Sammanfattning Denna studie har som huvudsyfte att försöka förstå golfklubben som arbetsplats ur de anställdas perspektiv. Jag har arbetat hermeneutiskt med avsikten att förstå de anställdas upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Uppsatsen bygger på intervjuer av sex anställda på sex golfklubbar i Mellansverige. Min tolkning av den empiri jag haft tillgång till lyfter fram tre teman vilka är: Den problematiska golfklubben, den acceptabla golfklubben samt den ideala golfklubben. Resultatet pekar på en stor variation mellan golfklubbarna, men även likheter som ligger till grund för de teman jag definierat. Som förklaringsmodell har jag använt begreppet organisationskultur vilket innefattar aspekter av betydelse för respondenternas upplevelse av att vara anställd på en golfklubb. Organisationskulturen skapas och utvecklas ur de gemensamma värderingar, normer och verklighetsuppfattningar som existerar inom en organisation. Intresset för att genomföra studien har växt fram genom de kontakter jag haft med anställda på olika golfklubbar under åren som golfspelare, samt mina egna erfarenheter av ledarskapets betydelse på en arbetsplats. Jag har upptäckt att den socialiseringsprocess som påverkar golfklubbens organisationskultur har varierande riktning med olika betydelse för de anställdas upplevelse. Några av dessa arbetsplatser utvecklas i en stabil takt i harmoni mellan de anställda och ledningen vilket är gynnsamt för de anställda. En del har lämnat en tid av svårigheter, men är på väg i en positiv riktning. Någon ser ut att vara fast i en negativ spiral. Riktningen påverkar de anställdas vilja att stanna kvar. Sammantaget är golfklubben en arbetsplats som är riktigt bra för några, men för andra en arbetsplats man sannolikt väljer att lämna på sikt.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ studie undersöka hur konsultchefer motiverar uthyrd personal inom de villkor som föreligger i bemanningsbranschen. Inom studien intervjuas tre konsultchefer från tre av de största bemanningsföretagen. I linje med den delvis explorativa ansatsen sammanfattas resultatet förutsättningslöst i fem olika huvudteman som framkom under intervjuerna. De huvudteman som framkom var konsultens situation, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, förmåner och belöning samt marknadsvillkor och förändringar. I den avslutande diskussionen analyseras resultaten efter frågeställningen som bygger på en egen teoretisk modell influerad av Vrooms expektansteori. Enligt den egna modellen är möjligheten att motivera beroende av tre faktorer. 1. Konsultchefens möjlighet att erbjuda lön och belöning. 2. Konsultchefens möjlighet att skapa ett tydligt samband mellan konsultens prestation och belöning. 3. Konsultchefens möjlighet att skapa ett tydligt samband mellan konsultens ansträngning och utfall. Studien klargör framförallt vikten av att anställa rätt personer, som finner belöning i branschens villkor och som trivs med att kontinuerligt byta arbete, miljö och kollegor. Kopplingen mellan prestation och belöning försvåras dels av distansen som gör det svårt för konsultchefen att bedöma prestationer, dels av de låga marginalerna och lönesättningssystemet som gör att löne- och utvecklingstaket nås relativt snabbt. Hur gärna konsultcheferna än skulle vilja erbjuda utvecklingsplaner och formulera långsiktiga mål för konsulterna, är det snarare timing som styr vilka uppdrag som konsulterna blir utskickade på. På grund av de små ekonomiska marginalerna i branschen måste konsultchefen omgående boka ut lediga konsulter på de uppdrag som finns tillgängliga. Kopplingen mellan ansträngning och utfall försvåras av att konsulter kan hamna på uppdrag som egentligen inte passar dem helt. Konsultcheferna kan förebygga problem genom att vara raka och öppna med krav och kompetens mot både konsult och kundföretag vilket medför att förväntningarna blir realistiska. Konsultchefernas möjligheter att stötta konsulterna i arbetet försvåras dock av att de oftast befinner sig inom olika kompetensområden vilket gör att konsultchefen inte förstår konsultens arbete.

I denna studie har jag fått några medarbetares syn på sin arbetsmiljö i den Svenska Kyrkan. I egenskap av arbetslivspedagog finner jag Svenska Kyrkans medarbetares relation till sitt arbete intressant då det är en multiprofessionell värdeorganisation.  Jag beskriver de förutsätt-ningar avseende ledarskaps- och organisationsteoretiska utbildning som präster och kyrkoherdar har för att agera som arbetsledare med personalansvar. Luthers kallelselära är en del av Svenska kyrkans värdegrund och en intressant teori avseende dess inverkan på arbetsmiljön.  För att komma fram till mitt resultat har en kvalitativ undersökning gjorts, i form av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen har en hermeneutisk forskningsansats då den handlar om min tolkning av medarbetarnas arbetsmiljö i relation till deras kall. Resultatet påvisade att det finns kopplingar till ledarskapet, arbetsmiljön och dess inverkan på medarbetaren.  I diskussionen resoneras kring ledarskapets inverkan, det centrala stödet eller dess frånvaro. Egna slutsatser presenteras i diskussionen.

This essay was written at Södertörn University during the spring semester of 2010, in the field of Business Administration, and more precisely within management and organization. The essay is based on a case study of the management of the staff working at the commuter train stations in Stockholm. The study consists of a number of interviews with the management staff and with the personnel working at the stations, where the aim of the study is to describe how management works within ISS Trafficare AB and what the personnel working at the stations think of it. ISS Trafficare AB is the entrepreneur who runs the commuter train stations in Stockholm by an agreement met with Stockholmståg KB. The study is based on information from the interviews with the personnel and other material from ISS Trafficare AB. Research on the area of management have been used to put data into perspective and to further deepen our analysis and conclusions from the case. The essay shows that the management has tried to implement several changes on the organization in order to provide more service to the travelers. Some of these changes have been more successful than others, which we have described in this paper. Based on the data collected we have drawn the conclusion that the company is aiming to further improve the service, quality and internal structure, but faces problems with the communication within the company.

Purpose: To examine if the management of the public sector organization Sida actively work with how to motivate their employees. We also examine which factors of motivation dominate amongst the employees. Method: A case study with a qualitative approach was conducted, using semi structured interviews and a survey to gather data. By connecting motivation theories with collected data, we analysed the results to find similarities, differences and relations between them. Theory: The study is based on motivation theories and other contributing research. Conclusions: The study shows that management actively work with how to motivate their employees. But the employees are not aware of how management work with motivation. The majority of the motivation factors are highly valued, but the dominating factors are personal growth, stimulating work assignments and the ability to know the results of their work.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur privatiseringen av Apoteket har förändrat verksamheten. Metod: Detta är en kvalitativ studie, där primärdatan har bestått av intervjuer med åtta apotekschefer i Stockholm. Dessa intervjuer har kompletterats med sekundärdata från Apoteket AB:s årsrapporter, samt artiklar. Teori: Studien grundar sig på teorier om privatisering av det offentliga, verksamhetsstyrning, strategi och ledning samt en tidigare studie. Slutsats: Apoteken har förändrats till målstyrande verksamheter där man motiverar de anställda på olika sätt för att kunna uppnå resultatmålen. Det har resulterat i att butikschefer tvingats arbeta operativt för att uppnå målen då antalet anställda per butik har minskats, vilket har lett till en platt organisationsstruktur. Antalet kunder per apotek har minskat då antalet apoteksbutiker har ökat, vilket har gjort att kunden har fått en mycket viktigare betydelse. Apoteken har vidgat sina vyer och fokuserar utöver läkemedelsförsäljning på skönhets- och idrottsartiklar, detta har resulterat i mindre lagerutrymme för receptbelagda läkemedel.

Arbetet redovisar möjligheterna att hänga upp tyngre vattenledningar i en äldre industrilokal där en äldre byggnadsstandard användes vid uppförandet. Ett flertal alternativ har tagits fram och där de mest lämpade har arbetats vidare genom att jämföra fördelar och nackdelar.

Svenska skolans styrdokument genomsyras av inkluderande formuleringar men ändå förkommer och normaliseras exkluderande insatser för elever i behov av stöd. Det första steget för en inkluderande undervisning är arbetet med ledning och stimulans. Denna studies syfte var att kartlägga och jämföra ämneslärares i svenska och specialpedagogers arbete med ledning och stimulans. Genom en kvantitativ ansats med enkät som metod och deskriptiv analys presenteras studiens resultat där det framkom skillnader i hur ämneslärare och specialpedagoger värderade och arbetade med ledning och stimulans. Resultaten kunde tolkas till både bristande skolledning och osäkra arbetsbeskrivningar men även till viss del en negativ attityd till inkluderande klassrumsundervisning.

Arbetsmiljö är en viktig aspekt för samtliga arbetsplatser och är något som ständigt är i förändring. Under pandemin minskade arbetsplatsolyckorna markant för att sedan under 2023 öka igen, detta var därefter ett rekordår för antalet arbetsplatsolyckor sedan 2011. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetarnas attityd och förhållningssätt gentemot säkerheten påverkar arbetsplatsens säkerhet och därtill vilka faktorer som påverkar medarbetarna. Metoden som användes för att undersöka ämnet var en kvantitativ enkät som besvarades av industrimedarbetare på en industri i norra Norrland. Enkäten innehöll frågor som berörde medarbetarnas upplevelse av hur de själva arbetar med säkerheten samt deras upplevelse av ledningens påverkan på säkerheten. Studiens framtagna resultat visade mönster kopplat till medarbetarnas individuella aspekter; kön, ålder, utbildning, tidigare erfarenheter och att dessa påverkar deras förhållning samt attityd gentemot säkerheten. Den främsta påverkan på säkerheten i undersökningen som framkom var att ledningen har en stor effekt på medarbetarnas förhållning och attityd gentemot säkerheten. Utifrån studiens resultat kopplat till tidigare forskning framkommer vikten av ett genomgående säkerhetstänk i hela organisationen. Inkludering och kommunikation mellan medarbetarna och ledningen är därmed en viktig faktor för ett hållbart och långsiktigt arbetsmiljöarbete.