Organisationskultur anses vara en viktig faktor till en organisations framgång. Beroende på vilken organisationsform organisationen yttrar sig i innefattar detta vissa skillnader, privata och offentliga organisationer är exempel på detta. Dessa organisationsformer karaktäriseras av olika institutionella logiker innefattande eventuellt motstridiga element. Organisationer som inkorporerar element från båda logikerna har blivit allt vanligare. Av denna anledning anses det relevant att förstå hur ledningen i hybridorganisationer, det vill säga organisationer som karaktäriseras av både privat och offentlig logik hanterar eventuella motstridigheter i arbetet med sin organisationskultur.  Genom en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats intervjuades ledningen i en relevant organisation. Studiens resultat identifierade de tre motstridiga elementen politik, syfte och lagstiftning, vilket ledningen hanterade via strategierna, att skapa långsiktighet, identifiera gemensamma mål, anpassa kompetens samt främja relationer. Syftet med strategierna är att främja förståelse och samarbete för att kunna arbeta mot gemensamma mål.

Utveckling av ett köpcentrum är ett komplext system som involverar många aktörer såsom kommunen, fastighetsägaren, investerare, långivare, konsulter, analytiker, arkitekter, detaljister och givetvis även slutkonsumenten så att visionen om att vara den ledande bland köpcentrum hierarkin realiseras. Det tillkommer nya handelsytor i relation till befolkningsunderlaget i Stockholms län där konkurrensen, kundernas krav och e-handeln ständigt ökar. Detta kommer i sin tur sätta press på ledningen för att fastställa nya tydliga strategier för framtida visioner. Vid utvecklingen av ett köpcentrum har extern rådgivning tagits och därmed ett investeringsförslag har föreslagits. Vilka faktorer som har tagits med i beslutsunderlaget är det väsentligaste. Utgångpunkten med denna studie var att belysa hur ett köpcentrum behåller sin kommersiella kvalitet och därmed möta den framtida konkurrensen bättre. En Jämförelseanalys av två valda objekt i Stockholms län har fullgjorts för att belysa närmare framgångsrika nyckelfaktorer såsom läge, tillgänglighet och koncept. Studien har påvisat att storlek och tillgänglighet av ett destinations köpcentrum med utmanande designkoncept inte kan konkurera ut ett mindre service centrum med rätt läge och kollektivförbindelsepunkt, nämligen viktigaste faktorer. Övriga stödfunktioner såsom vårdcentral och tandläkare intill köpcentrum bidrar även detta till att utöka försäljning. Nyinvesteringar kan öka attraktiveten av köpcentrum i några år, därefter bör man göra ytterligare nyutvecklings projekt för därmed inte förlora sin kommersiella kvalité. Det kommer inte att kunna byggas några köpcentrum i dagsläget om det inte har hög miljöklassning. Målet förnärvarande fastighetsägaren är att bli självförsörjande genom tiden. Intresset ökar för Mixed-Use systemet, vilket är ett komplicerat system med hög nytta. Finansiärerna får möjlighet att bygga en stor portfölj och därmed är finansieringen möjligt så länge det kan korrekt integreras som i sin tur föder underlag till handel.

Det finns mycket forskning kring konsulter och hur företag bör agera för att lösa sinaproblem däremot ingen om matchning och konsultmäklare. Vi ville genom denna studien ökavår förståelse för vad man ska tänka på i matchningsprocessen för ge en djupare förståelse föross, såväl som företag och framtida forskning. Denna kvalitativa studie genomfördes genomatt belysa företagets och managementkonsultens roll och matchningsprocessen. Detta för attläsaren fullt ska förstå hur det fungerar. Ytterligare gjordes tre semi-strukturerade intervjuermed en expert, ett företag samt en konsultmäklare. Vi valde dessa för att ge tre olikaperspektiv på det och således leverera en nyanserad bild. Vi fann att matchning är individuelltför varje företag men det viktigaste är att göra en noggrann kravspecifikation för att kunnahitta rätt konsult för det unika ändamålet för att generera en bra matchning.

Syftet med studien är att belysa och bidra med kunskap om hur pedagogisk personal inom grundskolan, grundsärskolan och specialskolan förstår och arbetar med extra anpassningar i skolvardagen. För att behandla syftet användes följande frågeställningar: - Hur beskriver pedagogisk personal rutinerna kring extra anpassningar i de olika skolformerna, grundskola, grundsärskola och specialskola? - Vilka likheter och skillnader i arbetet med extra anpassningar finns mellan skolformerna? - Hur ser specialpedagogens roll ut vid arbetet med extra anpassningar? Denna studie har stöd i tidigare forskning och vi använde ett systemteoretiskt perspektiv och tre av Ahlbergs (2013) specialpedagogiska perspektiv. Som metod användes semistrukturerade intervjuer. För att se om det finns likheter eller skillnader i arbetet med extra anpassningar valdes informanter från tre olika skolformer: grundskola, grundsärskola och specialskola. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av en fenomenografisk analysmetod där vi har bland annat tittat på informanternas uttalande och grupperat dem i kategorier. Resultatet visar att pedagogisk personal har liknande arbetssätt kring extra anpassningar när det gäller att bedöma en elevs svårigheter utifrån kunskapskraven och kunskapsmålen. Det som skiljer grundskolan från specialskolan och grundsärskolan är hur personalen upplever samverkan och specialpedagogens stöd i detta arbete. En annan slutsats som vi drar är att begreppen “ledning och stimulans” och “extra anpassningar” fortfarande är otydliga förinformanterna som arbetar i grundsärskolan och specialskolan.

Tempo inom ramen för ledning beskrivs enligt Arméreglemente Taktik som förmågan att nyttja tiden till sin fördel genom snabba beslutsprocesser syftande till att vara snabbare än sin motståndare. Militärteoretiker tar detta ännu längre och hävdar att den som snabbast tar sig igenom beslutsfattningsprocessen kommer att stå som segrare. Förmåga till snabbhet och krav där om är dock inget som återspeglas inom förvaltningslogiken och har även lyst med sin frånvaro under perioden av internationell verksamhet.       Denna studie syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv undersöka dagens syn på och förutsättningar för tempo. Denna fallstudie studerar detta inom ramen för svenska brigadstaber och dess ledningslag. Genom djupintervjuer inhämtas empiriskt underlag vilket sedan utgåendes från ett teoretiskt ramverk analyseras.   Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna för temposkapande finns, bygger på god förståelse och började utvecklas tidigt. Även tillämpning av stabsmetodik visar på förståelse för vikten av tempo. Utvecklingspotential finns däremot avseende effektivitet i beslutsfattning och visar sig bero främst på alltför begränsad träningsmöjlighet i rätt miljö. Även inom delar av ordermetodiken förekommer tillkortakommanden, vilka i huvudsak är kända, men ännu ej utvecklats mot att helt främja tempo.

Förväntat kunskapsbidragGenom denna studie önskar vi att fler yrkesverksamma på skolor ökar sin kompetens inom området, för att kunna upptäcka, förstå, acceptera och utmana dessa elever. Studien kan även synliggöra en eventuell betydelse av en specifik handlingsplan inom området och förhoppningsvis även bidra till en ökad medvetenhet om skolorganisationens roll i denna fråga.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att synliggöra om det finns skillnader i synsätt, förhållningssätt, kunskap och förutsättningar hos pedagoger som arbetar efter en specifik handlingsplan för särskilt begåvade elever i grundskolan, kontra pedagoger som saknar en handlingsplan. Finns det skillnader kan betydelsen av en handlingsplan för särskilt begåvade elever synliggöras och stärkas.Preciserade frågeställningarFrågeställningarna utgår från pedagogerna och deras grundskolor i denna studie. Hur resonerar pedagogerna kring begreppet särskilt begåvade elever? Hur ser arbetet med särskilt begåvade elever ut? Hur kan ett gynnsamt arbete med särskilt begåvade elever se ut?TeoriStudien har tagit stöd av det sociokulturella perspektivet, som bland annat lyfter att lärandetsker i samspel med andra. Begreppet den närmaste utvecklingszonen är centralt i detta perspektiv, liksom språkets roll, då språket fungerar som ett redskap för kommunikation både mellan människor och inom människor.MetodDenna studie har genomförts med stöd av metodansatsen fenomenografi. Empirin har samlats in via halvstrukturerade intervjuer med sju pedagoger från grundskolan. ResultatNär pedagoger brister i sin kunskap kring särskilt begåvade elever kan det uppstå svårigheter i att både definiera och identifiera denna grupp av elever. Risken finns då att särskilt begåvade förväxlas med högpresterande. Att arbeta efter en handlingsplan kring särskilt begåvade elever skapar mandat åt de yrkesverksamma på en skola att prioritera dessa elever på samma sätt som elever med svårigheter prioriteras. Risken är annars stor att skolans största fokus läggs på de eleverna som riskerar att inte nå målen, eller har andra svårigheter. Undersökningsgruppen i denna studie som arbetar efter en handlingsplan arbetar förebyggande kring området särskilt begåvade elever och har ett starkt samarbete mellan medarbetarna på skolan kring detta område. Detta arbete syns i vardagen, men också i det systematiska arbetet. Undersökningsgruppen som inte hade någon handlingsplan lyfte på samma sätt värdet i ett gott samarbete med medarbetarna. Övervägande informanter lyfte också ledningens påverkan.Skolans ledning har en betydande och avgörande roll i pedagogernas arbete med de särskilt begåvade eleverna. Genom ledningens kommunikation och prioritering av området lyfts värdet av elevgruppen och vikten av kunskap. Informanterna var överens om att ett gynnsamt arbetssätt för de särskilt begåvade eleverna kan vara olika slag av acceleration och berikning. Även att eleverna behöver träffa andra som är likasinnade lyftes av övervägande antal informanter. Flertalet informanter önskade mer tid till att kunna bedriva arbetet med de särskilt begåvade eleverna mer gynnsamt.Specialpedagogiska implikationerResultatet i denna studie, men även tidigare forskning visar vikten av ökad kunskap blandverksamma pedagoger i skolans värld. Studien visade även värdet i att rektorer och övrigledning har goda kunskaper och vikten av prioriteringar inom ämnet. Vi tror att vi som blivande specialpedagoger här har en framtida viktig roll i att kunna påverka vår ledning, men även i att sprida kunskaper och göra ämnet levande genom kommunikation med medarbetare.

Militärstrategisk kommunikation är en funktion som samordnar Försvarsmaktens budskap i form av ord och handling. Funktionen kräver koordinering och samordning av militär verksamhet på alla ledningsnivåer samtidigt som Doktrin för gemensamma operationer och andra styrdokument förespråkar en decentraliserad ledningsfilosofi baserad på uppdragsstyrning och initiativ underifrån. Denna uppsats syftar till att svara på om det finns en motsägelse mellan doktrinens rådande krav på centralstyrd koordinering inom området militärstrategisk kommunikation och den decentraliserade ledningsfilosofin med enskilt agerande och initiativförmåga som grundpelare, och hur denna i så fall kan förstås. Analysen visar att en motsägelse inte nödvändigtvis föreligger då tolkningen av doktrinen kräver en kontextualisering av situationen utifrån de möjliga tillämpningar av svensk operationskonst vid gemensamma operationer som doktrinen stipulerar. Resultatet diskuteras teoretiskt och metodologiskt, utifrån de teorier som analysen grundas på.

Syftet med denna studie är att vi vill undersöka om förskolor som har en uttalad pedagogisk inriktning eller profil också är medvetna om vikten av ett positivt arbetsklimat och hur man skapar denna. Utifrån kunskapsbakgrund och resultat drar vi slutsatsen att om ett gott arbetsklimat skall kunna råda kan pedagogiska diskussioner vara en förutsättning.

Via Delegationen för unga till arbete etablerades på lokal nivå startades en samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Då projekttiden var slut beslutades det att fortsätta samverkan som en permanent verksamhet. Vidare utveckling av denna samverkan resulterade i samlokalisering där i huvudsak arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare samt arbetslivssekreterare arbetar i samverkan. Detta för att stötta arbetssökande ungdomar och unga vuxna till att finna meningsfull aktivitet. Utifrån detta väcktes intresset att studera hur samverkan i en samlokalisering som denna kan fungera. I studien har sju kvalitativa intervjuer genomförts med teamkoordinator samt involverade professioner för att beskriva och analysera samt skapa förståelse för hur samverkan mellan olika organisationer och dess professioner kan fungera. Tidigare forskning som behandlas i studien tittar på ledarskap och förutsättningar, olika nivåer på samverkan, gränser samt effekter av samverkan. Denna forskning tillsammans med teorianknytning till organisationsteori samt samverkansteori har bidragit till resultatet. Resultatet visar att det finns ett tydligt huvudmål för den aktuella samverkan. Dock finns det förbättringsutrymme kring struktur och arbetssätt för de involverade professionerna i verksamheten samt deras dagliga arbete. Vidare visar studiens resultat att de involverade professionerna har skapat en fungerande samverkan kring målgruppen där både en styrka och en svaghet kan ses. Styrkan bygger på den goda relation professionerna skapat sinsemellan. Svagheten syftar till denna relation då den är personbunden vilket kan bli sårbart vid eventuella personalförändringar. Målgruppen som samverkan kretsar kring upplevs positiva av de involverade professionerna. De tror att de korta vägarna och det professionella bemötandet bidrar till deltagarnas upplevelse.

Ledningen av den tekniska tjänsten i Försvarsmakten är omfattande då materiel med olika förutsättningar ska omhändertas. Den utgår från högkvarteret med styrdokument och policyer som reglerar hänvisningar, metoder och mandat. Men Försvarsmakten är en stor organisation med organisationsenheter från Revingehed i söder till Boden i norr där de lokala förutsättningarna avseende materielunderhåll kan skifta. Materielen som ska underhållas är också av skiftande karaktär där styrningarna för materielunderhållet ges av flera olika aktörer i organisationen. Styrningarna ges på olika sätt med olika tidsintervall utan en upplevd samordning där styrningar även kan vara motsägelsefulla. Denna studie syftar till att utifrån organisationsteori undersöka vilka problemområden som finns i styrningen av den tekniska tjänsten i Försvarsmakten. Detta för att i framtiden kunna utveckla denna ledning att bli tydligare och mer förutsägbar. Studien har identifierat både styrkor och svagheter i ledningen av teknisk tjänst. Exempel på styrkor är att central planering möjliggör ett bättre helhetsgrepp inom funktionen och Försvarsmaktens organisation har utvecklats med nya enheter för att skapa en tydligare och bättre ledning. De svagheter som har identifierats kan exemplifieras med att skiftande målsättningar i olika delar av organisationen skapar svårigheter att prioritera och kontrollera verksamheten, trots att central planering är en styrka så är det även en svaghet då den begränsar den lokala handlingsfriheten och initiativförmågan.