På operativ och högre taktisk ledningsnivå inom den svenska Försvarsmakten användsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan användas till planering och genomförande av insatser inom riketsgränser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad från tidigare system som använts förledning på högre nivå inom Försvarsmakten är Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning på operativ och högre taktisknivå, i enlighet med de doktriner som Sverige idag använder. Målet är att samordnafysiska faktorer, exempelvis våra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motståndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvärderas för attanvändas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,så som en ny uppgift från en högre chef. Hur händelsekedjan från planerings tilluppföljning går till beskrivs med hjälp av OODA- och DOODA-loopen. Fokus liggerpå planeringsfasen men då övriga delar är av betydelse för planeringen kommer dessabehandlas till viss del.Sweccis är ett system som bidrar vid planering av insatser och även vid uppföljningav de order som skapats. De funktioner som finns i systemet är anpassade för denverksamhets som bedrivs inom en stab och möjligheten finns att modifiera systemetvid behov för att möta framtidens krav. / On operational and higher tactical command and control-levels within the SwedishArmed Forces Sweccis, Swedish Command and Control Information System, is used.This system can be used for planning and conduction operations within the nationalborders of Sweden. Sweccis combines a number of functions, for instance a mapfunction,Geographical Information System, logistical support and a portal for sharinginformation, in one system. Unlike previous systems used on this level of commandwithin the armed forces Sweccis is accredited for handling secret information.The purpose of Sweccis is to allow command and control on operational and highertactical levels, based on the military doctrines used by Sweden. The purpose is tocoordinate physical factors, for instance army units, to conduct activities that will leadto effect against our opponent. These effects must then be evaluated to be used forfurther activities combined with other input, such as a new mission from acommanding officer. This will be described using the OODA- and DOODA-looptheories. The focus is the planning-phase of a mission but other events that effect theplanning will be mentioned.Sweccis is a system that will contribute to the planning-process and it can also beused to evaluate the effect of the orders that has been given. The functions that thesystem offers are adapted for staff-work and it is also possible to modify the system tomeet the demands of the future.

Syftet med studien är att få syn på hur två skolor arbetar för att skapa en gemensam plattform för att tolka styrdokument utveckla samsyn kring begreppen ledning och stimulans och extra anpassningar. Detta för att skapa inkluderande lärmiljöer som i sin tur leder till, ökad måluppfyllelse hos eleverna då verksamheten utifrån alla tre nivåer organisation-, grupp- och individnivå reflekterar, kritiskt granskar lärande, undervisning och ledarskap. Vår studie baseras på tidigare forskning med utgångspunkt från sociokulturellt-, specialpedagogiskt-, och organisation och ledarskapsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet utgår från Vygotskij (2001) tankar kring de sociala faktorernas betydelse för hur vi människor utvecklas socialt och kognitivt. Det specialpedagogiska perspektivet ger olika tolkningar Ahlberg (2007) benämner två riktningar inom detta synsätt som det kategoriska respektive relationella. I det kategoriska perspektivet är det individen som är bärare av problemet medan i det relationella ser man att problematiken finns i lärmiljön. Studien kom att ha sitt främsta fokus på det relationella perspektivet. Organisationsperspektivet hjälper till att se och förstå ledarens roll och påverkan på alla tre nivåerna inom verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer. Studiens resultat visar bland annat på vikten av en tydlig struktur, delaktighet för att skapa en känsla av sammanhang relationellt förhållningssätt.

Studiens syfte är att bidra till kunskapandet om vad undervisning i förskolan kan innebära utifrån skollagens definition av undervisning som målstyrda och lärarledda processer. Frågeställningarna handlar om vad som kan känneteckna målstyrda processer och förskollärares sätt att leda dessa. Studiens teoretiska utgångspunkter är relationell pedagogik samt målrationell och målrelationell undervisningspraktik. Vi har genomfört sex kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade förskollärare. Det empiriska materialet har genomgått en tematisk analys med studiens syfte och frågeställningar som vägledning. Resultatet visar att undervisning sker pågående i förskolan och sammanflätas med komponenter som omsorg och lek. Undervisning i förskolan kan vara både planerad och spontan, vilka också kan övergå i varandra. Resultatet visar även att undervisning är ett nytt begrepp för förskolan. Det innebär dock inte någon förändring för verksamheten eller förskollärares arbetssätt men har potential att utveckla verksamheten vidare. I studien framkommer också att läroplanen för förskolan har betydelse för förskollärares ledning av undervisning i förskolan, den tillämpas dock med olika ingångar. Ytterligare visar resultatet på betydelsen av relationell kompetens i ledningen av undervisning, då goda relationer ses som avgörande för att möjliggöra utveckling och lärande. Kollegial samverkan mellan förskollärare framträder också som en central innebörd för vad undervisning kan innebära i förskolan. Resultatet visar vidare på vikten av att barn ges möjlighet att bidra i undervisningen. Studiens huvudsakliga bidrag är således att undervisning i förskolan är en kollektiv aktivitet som innefattar förskollärare och barn men också samverkan mellan förskollärare.

Studiens syfte är dels att undersöka effekter av förstelärarimplementeringen, dels hur skolledning kan organisera kring pedagogiskt utvecklingsarbete. Jag använder mig av frågeställningen: Hur beskriver och hur går skolledningen tillväga när de organiserar implementeringen av förstelärare? På vilka sätt kan implementeringen av förstelärare påverka pedagogiskt utvecklingsarbete och kollegialt lärande? Denna studie har genomförts inom utbildningsledning och utgår från ett ledarskapsperspektiv med stöd av teorier inom organisation, ledning av förändring och pedagogisk utveckling. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Studien har en etnografisk, hermeneutisk inspirerad forskningsansats. Resultatet visar att samtliga i skolledningen ansåg att förstelärarimplementeringen så som den har organiserats i Vårskolan har varit av stort värde för utvecklingen av det pedagogiska utvecklingsarbetet, vilket har visat sig i effekter i kollegialt lärande som utvecklingen av ett gemensamt metaspråk som har underlättat kommunikationen och interaktionen mellan lärare i form av ett mera kontinuerligt samarbete över stadierna och ämnena. Detta har bidragit till ökad förståelse för kollegialt lärande och till mera strukturerade former av kollegialt lärande där innehåll i diskussioner har bidragit till en strävan att fortsätta utvecklas. Resultatet har också visat att det finns en oro kring frågan om hur de ska fortsätta organisera för pedagogiskt utvecklingsarbete. Att ha förstelärare som ansvariga och ledare har visat sig ställa höga krav som förstelärare och skolledningen är tvungna att hantera.

För att en ledningsfilosofi ska vara relevant för marin stridsledning måste den vara optimerad förhantering av ovisshet, förmåga till ett effektivt första eldöppnande och medge förutsättningar föratt därefter fortsätta striden.Studien genomfördes för att splittringen mellan förespråkare av centraliserad- och decentraliseradledning gör det meningsfullt att studera uppdragstaktikens relevans och tillämpning för nutidasjöstridskrafter.Den militära ledningens existensberättigande i sjöstriden är förmågan att omvandla spaning ocheldkraftspotential till effekt i målet. Dilemmat för ledningen är att hantera den ovisshet somuppkommer på grund av fientlig aktivitet och oförutsägbara omständigheter. En framgångsrikmetod för att hantera ovisshet är att decentralisera ledningen.Militära chefer tenderar dock att eftersträva kontroll och centralisering, särskilt i kombination mednya ledningssystem och höga insatser. En liten stats sjöstridskrafter som slåss för nationensöverlevnad med få kvalificerade vapenplattformar riskerar därmed att ledningen centraliseras,oavsett vad doktriner och andra styrdokument säger.Metoden i denna studie är en idékritisk analys av uppdragstaktik som den dominerande idén förledning. Analysen utgår från förhållandet mellan en doktrinär beskrivning av idéns centralabegrepp, hur dessa begrepp beskrivs i sjömaktsteorin och hur idén verkställs som tillämpad ledningunder SWENEX 2016.Uppdragstaktiken är utifrån denna studie den mest relevanta ledningsfilosofin för en liten statssjöstridskrafter, men en konflikt har identifierats mellan de doktrinära styrningarna och dentillämpade ledningen. Konflikten tar sig bland annat uttryck i mycket omfattande och detaljeradeorder, krav på detaljerade rapporter och övrig kommunikation som överskrider vad tillgängligpersonal och ledningssystem kan hantera.

I denna studie undersöks införandet av tillitsbaserad styrning och ledning på en offentlig organisation. Denna kvalitativa intervjustudie utgår ifrån chefers perspektiv med syfte att undersöka chefers förutsättningar för införandet. Organisationen är nystartad sedan januari 2019 och under hösten 2019 presenterades tillitsbaserad styrning och ledning som en implementering, detta på uppdrag av regeringen för att effektivisera offentliga verksamheter och öka fokuset på brukaren. Den nya organisationen har inneburit att förutsättningarna så som kulturell bakgrund, ledarskapsförmågor, arbetssätt skiljer sig i organisationen. Studien är intressant eftersom den undersöker de skilda förutsättningar som råder utifrån implementeringens pedagogiska processer, så som behovet av kommunikation, samspel och kunskapsutbyte. Tidigare forskning visar att ledarskap och organisationskultur står varandra nära. Chefer har ett betydelsefullt ansvar att förmedla organisationskulturen till de anställda. Den aktuella studien betonar därutöver värdet med delaktighet som leder till ökad motivation hos chefer och medarbetare i en organisation. / <p>2020-06-08</p>

This bachelor thesis explores the opportunities for implementation of trust-based public management within the public sector. Previous research has shown that the process of implementation is of a highly complex nature and that the desired outcome may not be achieved. This study aims at examining the prerequisites for successful implementation of trust-based public management within Uppsala municipality. In order to fulfill this purpose, the study will utilize qualitative methods. To gather material, interviews were held with officials within the municipality and the material was analyzed through qualitative text analysis. The main findings of the thesis are that there are both more and less favorable conditions. Therefore, there are opportunities for Uppsala municipality to successfully implement trust-based public management although there are aspects that may give difficulties. This study is intended to increase the understanding of conditions for successful implementation of trust-based public management within the public sector.

Totalförsvaret består av ett militärt- och civilt försvar men ska tillsammans utgöra ett samlat försvar. Vid större olyckor eller konflikter kommer militära och civila insatser ske parallellt eller tillsammans. Idag finns det två beredskapssystem, ett för fred och olyckor, och ett för krig men med olika ledningskoncept beroende på aktörerna. Hur ska nationell krisledning ske i skarven mellan två beredskapssystem med olika regelverk och olika ledningskoncept? Går det att ha en nationell interoperabilitet för ledning och i sådant fall, är det något som vi kan eller bör införa? Uppsatsen undersöker genom olika ledningsbegrepp, vilka ledningskoncept som gäller för tre dimensionerande aktörer; Försvarsmakten, Polisen och MSB, i syfte att undersöka om aktörerna har olika koncept, hur de fungerar tillsammans. Uppsatsen är främst inriktad på att studera hur ledningssamordning sker i den svårdefinierade men omdiskuterade och aktuella konfliktnivån gråzon. Uppsatsen kan konstatera att det i huvudsak finns liknande koncept och metoder men att olika ledningskultur och olika organisering vid kris, skapar svårigheter att samordna verksamhet i alla konfliktnivåer. Svårigheten ligger främst i att det saknas mandat att tydligt inrikta och kraftsamla resurser. Det saknas idag både juridiska och kulturella mandat att bedriva en enhetlig ledning av komplexa insatser i gråzonen. Förmågan att samordna och interagera mellan myndigheter begränsas av civil ledningskultur från det nya krisberedskapssystemet. Metodmässigt och kompetensmässigt finns det goda förutsättningar att inrikta och samordna totalförsvaret främst genom samverkan. För att utöva en ledning genom befäl krävs en attitydförändring främst bland civila myndigheter inklusive Polisen.

Studiens syfte är att få ökad kunskap om hur begåvade elever reflekterar över sin matematikundervisning samt hur lärarna beskriver sin undervisning och anpassar denna för begåvade elever. Tanken är att detta kan bli ett möjligt kunskapsbidrag för pedagoger och oss blivande speciallärare i förebyggande arbete för att kunna tillgodose begåvade elevers kunskapsbehov i matematik. I studien valdes en kvalitativ metod genom intervjuer med elever som går i årskurs åtta och deras lärare i två olika kommunala skolor, en utan och en med inriktning på matematik. För att kunna förstå elevernas syn på undervisning intas ett barns perspektiv i studien, elevernas röster blir hörda då de ger uttryck för sina åsikter. Resultatet i studien visade att en elev av fem känner sig helt inkluderade didaktiskt, social och rumsligt. Eleverna kände sig främst socialt exkluderade, främst på skolan utan matematikinriktning där de ville vara mer delaktig i sin läroprocess för att kunna påverka innehållet i undervisningen. Den största skillnaden på hur eleverna upplever sin matematikundervisning var att eleverna på skolan med matematikinriktning, är mer nöjda tack vare att det sker en del anpassningar och att de arbetar med likasinnade. Eleverna på skolan utan inriktning i matematik, ser fler utvecklingsmöjligheter och efterfrågar främst arbete med lärprocessen där deras kommunikation- och resonemangsförmågor prövas och gärna i samverkan med likasinnade och lärare. Båda elevgrupperna uppskattar att arbeta med läromedel som grund som har olika nivåer, men de vill ha mer variation till exempel genom berikning men även acceleration. De intervjuade eleverna tycks ha ett gott självreglerat lärande vilket påverkar deras kunskapsutveckling positivt.  I studien framkom det att lärarna på de två skolorna har olika utgångspunkter för att kunna ge ledning och stimulans för begåvade elever. Tack vare den mer homogena gruppsammansättningen på skolan med specifik matematikinriktning, var det lättare att göra anpassningar i undervisningen, medan skolan utan inriktning främst prioriterar de elever som riskerar att inte nå målen. Uppfattningen är att lärare behöver rätt organisatoriska förutsättningar för att kunna samverka med de begåvade eleverna. Inom skolans verksamhet behöver vi ta på ”rätt glasögon” för att uppmärksamma denna bortglömda grupp och ge dem den ledning och stimulans som de har rätt till såväl juridiskt som moraliskt. De begåvade eleverna behöver känna sig inkluderade i skolans och samhällets gemenskap. Detta förutsätter att lärare ges rätt förutsättningar att i praktiken kunna genomföra det som stipuleras av politiker.

Enligt Skollagen ska elever som lätt når de mål som ska uppnås ges ledning och stimulans att nå längre och utvecklas i enlighet med sin fulla potential. Syftet med studien var att kartlägga i vilken utsträckning handlingsplaner för särskilt begåvade elever förekommer i Sveriges samtliga kommuner samt att beskriva och analysera innehållet i dessa handlingsplaner. I studien användes mixed method, en kvalitativ forskningsansats med kvantitativa inslag. Studien utfördes genom en totalpopulationsundersökning där Sveriges alla 290 kommuner fick frågan om handlingsplaner för särskilt begåvade elever. Därefter gjordes en textanalys på inkomna handlingsplaner. Studiens kvantitativa resultat visade att 33 av 290 kommuner har en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Av dessa var majoriteten vetenskapligtorienterade, medan ungefär en fjärdedel föreföll vara mer populärvetenskapligtorienterade. Resultatet av den kvalitativa delen av studien visar att handlingsplanerna definierar särskild begåvning på varierande sätt, både forskningsbaserat och genom egna definitioner. I flera förstärks definitionerna även med beskrivningar av egenskaper och beteende hos särskilt begåvade elever. Syfte och mål med handlingsplanerna verkar främst vara att sprida kunskap om särskild begåvning och att öka kompetensen hos skolpersonalen.De rekommenderade arbetssätten och insatserna är lika i de flesta kommuner; berikning, acceleration och aktiviteter utanför skolan samt regelbunden kontakt med vårdnadshavare.Studien indikerar att det finns viss kunskap och en begynnande insikt om särskilt begåvade elever och deras behov, men att arbetet med handlingsplaner för denna elevgrupp inte tycks ha kommit igång i alla kommuner. Det förefaller råda en osäkerhet och okunskap kring begreppet särskild begåvning; vad det innebär och hur dessa elever ska bemötas för att utvecklas och må bra i skolan. En implikation till specialpedagoger är att arbeta fram handlingsplaner om de saknas.