till trots så finns en begreppsförvirring inom ledning där att leda, ledning och ledarskap inte särskiljs den här undersökningen studerar varför det råder en begreppsförvirring inom ledning. Genom en jämförande studie mellan den svenska doktrinen och den brittiska motsvarigheten mäter undersökningen hur väl doktrinerna skildrar ett ledningssystem och förmedlar ett militärt ledarskap i förhållande till de två teorierna; dynamiska OODA-loopen och utvecklande ledarskap. Undersökningens resultat pekar på att den svenska doktrinen beskriver hur funktionen ledning ska genomföras för att befrämja uppdragstaktik. Begreppsförvirringen uppstår eftersom den svenska doktrinen beskriver ett hur men inte ett varför eller ett vad ledning ska göra, vilket ger olika beskrivningar av ledning på olika militära ledningsnivåer / Command is one of the six Functions in combat, the role of command is to direct a military action to a common effect by coordinating the military recourses at its disposal and solve a mission. The Swedish doctrine is to establish a framework of understanding in order to create a common language that will promote a mutual understanding. Despite our doctrine the conception of command is indistinct and the purpose of this study is to examine why. The study will illustrate the differences by which the Swedish doctrine and its British counterpart portraits command. By comparing the differences to the theory of a Decision-Action-Cycle and the transformational leadership the common understanding will be measured. The result indicates that command in the Swedish doctrine is not described as a functioning but as to promote Mission command. By describing how command is to promote Mission command it is given several meanings pending on the level of command, thereby an indistinct conception of command

Syftet med uppsatsen var att klarlägga om Högkvarterets arbetssätt och organisation medgeratt Försvarsmakten kan ledas i enlighet med sin ledningsfilosofi. Uppsatsen svarade påföljande huvudfrågeställning; Vilket mervärde ger det att använda olikaorganisationsteoretiska resonemang och perspektiv vid en studie av Försvarsmaktensledningsorganisation? Den Högkvartersorganisation som studerades var HKV 03, fokus lågpå central nivå och det var materialet Högkvarteret använde för att kommunicera sinledningsfilosofi, organisation och arbetssätt till övriga i organisationen som användes somkällor. Den teoretiska ramen utgjordes främsta av Bolman & Deals nya framgångsfaktoreroch Ashkenas fyra perspektiv att studera organisationer på. I uppsatsen användes en kvalitativmetod med en kombination av induktiv och deduktiv ansats och ett hermeneutisktförhållningssätt. Först analyserades Försvarsmaktens ledningsfilosofi och Högkvarteretsarbetssätt var för sig, därefter jämfördes resultaten som gav följande svara på uppsatsenshuvudfråga;• Det ger en större förståelse för hur arbetet fungerar och vilka effekter olika typer avförändringar kommer att få. Vilket i förlängningen kan ge förutsättningar till att få enmer dynamisk och levande organisation som kan leverera det som uppdragsgivarnaefterfrågar. / The aim of this essay was to clarify whether the management andorganization of the Swedish Armed Forces Headquarters permit theArmed Forces to be led accordingly to its management theory. The essaygave answer to the following main question; What added value does itbring to use different organizational theoretical reasoning and perspectivein a study of the management of the Armed Forces? The Headquarterorganization HKV 03 was the object of study with focus on the centrallevel. It was the material used by the Headquarters to communicate itsmanagement philosophy, organization and management to others withinthe organization that was used as sources. The theoretical framework wasmainly Bolman & Deal’s new criteria for success and Ashkenas’ fourperspectives on how to study organizations. The method was qualitativewith a combination of an inductive and a deductive attempt and ahermeneutic approach. The management philosophy of the Armed Forcesand the management of the Headquarters were separately analysed. Afterthat followed the compared results, which led to the subsequent answer;• It brought greater understanding to how the work operates andwhat effects different changes will convey, which in the long runmight create the necessary conditions for a more dynamic andvivid organization that can deliver what the client demands. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Efter det Första Världskriget ville tyskarna undvika ett nytt ”skyttegravskrig”. En ledningsfilosofi infördes som tillät, och uppmanade, underställda till eget ansvarstagande och självständighet. Behovet av större taktisk rörlighet påskyndade motoriseringen och mekaniseringen av Reichswehr. Var det den vunna flexibiliteten och ökningen av tempot som var de viktigaste framgångsfaktorerna bakom de inledande operativa och taktiska framgångarna i kriget? Utnyttjades flexibiliteten och tempot på taktisk nivå på samma sätt under offensiv och defensiv strid? Syftet med denna uppsats är att försöka hitta och definiera de viktigaste framgångsfaktorerna, för att se hur dessa påverkade den taktiska nivån i krigföringen. Utgångspunkten är att flexibiliteten i ledningsfilosofin, och möjligheten att hålla ett högt tempo i striden var avgörande för de inledande tyska framgångarna. I analysen visar uppsatsen betydelsen av flexibilitet och tempo, och vad det innebär för både överordnade och underställda chefer. Uppsatsen innehåller en avslutningsvis en diskussionsdel där slutsatserna från fallstudien bl. a. belyses i förhållande till den svenska försvarsmakten 2002. Här diskuteras erfarenheterna och de ytterligare frågor som uppstår med anledning av studiens resultat, och förslag på ytterligare forskning i ämnet ges. / This essay is a case study of the German 4.Panzerdivision in the initial period of the 1941 Soviet Union campaign during the two weeks from July 10 to July 23.The purpose of the essay is to define the most important criteria which led to the initial German successes.I have tried to illustrate in what way the flexibility in the German command phi-losophy and the German ability to uphold a higher tempo than their opponent were decisive factors. I have also tried to point out any noticeable differences in these principles during offensive and defensive combat.In the conclusion there is discussion regarding what effects experiences from the study can have on the Swedish Armed Forces of today. Finally, some sugges-tions for further research on this subject are suggested. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

For å gi en definisjon av frihetsgrader er det foretatt et historisk resymé av oppdragstaktikken. I dette resyméet kom det frem en rekke begreper som bidro til å konstruere frihetsgrader. Begrepene tillit, initiativ, tempo, intensjonsoppdrag, delegering, desentralisering, selvstendighet, usikkerhet, fleksibilitet, lov å feile, profesjonalitet og vilje til å ta risiko er de begrep som et tatt frem. Begrepene er så analysert for å kunne gi en beskrivelse av deres bidrag til frihetsgraden. En teoretisk modell for frihetsgrader ble skapt som en teoretisk referanse ramme. Basert på slutningene fra analysen av begrepene er de plassert inn i modellen for frihetsgrader og utgjør en delkonklusjon på frihetsgrader.Før en analyse av ordrene er det gitt en beskrivelse av 5-punktsordren og den malen som den følger. Ordrene kommer fra Brig N ,Brig 6 og 12. Brig som alle deltok i øvelse ”Battle Griffin” 99. Analysen av ordrene avdekket at ordren kan beskrives i frihetsgrader eller som uteblivelse av frihetsgrader. Ordreanalysen trekker frem en rekke momenter som ble avdekket og satt inn i begrepene. Ved å plassere disse inn i modellen for frihetsgrad samt en drøfting av disse resultatene, fremkom det at Brig N gir en høy frihetsgrad til sine underlagte sjefer, Brig 6 gir en middels frihetsgrad og 12. Brig gir en middels frihetsgrad til sine underlagte sjefer. Ut i fra de resultater som fremkom, vil jeg hevde at den frihetsgrad som ble gitt i ordren til brigadene fremmer oppdragsbasert ledelse. / The main purpose of this study has been to examine if a level of freedom exists in a selection of Norwegian brigade orders, that encourages a practising and execution of mission tactics/directive control. In order to give a definition of the level of freedom, a historic summary of auftragstaktik has been made. In this summary, a number of conceptions are identified as being parts of the construction of the level of freedom. The conceptions were: thrust, initiative, speed, mission based orders, delegate, decentralisation, independence, uncertainty, flexibility, allowed to make mistakes, professional behaviour and the will to take risks. All the conceptions are then analysed in order to give a description of their contribution to the level of freedom. A theoretical model for the level of freedom was created as a theoretical reference frame. The conceptions have been placed into the model, based on the conclusions from the analysis.The brigade orders that are analysed come from Brig North and Brig 6 of 6. Division and 12.Brigade, all participating in exercise “Battle Griffin 99”.In the analyses of the orders a number of factors were uncovered and put into the conceptions. By placing the results into the model for the level of freedom and after a discussion of the result, it appeared that Brig. North gave a high level of freedom to its subordinate commanders, Brig. 6 gave a medium level of freedom to its subordinate commanders and 12.Brigade gave a medium level of freedom to its subordinate. From the results I have found, I would like to maintain that the level of freedom given in the brigade orders encourages mission tactics/directive control (mission based command philosophy). / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka vilka konsekvenser införandet av Revolution in Military Affairs (RMA) får avseende väpnad strid med brigadsystem 122/90. Tidsperspektivet är 2010-2020. Arbetet har ett induktivt  förhållningssätt. Uppsatsen beskriver och förklarar innebörden av RMA. Vidare beskrivs hur brigadsystem 122/90 genomför väpnad strid. Analysen ger följande konsekvenser: ökad interoperabel förmåga, informationsöverläge möjliggörs, informationsöverföringen ger större säkerhet i genomförandet, bättre kvalitet i beslutsunderlagen, ledningskrigföring och vilseledning ökar i betydelse, beslutsstödet möjliggör högre rörlighet samt precisionen i våra insatser ökar. Uppsatsen pekar på tänkbara utvecklingsområden inom förmågorna ledning, underrättelser, bekämpning, rörlighet och uthållighet. För att erhålla optimal effekt i väpnad strid utgör informationsinhämtning och överföring av information i nära realtid en avgörande förmåga. Teknikutvecklingen blir en realitet först då den tillvaratas genom utveckling av doktriner, taktik och stridsteknik. / The overall purpose of this paper is to investigate what consequences the implementation of Revolution in Military Affairs (RMA) will have regarding armed combat for theBrigade System 122/90. The time perspective is 2011-2020. An inductive method of working is used in this paper. The paper aims to describe and explain the implications of RMA. Furthermore, there will be a description of how the brigade system 122/90 carries out armed combat. The analysis gives the following conclusions: increased inter-operability capacity, facilitated information superiority, information dissemination gives greater security of execution, better quality in the basis of decision, command and control warfare and deception increase in importance, support for decision making enables a higher level of mobility and the precision of our efforts increases.The paper points out possible areas of development within the capabilities of command and control, information, interdiction, mobility and sustainability. In order to achieve an optimal effect in armed combat, collection and dissemination of information in real time constitute a decisive ability. The development of technology will become a reality only when it is exploited through the development of doctrines, tactics and combat techniques. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt. Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar. I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter. Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende. Utifrån de hinder för kommunikationen som min litteratursökning har tagit upp, i form av bland annat organisationsuppbyggnad och byråkrati samt vilka möjligheter en organisation har att skapa en effektiv kommunikation med bland annat gemensamma värderingar, har jag skapat en intervjuguide som jag använt för att genomföra en kvalitativ studie inom basenheten. Det min studie visar är basenheten har i grunden en väldigt stabil kommunikation, både formell och informell kommunikation samt interpersonell och intern kommunikation uppmuntras av deras organisationskultur.  Men kommunikationen med den övre ledningen mellan verksamhetsområdesledningen och de undre ledningarna samt verksamhetsledningen och avdelningsledningen, är sämre. Kommunikationen upplevs av de undre ledningarna som en envägskommunikation och de upplever inte att det finns någon större möjlighet till en dialog. Här uppmuntrar därför denna studie verksamhetsområdesledningen till att öppna upp för denna dialog med fokus på bland annat prioriteringar och skapandet av en gemensam värdegrund. Det fanns även möjligheter till att förbättra förtroendet inom organisationen genom att låta återkoppling ta större utrymme inom organisationen.

The aim of this essay was to describe and interpret the managements and organizations impact regarding the caregivers working conditions. To examine this we used a qualitative method. We completed two group interviews and five individual interviews with a total of fifteen enrolled nurses that worked within elderly care. In our interviews we found that the enrolled nurses felt that the organizations economic interests collided with their personal values regarding good quality elderly care. We also found that the caregivers experienced that they had an impact on their working conditions and that their employer was the main reason for making it possible.

Uppsatsen syftar till att analysera hur försvarsmakten omhändertar krigsvetenskapens variabler för ledning –teknik, människa och metod– i dess tre nivåer; den militärstrategiska, den operativa samt den taktiska.Metoden som används utgörs av en kvalitativ metod som analyserar försvarsmaktens inriktande och styrande dokumentation.Resultatet visar att försvarsmakten till stor del omhändertar krigsvetenskapens teorier om ledningssystem.Det finns idag en otydlighet hur begreppet ledning omhändertas av försvarsmakten. Från att historiskt varit en egenskap hos en befälhavare har ledning i nutid utvecklats till något som har karaktäriserats till att utgöra ett system där människor möter metoder och teknik med syfte att skapa en planerad samordning av en given verksamhet med givna komponenter i en mer eller mindre känd kontext. Ledning inom försvarsmakten definieras olika beroende på vilket reglemente, doktrin eller anvisning som behandlar området.Forskningsmässigt är ämnesområdet är relativt nytt, även om företeelsen ledning troligvis har funnits så länge som människan har ägnat sig åt strid och krigskonst. Genom systematisering, vetenskapligt intresse och inte minst en teknisk utveckling, har behovet av att studera krigets ledning ökat för att kunna behålla och utveckla krigföringsförmåga.

Titel: Det gemensamma ansvaret för lokal folkhälsoutveckling - En studie om folkhälsoarbetets villkor i två svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens hälsa är beroende av fungerande samhällsstrukturer där kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor för människors hälsa är en komplex uppgift. Även om beslutsfattare vill utveckla folkhälsan tycks förutsättningar ofta saknas och folkhälsoarbetet försummas därigenom. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur centralt placerade förtroendevalda och ledande tjänstemän uppfattar förutsättningarna för att kunna bedriva ett lokalt folkhälsoarbete på kommunal nivå. Metod: Intervjustudie med strategiskt valda kommunchefer, kommunstyrelseordförande och en folkhälsostrateg inom två kommuner i Örebro län. Resultat: Förutsättningarna för att bedriva ett lokalt folkhälsoarbete uppfattas vara att ha en gemensam helhetssyn på hälsobegreppen, att folkhälsomålen genomsyrar kommunernas verksamheter och att prioriteringarna sker medvetet utifrån målen. Även organisationens konstruktion samt ett välorganiserat arbetssätt visar sig i studien utgöra goda förutsättningar för att bedriva ett lokalt folkhälsoarbete, vidare syns tillgång till resurser och yttre påverkan som betydande faktorer för folkhälsoarbetets utfall. Slutsats: Kommunen som arena är en central plats för folkhälsoarbetet. Inom ramen för välfärdsuppdraget bör kommunledning se till att folkhälsoarbetet integreras som en självklar del i all samhällsutveckling. Sammantaget tycks förutsättningarna handla om insikten i det gemensamma ansvaret, där ett tydligt folkhälsoperspektiv är en viktig förutsättning för att lyckas främja folkhälsoutvecklingen. Genom att belysa behovet av dessa förutsättningar och vidare göra alla aktuella aktörer medvetna om sina respektive roller i folkhälsoarbetet kan folkhälsoperspektivet få genomslagskraft och invånare ges bättre möjligheter till hälsa.