Syftet med arbetet är att belysa problematiken med hur företag inom processindustrin med långa ledtider kan bli mer flexibla i sin försörjningskedja. Detta tillsammans med en bred produktportfölj som skapar en utmaning med hög mix av produkter med låga volymer. Studien avser att hitta lösningar för att planera och höja leveranssäkerheten i dessa typer av verksamheter. Utifrån detta formades följande forskningsfrågor: Hur kan leveranssäkerheten mot kunderna höjas? Hur kan organisationer med ett brett produktsortiment och låga volymer öka sin flexibilitet mot marknaden? Hur kan produktionen planeras så att ledtiderna reduceras men flexibiliteten ökar? Metod och forskningsansats: För att besvara frågeställningarna har en litteraturstudie genomförts på området utformning av flexibla försörjningskedjor och hög mix, låg volym (HMLV). En fallstudie har genomförts inom processindustrin som har en brett produktsortiment med låga volymer. Fallstudien har bestått av att granska verksamheten genom en nulägesanalys och se vilka faktorer som påverkar leveranssäkerheten. I studien har datainsamling genomförts där data ur affärssystemen har exporterats och analyseras genom kvantitativa metoder. Resultat: Studien har identifierat ett flertal osäkerheter som påverkar hur prognoser genereras och hur verksamheten planeras hos fallföretaget. Genom osäkerheter både från leverantören av råmaterial och när det kommer till kapacitet finns det många faktorer som påverkar leveranssäkerheten till kund. För att klara osäkerheter i försörjningskedjan bättre har fokus lagts på att skapa ett bättre flöde genom att hitta flaskhalsar och planera utifrån verkligheten. Studien tar upp fördelar och nackdelar med lager och hur ett företag som enbart använder sig av en leverantör kan förhålla sig till variationer i dels sin egen produktion men även hos sin leverantör.   Implikationer: Arbetet uppfyller syftet genom att besvara de frågeställningar som finns och belyser de utmaningarna som tillkommer vid hög mix och låga volymer. Genom att identifiera och lyfta upp flaskhalsarna går det att öka kapaciteten. I en verksamhet med HMLV kan paretoprincipen eller ABC-analys användas för att identifiera de stora produktgrupperna för att sedan implementera leanfilsofi på dessa produkter. För att öka leveranssäkerhet i en verksamhet med stora variationer behövs någon typ av lager i form av säkerhetslager eller supermarket.   Rekommendationer: För att uppnå en högre leveranssäkerhet behövs verktyg som är anpassade för den specifika verksamheten och som tar hänsyn till den komplexitet som råder.  Nyckelord: Försörjningskedja, agil försörjningskedja, kundorderstyrd, produktionsplanering, kapacitet, riskhantering, HMLV, säkerhetslager, supermarket, theory of constraints, flaskhalsar.

<p>Detta examensarbete är utfört vid institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Motala Verkstad. Syftet med arbetet var att genomföra en produktflödesanalys med avseende på genomloppstider i produktionen och ta fram åtgärder för att korta ner dessa. En stor andel av genomloppstiden utgörs av kö- och väntetid. Störst effekt uppnås om dessa tider kan reduceras varför fokus i rapporten är inriktat på dessa tider.</p><p>Motala Verkstad är ett företag med inriktning mot skärande bearbetning i stora dimensioner. Företaget har problem med långa ledtider, varför ett förbättringsarbete startat. </p><p>Problemen beror på att ett högt utnyttjande av samtliga resurser eftersträvas, samtidigt som det saknas kontroll av verklig beläggning.Rapporten är uppdelad i fyra faser, där den inledande fasen består av nulägesbeskrivning och uppgiftsprecisering. Efterföljande fas är litteraturstudier som följs av kartläggning och analys. I de avslutande kapitlen behandlas slutsatser och lösningsförslag.</p><p>Målet med lösningsförslagen är att få en bättre bild av verkligheten, en aktuell planering och en kortare genomloppstid genom att fokusera mer på ett ökat genomflöde istället för maskinutnyttjande. De slutsatser och lösningsförslag som framkommit är att det krävs en förbättrad planering och styrning för att uppnå kortare genomloppstider. För att lättare kunna kontrollera och följa upp produktionen bör tidplaner införas i detaljplaneringen. Eftersom köer utgör en stor del av genomloppstiden är det viktigt att kunna styra och kontrollera dessa i produktionen. För detta bör in- och utflöde vid resurser kontrolleras. Vidare bör enklare återrapportering införas för snabbare leveranser mellan resurser och för att en aktuell bild av beläggningen ska kunna skapas. För att få en tydligare bild av produktionen och kunna utvärdera den på ett bra sätt bör mätetal som underlättar detta införas.</p><p>Strävan har varit att ta framlösningsförslag som inte innebär stora investeringar och som kan genomföras relativt snabbt. De största förändringarna gäller planering och styrning vilket inte bör medföra några större kostnader.</p>

Detta examensarbete är utfört vid institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Motala Verkstad. Syftet med arbetet var att genomföra en produktflödesanalys med avseende på genomloppstider i produktionen och ta fram åtgärder för att korta ner dessa. En stor andel av genomloppstiden utgörs av kö- och väntetid. Störst effekt uppnås om dessa tider kan reduceras varför fokus i rapporten är inriktat på dessa tider. Motala Verkstad är ett företag med inriktning mot skärande bearbetning i stora dimensioner. Företaget har problem med långa ledtider, varför ett förbättringsarbete startat. Problemen beror på att ett högt utnyttjande av samtliga resurser eftersträvas, samtidigt som det saknas kontroll av verklig beläggning.Rapporten är uppdelad i fyra faser, där den inledande fasen består av nulägesbeskrivning och uppgiftsprecisering. Efterföljande fas är litteraturstudier som följs av kartläggning och analys. I de avslutande kapitlen behandlas slutsatser och lösningsförslag. Målet med lösningsförslagen är att få en bättre bild av verkligheten, en aktuell planering och en kortare genomloppstid genom att fokusera mer på ett ökat genomflöde istället för maskinutnyttjande. De slutsatser och lösningsförslag som framkommit är att det krävs en förbättrad planering och styrning för att uppnå kortare genomloppstider. För att lättare kunna kontrollera och följa upp produktionen bör tidplaner införas i detaljplaneringen. Eftersom köer utgör en stor del av genomloppstiden är det viktigt att kunna styra och kontrollera dessa i produktionen. För detta bör in- och utflöde vid resurser kontrolleras. Vidare bör enklare återrapportering införas för snabbare leveranser mellan resurser och för att en aktuell bild av beläggningen ska kunna skapas. För att få en tydligare bild av produktionen och kunna utvärdera den på ett bra sätt bör mätetal som underlättar detta införas. Strävan har varit att ta framlösningsförslag som inte innebär stora investeringar och som kan genomföras relativt snabbt. De största förändringarna gäller planering och styrning vilket inte bör medföra några större kostnader.

Hårdare krav ställs på leveranssäkerheten i de svenska elnätet. Kraven har ställts som följd av att flertal stormar och oväder har orsakat väldigt långa avbrott historiskt sett i Sverige. Det är nu olagligt att ha ett avbrott längre än 24 timmar. För att nå upp till kraven som ställs på leveranssäkerhet behöver nätföretag investera i sina befintliga nät. Generellt sett sker investering i att byta ut luftledning mot jordkabel. Fortum äger en 12 kV-linje i ett område lokaliserat nordöst om Charlottenberg som är drabbad av avbrott och har hög genomsnittlig ålder. Ett mer tillförlitligt elnät måste upprättas. I den här rapporten ges ett nätförslag som skulle leda till en förbättrad leveranssäkerhet och ökad tillförlitlighet. / Swedish legislation regarding network reliability has changed after the historic storm named Gudrun. It is now a violation to have interruptions in the distribution of electricity lasting longer than 24 hours. To reach needed reliability in the network, companies that distribute electricity need to invest in their existing grids. The general investment performed is exchanging overhead-lines to underground cables. Fortum is the owner of a 12 kV rural power-line, located northeast of Charlottenberg, Sweden. This power-line has interruptions and an overall high age. A more reliable network has to be planned. In this report, an alternative network is proposed, that would lead to improved reliability in the network.

Examensarbetet är ett förbättringsarbete på DHL Supply Chain i Örebro. Verksamheten i Örebro fungerar som ett mellanlager för två kunder som är Volvo och Ford som delar på lagerutrymmet men är två olika enheter med respektive processer. Dessa kunder förlägger uppdrag hos DHL Supply Chain i Örebro för en bestämd betalning av tjänsten. Kunderna som ligger runt om Sverige beställer färdiga varor vid behov och får det distribuerat av DHL Supply Chain. Inriktningen i rapporten kommer att vara på Volvos lageravdelning och innehåller en studie av deras processer från inleverans av produkter, till utleverans. Syftet är att effektivisera verksamhetens processer i Volvos avdelning för att minska antal reklamationer som i dagsläget är för hög, vilket i sin tur kommer att minska kostnader samt höja leveranssäkerheten. Målet är att möjligtvis komma med förbättringsförslag som förbättrar flödet i Volvos avdelning. / This thesis project will be done in DHL Supply Chain in Örebro. The business in Örebro serve as an interim storage for two customers, Volvo and Ford, which share the warehouse but are two different units with respective processes. These customers place orders at DHL Supply Chain in Örebro for a fixed payment of the service. Customers located around Sweden order finished goods as needed and get it distributed by DHL Supply Chain. The focus of the report will be on Volvo's department in the store and will include a study of their processes from inbound delivery of products to the warehouse, to outbound delivery for costumers. The purpose is to enhance the efficiency of the business in Volvo's department to reduce the number of reclaims that is currently higher than intended, which in turn will reduce costs and increase delivery assurance. The goal is to possibly come up with improvement suggestions that improve the flow in Volvo department.

ABB Power Grids Grid Integration, PGGI, deliver substations to external customers, the performed work is done in project form and all the projects are being tracked by several Key Performance Indicators, KPI. In this Thesis work one KPI will be investigated, which is OTD. The OTD is in form of 17 standardized milestones that are set from ABB to support the PGGI-project’s on-time-delivery. The problem that shall be investigated is the downward trend discovered regarding the OTD for the 17 milestones. This downward trend means that the PGGI-project’s ability to deliver on time is decreasing. To take on the problem a status analysis to achieve a picture of the current situation regarding the 17 milestones was done, the current situation is called As-Is. An analyze of the targeted situation regarding the milestones was also performed, which is called To-Be. When these two were made an analysis between them was also done. The result from this was that a gap between the As-Is and the To-Be situation exists. The reasons for this gap are; deficiencies in knowledge and lack of understanding regarding OTD, reporting, and unreliable data regarding the 17 milestones. Thereafter a roadmap was developed to suggest how the notified gap between As-Is and To-Be situation can be reduced and possibly be eliminated. This roadmap contains 7 improvement suggestion and an implementation plan for how some of the suggestions is recommended to be managed. This goes out to the company to perspicuous illustrate the shown gap and how to minimize it. Lean philosophy and Statistical Process Control laid as foundation for the developed improvement suggestions. An implementation of the roadmap as a template for the improvement suggestions that were developed are therefore suggested as further work. / ABB Power Grids Grid Integration, PGGI, levererar transformatorstationer till externa kunder, arbetet som utförs är i projektform. Alla projekt följs upp via nyckeltal, nyckeltalet OTD som ska undersökas i detta examensarbete är i form av 17 stycken standardiserade milstolpar satta från ABB för att stötta PGGI-projektens leveranssäkerhet. Problemet som ska redas ut är den nedåtgående trenden som upptäckts i leveranssäkerheten hos de 17 milstolparna. För att ta an detta gjordes en nulägesbeskrivning samt en börlägesbeskrivning, detta visade ett gap i arbetssättet gällande de 17 milstolparna. En analys av gapet mellan nuläge och börläge genomfördes, i analysen upptäcktes brister i kunskap, förståelse, rapportering samt opålitlig data gällande de 17 milstolparna. Därefter utvecklades en plan för att föreslå hur gapet mellan börläge och nuläge ska minska för att sedan elimineras. Lean filosofi, Lean verktyg samt Statistisk Process Styrning låg som grund för de framtagna förbättringsförslagen. Den framtagna planen är tänkt att användas som grund för vidare arbete med förbättringsförslagen som tagits fram.

Linde Material Handling AB har på kort tid gått från att vara ett litet familjeföretag till att bli en av Sveriges största truckleverantörer. Orderingången har vuxit fort men stora delar av företaget har inte riktigt följt med i utvecklingen vilket har resulterat i att de idag har problem att hålla utlovade leveranstider och att leverera produkter av rätt kvalitet.Utifrån en kartläggning av processen från det att en truck säljs till dess att allt material finns hemma identifieras de brister och kritiska punkter som är roten till problemen. Processkartan i kombination med en nulägesbeskrivning ska ge ett antal förbättringsförslag där lösningar på problemen tas upp och analyseras.Den största bristen som identifierats i processen var främst avsaknaden av ett för företaget gemensamt planeringssystem. I dag använder olika avdelningar olika system vilka ofta består av avancerade Excelfiler och i andra fall av att information lagras i huvudet hos någon anställd. Detta i sin tur resulterar i svårigheter med uppföljning av de sålda truckarna. Det blir svårt att veta vem som göra vad och att säkerställa att allt som ska göras blir gjort i tid. I dagens till stora delar manuella system finns inte all information tillgänglig för alla alltid vilket försvårar arbetet för många och gör det svårt att se helheten i processen.En annan anmärkningsvärd brist som identifierades och som i hög grad påverkar produkternas kvalitet är avsaknaden av leveranskontroll av de delar som köps från de lokala leverantörerna. Detta resulterade förvånansvärt ofta i att defekta eller felaktiga produkter identifierades först när de skulle monteras på en truck. Ofta sker detta så långt efter leverans att det då är för sent att reklamera eller byta varpå en ny beställning måste göras vilket resulterar i en onödig extrakostnad.De lösningar som vi föreslagit på dessa och många andra problem som uppstår till följd av dem är främst en investering i ett MPS-system vilket skulle förbättra den interna informationshanteringen. Vidare föreslår vi också mer standardiserade konstruktioner för att undvika att konstruera nya lösningar till gamla problem, vilket ofta händer idag.Kontentan av de föreslagna förbättringarna är att skapa en mer standardiserad och förutsägbar process där alla parter vet vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av varandra.Linde Material Handling AB har på kort tid gått från att vara ett litet familjeföretag till att bli en av Sveriges största truckleverantörer. Orderingången har vuxit fort men stora delar av företaget har inte riktigt följt med i utvecklingen vilket har resulterat i att de idag har problem att hålla utlovade leveranstider och att leverera produkter av rätt kvalitet.Utifrån en kartläggning av processen från det att en truck säljs till dess att allt material finns hemma identifieras de brister och kritiska punkter som är roten till problemen. Processkartan i kombination med en nulägesbeskrivning ska ge ett antal förbättringsförslag där lösningar på problemen tas upp och analyseras.Den största bristen som identifierats i processen var främst avsaknaden av ett för företaget gemensamt planeringssystem. I dag använder olika avdelningar olika system vilka ofta består av avancerade Excelfiler och i andra fall av att information lagras i huvudet hos någon anställd. Detta i sin tur resulterar i svårigheter med uppföljning av de sålda truckarna. Det blir svårt att veta vem som göra vad och att säkerställa att allt som ska göras blir gjort i tid. I dagens till stora delar manuella system finns inte all information tillgänglig för alla alltid vilket försvårar arbetet för många och gör det svårt att se helheten i processen.En annan anmärkningsvärd brist som identifierades och som i hög grad påverkar produkternas kvalitet är avsaknaden av leveranskontroll av de delar som köps från de lokala leverantörerna. Detta resulterade förvånansvärt ofta i att defekta eller felaktiga produkter identifierades först när de skulle monteras på en truck. Ofta sker detta så långt efter leverans att det då är för sent att reklamera eller byta varpå en ny beställning måste göras vilket resulterar i en onödig extrakostnad.De lösningar som vi föreslagit på dessa och många andra problem som uppstår till följd av dem är främst en investering i ett MPS-system vilket skulle förbättra den interna informationshanteringen. Vidare föreslår vi också mer standardiserade konstruktioner för att undvika att konstruera nya lösningar till gamla problem, vilket ofta händer idag.Kontentan av de föreslagna förbättringarna är att skapa en mer standardiserad och förutsägbar process där alla parter vet vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av varandra.

<p>Linde Material Handling AB har på kort tid gått från att vara ett litet familjeföretag till att bli en av Sveriges största truckleverantörer. Orderingången har vuxit fort men stora delar av företaget har inte riktigt följt med i utvecklingen vilket har resulterat i att de idag har problem att hålla utlovade leveranstider och att leverera produkter av rätt kvalitet.Utifrån en kartläggning av processen från det att en truck säljs till dess att allt material finns hemma identifieras de brister och kritiska punkter som är roten till problemen. Processkartan i kombination med en nulägesbeskrivning ska ge ett antal förbättringsförslag där lösningar på problemen tas upp och analyseras.Den största bristen som identifierats i processen var främst avsaknaden av ett för företaget gemensamt planeringssystem. I dag använder olika avdelningar olika system vilka ofta består av avancerade Excelfiler och i andra fall av att information lagras i huvudet hos någon anställd. Detta i sin tur resulterar i svårigheter med uppföljning av de sålda truckarna. Det blir svårt att veta vem som göra vad och att säkerställa att allt som ska göras blir gjort i tid. I dagens till stora delar manuella system finns inte all information tillgänglig för alla alltid vilket försvårar arbetet för många och gör det svårt att se helheten i processen.En annan anmärkningsvärd brist som identifierades och som i hög grad påverkar produkternas kvalitet är avsaknaden av leveranskontroll av de delar som köps från de lokala leverantörerna. Detta resulterade förvånansvärt ofta i att defekta eller felaktiga produkter identifierades först när de skulle monteras på en truck. Ofta sker detta så långt efter leverans att det då är för sent att reklamera eller byta varpå en ny beställning måste göras vilket resulterar i en onödig extrakostnad.De lösningar som vi föreslagit på dessa och många andra problem som uppstår till följd av dem är främst en investering i ett MPS-system vilket skulle förbättra den interna informationshanteringen. Vidare föreslår vi också mer standardiserade konstruktioner för att undvika att konstruera nya lösningar till gamla problem, vilket ofta händer idag.Kontentan av de föreslagna förbättringarna är att skapa en mer standardiserad och förutsägbar process där alla parter vet vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av varandra.Linde Material Handling AB har på kort tid gått från att vara ett litet familjeföretag till att bli en av Sveriges största truckleverantörer. Orderingången har vuxit fort men stora delar av företaget har inte riktigt följt med i utvecklingen vilket har resulterat i att de idag har problem att hålla utlovade leveranstider och att leverera produkter av rätt kvalitet.Utifrån en kartläggning av processen från det att en truck säljs till dess att allt material finns hemma identifieras de brister och kritiska punkter som är roten till problemen. Processkartan i kombination med en nulägesbeskrivning ska ge ett antal förbättringsförslag där lösningar på problemen tas upp och analyseras.Den största bristen som identifierats i processen var främst avsaknaden av ett för företaget gemensamt planeringssystem. I dag använder olika avdelningar olika system vilka ofta består av avancerade Excelfiler och i andra fall av att information lagras i huvudet hos någon anställd. Detta i sin tur resulterar i svårigheter med uppföljning av de sålda truckarna. Det blir svårt att veta vem som göra vad och att säkerställa att allt som ska göras blir gjort i tid. I dagens till stora delar manuella system finns inte all information tillgänglig för alla alltid vilket försvårar arbetet för många och gör det svårt att se helheten i processen.En annan anmärkningsvärd brist som identifierades och som i hög grad påverkar produkternas kvalitet är avsaknaden av leveranskontroll av de delar som köps från de lokala leverantörerna. Detta resulterade förvånansvärt ofta i att defekta eller felaktiga produkter identifierades först när de skulle monteras på en truck. Ofta sker detta så långt efter leverans att det då är för sent att reklamera eller byta varpå en ny beställning måste göras vilket resulterar i en onödig extrakostnad.De lösningar som vi föreslagit på dessa och många andra problem som uppstår till följd av dem är främst en investering i ett MPS-system vilket skulle förbättra den interna informationshanteringen. Vidare föreslår vi också mer standardiserade konstruktioner för att undvika att konstruera nya lösningar till gamla problem, vilket ofta händer idag.Kontentan av de föreslagna förbättringarna är att skapa en mer standardiserad och förutsägbar process där alla parter vet vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av varandra.</p>

Syftet med rapporten var att undersöka hur företag kan beräknaleveranssäkerhet inom produktion på ett korrekt sätt. Arbetet utförs påElitfönster i Lenhovda AB. De primära frågeställningarna som ämnar attbesvaras i arbetet är:- Vad är det som påverkar leveranssäkerhet?- Vilka metoder finns för att mäta leveranssäkerhet?För att svara på dessa frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie.Resultatet med rapporten blev att leveranssäkerhet kan beräknas genom attberäkna andelen korrekta ordrar jämfört med de som inte levereradeskorrekt. Vidare belyses svårigheten i att göra detta i praktiken samt att detfinns många parametrar som påverkar detta som, bland annatkommunikation, ägare av problem samt strukturer och standarder.Betydelsen av dessa resultat är att industrier kan tillämpaberäkningsmetoden för leveranssäkerhet i sin egen produktion. Detta ska geett tydligare sätt att ställa krav, samt att det blir tydligare vart det finnsflaskhalsar i en produktionscykel.Rekommendationer: För att skapa en högre leveranssäkerhet krävs tydligareansvarsfördelning, tillämpning av beräkningsmetoder samt tydligarekommunikation internt. / The purpose of the report was to investigate how companies can calculatedelivery precision in production in a correct way. The work was carried outat Elitfönster i Lenhovda AB. The primary questions that are intended to beanswered in the report are:- What parameters affect delivery precision?- What methods are available for measuring delivery precision?To answer these questions, a qualitative study was conducted. The result ofthe report was that delivery precision can be calculated by calculating theproportion of correct orders in comparison with those that were notdelivered correctly. Furthermore, the difficulty of doing this in practice isdiscussed and that there are many parameters that affect this, including:Communication, owners of problems and structure and standards. Thesignificance of these results is that industries can apply calculation methodsfor delivery security in their own production. This will provide a clearer wayof setting requirements, and that it will be clearer where there arebottlenecks in a production cycle.Recommendations: In order to create a higher delivery security, a clearerdivision of responsibilities, application of calculation methods and clearercommunication internally are required.

En stor andel av Sveriges bostäder och lokaler är beroende av fjärrvärmeleveransen. Energimyndigheten i Sverige påtalar att störningar och avbrott i fjärrvärmevärmeleveransen kan leda till allvarliga konsekvenser för individer och samhällsviktiga funktioner. Höga krav ställs på fjärrvärmesystemen som förväntas kunna leverera en trygg energiförsörjning till alla kunder, oavsett tid på dygnet. En viktig åtgärd för att öka leveranskvaliteten i fjärrvärmesystem är att säkerställa tillgängligheten på produktionsanläggningar.   Energibolaget Sandviken Energi AB (SEAB) arbetar aktivt med frågeställningar som rör leveranssäkerhet i fjärrvärmesystem. SEAB har genom energikonsultbolaget FVB Sverige AB anlitat en praktiserande student för att undersöka hur leveranssäkerheten i Sandvikens fjärrvärmenät kan öka med hjälp av två externa samt en mobil panncentral. I studien riktades fokuset på prioriterade kunder, leveranskvalitet samt risker i fjärrvärmesystemet.   Tillvägagångssättet i studien karaktäriseras av en simulering och optimeringsstrategi till vilket beräkningsverktyget NetSim använts. Simuleringarna baserades delvis på bedömda risker i fjärrvärmenätet, framtagna i intervjuer med nyckelpersoner inom SEAB. Utifrån riskbedömningen har sex olika driftscenarier konstruerats och simulerats i ett flertal olika temperaturfall. Scenarierna representerar driften av produktionsenheterna och innehåller bland annat ett basscenario då alla produktionsenheter i nätet fanns tillgängliga. I resterande scenarier simulerades konsekvenserna av driftstörningar i anläggningens olika produktionsenheter.   Resultaten från studien visade på en fullgod värmeleverans i alla temperaturfall i fyra av sex driftscenarier. I två av driftscenarierna var den tillförda värmeeffekten för låg för att tillgodose kundernas behov fullt ut. En av slutsatserna som drogs var att när huvudproduktionen i nätet ej fanns tillgänglig, räckte inte värmeeffekten i nätet till för att försörja alla kunder vid alla temperaturfall. / A large proportion of Sweden's homes and premises depend on district heating delivery. The Swedish Energy Agency points out that disruptions and interruptions in district heating supply can lead to serious consequences for individuals and socially important functions. An important measure to increase the delivery quality in district heating systems is to ensure the availability of production facilities.    Through the energy consulting company FVB Sverige AB, Sandviken Energi AB (SEAB) has hired a practicing student to investigate how delivery security in Sandvikens district heating network can increase with the help of two external and a mobile boiler plant. The study focused on prioritized customers, delivery quality and risks in the district heating system.    The approach in the study is characterized by a simulation and optimization strategy for which the calculation tool NetSim has been used. The simulations were partly based on assessed risks in the district heating network, developed in interviews with key people within SEAB. Based on the risk assessment, six different operating scenarios have been constructed and simulated in a number of different temperature cases. The scenarios represent the operation of the production units and contain, among other things, a base scenario when all production units in the network were available. In the remaining scenarios, the consequences of operational disruptions in the plant's various production units were simulated.    The results from the study showed a satisfactory heat delivery in all temperature cases in four of six operating scenarios. In two of the operating scenarios, the added heat output was too low to fully meet customers' needs. One of the conclusions drawn was that when the main production in the network was not available, the heat output in the network was not sufficient to supply all customers in all temperature cases.