The distribution of electricity is a natural monopoly. The infrastructure of the electricity grid is divided into areas and the distribution system operator (DSO) has concession for the distribution of the defined area. The concession is governed by laws and regulation.The Swedish Energy Markets Inspectorate (Ei) is the national regulatory authority. The continuity of supply of electricity is a part of the regulation. The incentive is given by a revenue cap regulation which may result in a reward or penalty.The performance indicators are a measure of the continuity of supply and used in the calculation of the revenue cap regulation.The Master thesis aims to specify the possible consequences for the electricity distribution system operators and their customers utilizing the electricity grid in case of a change of the current methods used to measure the continuity of supply in Sweden.With the current methods, the Ei regulation for year 2016-2019, is the continuity of supply in the local electrical grid estimated from a view where each disruption is treated equal and therefore is SAIFI and SAIDI used. In the regional electrical grid is another method used to measure the continuity of supply, estimated from a view where the loss of supplied energy is considered, therefore uses PNS and ENS. In the documentation is the term ILE used for ENS and ILEffekt for PNS.The Master thesis is constructed to analyze new performance indicators for the local and regional distribution grid. The new performance indicator is the mathematically instrument to measure the continuity of supply and is supported by analytically advantages and disadvantages.The result shows the choice of performance indicators cause a great impact in the revenue cap regulation. AIT, AIF corresponds to ENS and PNS, respectively, divided by power. The three most important results are given by:1. Mathematical and theoretical results show that ENS, PNS are not good indicators individually or in combination with SAIDI, SAIFI and CEMI4 as power consumption within each customer group varies in the local electrical grid.In the regional electrical grid, power consumption may also vary between the norm period and the supervisory period, which means that ENS, PNS can sometimes be misleading.2. The inclusion of power disruption over 12 hours generate stronger incentives in the regulation. Because it requires long term planning to avoid interruptions exceeding 12 hours. The difference is shown mainly in local electrical grid with the indicators SAIDI, SAIFI and CEMI4 and gives a slight increase in rewards in the regulation. This affects the DSO’s and their customers with a marginal difference.3. In the short term, the introduction of AIT, AIF as quality indicators means that customers who consume more power within their customer group get higher-value interruptions. An interruption of a high-consumption customer would then be prioritized compared to a customer with a lower consumption. One way to counteract this is to use CEMI4, in order to capture these customers' interruptions in the regulation.In the long term, the regulation does not become cyclically sensitive, meaning that reasonable rewards or penalties are made. This should benefit a long-term planning of the electrical grid, as the DSO’s do not have to compensate for this. / Det elektriska distributionsnätet är ett naturligt monopol. Infrastrukturen av nätet är uppdelat i områden och där nätägaren har nätkoncession för området som omfattas. Koncessionen är styrd av lagar och reglering.Energimarknadsinspektionen (Ei) är en tillsynsmyndighet som arbetar med uppdrag från regeringen. En del av tillsyn för energimarknaden, är reglering av leveranssäkerhet i det elektriska distributionsnätet. Incitamentet i regleringen ges av intäktsramens begränsning vilket kan resultera i en ökning eller minskning av intäktsramen.Kvalitetsindikatorer är ett matematiskt verktyg för att mäta leveranssäkerhet och används i regleringen av intäktsramen.Examensarbetet syftar till att synliggöra de möjliga konsekvenserna för nätföretagen respektive deras kunder av olika förändringar av de mätmetoder som används för att uppskatta leveranssäkerhet.De mätmetoder som används styrs av indikatorer. Indikatorer som mäter antal avbrott per totalt antal kunder kallas SAIFI. Indikatorer som mäter tid för dessa avbrott per totalt antal kunder kallas SAIDI. En annan metod är att de ingående indikatorerna ska mäta icke levererad energi eller effekt och då kallas de ILE respektive ILEffekt.Energimarknadsinspektionen har inför reglerperioden år 2016-2019 tillämpat SAIDI och SAIFI för kunder kopplade till lokalnät och ILE och ILEffekt för kunder och gränspunkter inom regionnätetExamensarbetet är utformat för att analysera nya typer av kvalitetsindikatorer i lokalnät och regionnät. De nya kvalitetsindikatorerna är olika matematiska verktyg för att mäta leveranssäkerheten och motiveras med analytiska för- och nackdelar.Resultatet visar att valet av indikator har stor betydelse i intäktsramens reglering. AIT, AIF motsvarar ILE respektive ILEffekt dividerat med effekt. De tre viktigaste resultaten ges av:1. Matematiska och teoretiska resultat visar att ILE, ILEffekt är inte bra indikatorer enskilt eller i kombination med SAIDI, SAIFI och CEMI4 då effektförbrukningen inom varje kundgrupp varierar för lokalnät.I regionnät så kan effektförbrukningen också variera mellan normperiod och tillsynsperiod vilket ger att ILE, ILEffekt ibland kan bli missvisande.2. Avbrott över 12 timmar genererar ett starkare incitament i regleringen. Eftersom det kräver långsiktig planering för att undvika avbrott som överstiger 12 timmar. Skillnaden visas främst i lokalnät med indikatorerna SAIDI, SAIFI och CEMI4 och ger en svag höjning av tillägg i regleringen sett på en systemnivå. Det påverkar nätföretagen och deras kunder med en marginell skillnad.3. På kort sikt innebär införandet av AIT, AIF som kvalitetsindikatorer att de kunder som förbrukar mer inom sin kundgrupp får högre värderade avbrott. Ett avbrott hos en kund med hög förbrukning skulle då prioriteras före en kund med lägre förbrukning. Ett sätt att motverka detta är att använda CEMI4 för att fånga upp dessa kunders avbrott i regleringen.På lång sikt innebär det att regleringen inte blir konjunkturkänslig, vilket innebär att rimliga tillägg eller avdrag görs. Det borde gynna en långsiktig planering av elnätet då elnätsföretagen inte behöver kompensera för detta inom regionnäten och lokalnäten.

Kaunis Iron är ett gruvföretag som utvinner järnmalm i Kaunisvaara och producerade cirka 2,3 miljoner ton finkornigt järnmalmskoncentrat under 2022, vilket även går under benämningen slig. Företaget har planer på att öppna två nya dagbrott inom en snar framtid för att öka årsproduktionen till 3 miljoner ton. Som en global aktör betjänar Kaunis Iron kunder över hela världen, vilket kräver effektiva och väl fungerande transporter för att säkerställa hög leveranssäkerhet och nöjda intressenter. Syftet med denna studie var att analysera leveranskedjan utifrån dess kvalitet, kostnadseffektivitet och produktivitet för att identifiera eventuella flaskhalsar som påverkar leveranssäkerheten. Studien använde problemlösningsmetodiken DMAIC och genomfördes som ett Six Sigma-projekt med hjälp av simulering och försöksplanering. Faktorerna antal chaufförer per skiftlag, antal lastbilar, tillgänglighet lastbilar, tillgänglighet chaufförer, fastfrysningar och lagerkapacitet i Pitkäjärvi undersöktes genom en optimal design i två separata scenarier. Det första scenariot baserades på Kaunis Irons nuvarande årsproduktion på 2,3 miljoner ton, medan det andra scenariot utgick från en framtida årsproduktion på 3 miljoner ton. Totalt genomfördes 100 delförsök i det första scenariot och 120 delförsök i det andra. Resultaten från dessa två scenarierna användes sedan för att optimera transporten av slig för respektive scenarion, med fokus på att öka leveranssäkerheten och därmed minska den totala kostnaden. Studiens slutsats var att samtliga undersökta faktorer hade en viss påverkan på förseningstiderna och de totala kostnaderna för hela värdeflödet, för respektive scenario. Resultaten antyder att det nuvarande transporten av slig inte är optimal. Efter analys och optimering för respektive scenario är våra rekommendationer att använda 37 chaufförer/skift och 33 lastbilar för scenario 1 samt 46 chaufförer/skift och 39 lastbilar för scenario 2. Om tillgänglighet på lastbilar och chaufförer ökas samt att det sker en effektivisering av cykeltiden på grund av minskning av fastfrysningar, blir de optimala inställningarna 34 chaufförer/skift och 31 lastbilar för scenario 2,3 miljoner ton samt 42 chaufförer/skift och 39 lastbilar för scenario 3 miljoner ton. För scenariot 3 miljoner ton rekommenderas en utbyggnad av lager i Pitkäjärvi till alternativet 70 000 ton. En ytterligare slutsats från studien är att det inte alltid är ekonomiskt fördelaktigt att helt eliminera förseningstiderna. I scenariot med 2,3 miljoner ton visade det sig att den optimala lösningen innefattar en viss förseningskostnad (1 993 tkr), vilket ändå resulterade i ett kostnadseffektivare system. Baserat på kostnadsöversikterna i control-avsnittet går det att dra slutsatsen att det är mer ekonomiskt fördelaktigt för Kaunis Iron att använda sin egen personal och lastbilar för att uppnås en hög leveranssäkerhet. / Kaunis Iron is a mining company that extracts iron ore in Kaunisvaara and produced approximately 2,3 million tons of fine-grained iron ore concentrate, also known as slig, in 2022. The company plans to open two new open-pit mines in the near future to increase annual production to 3 million tons. As a global player, Kaunis Iron serves customers worldwide, which requires efficient and well-functioning transportation to ensure high delivery reliability and satisfied stakeholders. The purpose of this study was to analyze the supply chain in terms of its quality, cost-effectiveness, and productivity to identify any bottlenecks that affect delivery reliability. The study used the DMAIC problem-solving methodology and was conducted as a Six Sigma project using simulation and experimental design. The factors of the number of drivers per shift team, the number of trucks, truck availability, driver availability, freezing issues, and storage capacity in Pitkäjärvi were examined through an optimal design in two separate scenarios. The first scenario was based on Kaunis Iron's current annual production of 2,3 million tons, while the second scenario assumed a future annual production of 3 million tons. A total of 100 sub-experiments were conducted in the first scenario and 120 sub-experiments in the second. The results from these two scenarios were then used to optimize the transportation of slig for each scenario, with a focus on increasing delivery reliability and thus reducing the overall cost. The study concluded that all the factors examined had some impact on the delay times and total costs for the entire value stream, for each scenario. The results suggest that the current transportation of slurry is not optimal. After analysis and optimization for each scenario, our recommendations are to use 37 drivers/shift and 33 trucks for scenario 1, and 46 drivers/shift and 39 trucks for scenario 2. If truck and driver availability is increased and cycle time is improved due to reduced freezing issues, the optimal settings would be 34 drivers/shift and 31 trucks for the 2,3 million-ton scenario, and 42 drivers/shift and 39 trucks for the 3 million-ton scenario. For the 3 million-ton scenario, expanding the storage capacity in Pitkäjärvi to the 70 000 ton option is recommended. Another conclusion from the study is that it is not always economically advantageous to completely eliminate delay times. In the 2,3 million-ton scenario, it was found that the optimal solution includes a certain delay cost (1 993 tkr), which still resulted in a more cost-effective system. Based on the cost overviews in the control section, it can be concluded that it is more economically advantageous for Kaunis Iron to use its own personnel and trucks to achieve high delivery reliability.

För att kunna vara konkurrenskraftig är en hög leveranssäkerhet viktigt för många företag. Leveranssäkerhet är extra viktigt för logistikföretag därför att leverera i rätt tid och till rätt kvalitet utgör deras kärnverksamhet. Kunder kräver även hög leveranssäkerhet när de väljer sina leverantörer, vilket innebär att leveranssäkerhet blir ett krav för att ett företag ska anses som ett alternativ för kunden. Martin & Servera Logistik är ett logistikföretag inom livsmedelsbranschen och hanterar cirka 6000 leveranser varje dag. De arbetar kontinuerligt med att förbättra sin leveranssäkerhet, vilket mäts i antal kundreklamationer. En del av dessa reklamationer uppstår på grund av avvikelser i transportprocessen, vilket leder till kvalitetsbristkostnader i form av returer och omarbeten.  Syftet med denna studie är att utreda problem och brister som kan uppstå i transportprocesser hos logistikföretag, specifikt inom livsmedelsbranschen. Studien syftar även till att ge exempel på förbättringar som kan implementeras för att höja leveranssäkerheten och minska kvalitetsbristkostnader. För att uppnå syftet har en fallstudie genomförts hos Martin & Servera Logistik. Studien har bedrivits som ett Sex-Sigma projekt där problemlösningsmetoden DMAIC har använts. Akronymen DMAIC står för Define, Measure, Analyze, Improve och Control.  Projektet har inneburit analys av både kvantitativa och kvalitativa data. En litteraturstudie har genomförts för att förklara sambandet mellan leveranssäkerhet och kvalitetsbristkostnader och hur dessa kan påverkas med hjälp av processutveckling. Insamling av data har gjorts genom intervjuer och en fokusgrupp. Analys har genomförts med hjälp av metoder inom statistisk processtyrning, processkartläggning, och tematisk analys av intervjuer.  Från studien framkom att de vanligaste kvalitetsbristerna som uppstår i en transportprocess är olika former av transportskador samt att varor saknas vid leverans. Bland de vanligaste orsakerna till kvalitetsbrister som identifierades fanns feltemperering, krosskador och felplacerat gods. Exempel på förbättringsåtgärder för att höja leveranssäkerheten är att koppla orsakklassificeringar till specifika processaktiviteter, till exempel i ett avvikelsehanteringssystem.  Utifrån studiens resultat kan det konstaterats att minskade kvalitetsbristkostnader kan utgöra ett mått på ökad leveranssäkerhet, vilket kan uppnås genom kontinuerligt arbete med processutveckling. Baserat på tidigare studier kan det även konstateras att leveranssäkerhet kan bidra till minskat slöseri i transportprocesser och på så vis bidra till hållbar utveckling. Kravet på leveranssäkerhet för att förbli konkurrenskraftig kan därigenom användas som incitament för att utveckla företagets processer. Detta kan göras i syfte att minska kostnader, öka kundtillfredsställelse och bidra till hållbar utveckling.

Att Försvarsmakten och våra soldater i alla händelser har ammunition till sina vapen kan tyckas vara en självklarhet. Men att skapa de mest optimala och kostnadseffektiva förutsättningarna för att trygga försörjningen av all denna ammunition är en utmaning. Addera därtill att försörjningslösningen ska fungera i både fred, kris och i krig. Den viktigaste slutsatsen är att Försvarsmakten saknar en adekvat försörjningstrygghet inom finkalibrig ammunitionsförsörjning. Den nuvarande försörjningslösningen har enligt författarna inte en sammansatt helhet, som bygger på en genomtänkt och riskanalyserad design, som kan säkerställa tillgången av ammunition i fred, kris och i krig. Författarna har valt att kvalitativt utreda om Försvarsmaktens nuvarande försörjningslösning för finkalibrig ammunition är robust och motståndskraftig. Med en induktiv ansats har författarna genomfört djupintervjuer med respondenter inom både Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Försvarsberedningen. Resultaten analyseras därefter deduktivt mot en referensram bestående av forskning inom riskhantering i försörjningskedjan, single- och dubbelloopslärande och tvärfunktionellt arbetssätt. Resultatet av den empiriska analysen är genomgående samstämmigt och tydligt. Det finns övergripande strategier och verktyg för att skapa goda förutsättningar, men det finns ingen genomtänkt och riskanpassad design och helhetslösning för hur hela försörjningslösningen ska fungera i fred, kris och i krig. Författarna ger avslutningsvis ett antal rekommendationer till Försvarsmakten, vilka baseras på arbetets analys och slutsatser.

<p>Fiskeby Board tillverkar returfiberbaserad kartong som oftast används till livsmedelsprodukter. Fiskeby producerar mot kundorder. När en order är färdigproducerad så lagras den i väntan på att kunden ska avropa delar av ordern. Korta leveranstider är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas i kartongbranschen.</p><p>På senare år har marknaden för livsmedelstillverkning flyttats från norden, söder ut, till och omkring Tyskland. Detta faktum har gjort att avståndet från Fiskebys produktionsanläggning till deras kunder har ökat vilket har lett till ökade leveranstider.</p><p>Uppgiften med examensarbetet var dels att som oberoende part, hitta ett nytt logistiskt upplägg som innebar kortare leveranstider och högre leveransservice och dels att göra en totalkostnadsanalys över företagets logistiska verksamhet för att underlätta för Fiskebys fortsatta arbete.</p><p>Det enda sättet att minska leveranstiden är att minska avståndet mellan produkterna och marknaden och därför togs beslutet att gå vidare med att hitta en strategisk lagerpunkt.</p><p>För att hitta en strategisk lagerpunkt gjordes flera olika tyngdpunktsberäkningar där varje analys tog hänsyn till en eller flera faktorer så som efterfrågan, vinstmarginal, geografisk belägenhet och kundrelation. Av alla Fiskebys kunder så analyserades bara de kunder som är belägna på kontinenten. Det sammanvägda resultatet av analyserna visade att lagret bör placeras i närheten av Frankfurt, Tyskland.</p><p>Utöver denna analys undersöktes möjligheten att lagra Fiskebys produkter i närheten av en hamn i Tyskland och en hamn i Polen. De två senare alternativen visade sig vara ekonomiskt oförsvarbara och därför utgick allt vidare arbete ifrån tyngdpunktsanalysens resultat.</p><p>För detta resultat undersöktes skillnader i kostnader, leveranstider och miljöpåverkan gentemot det nuvarande logistikupplägget.</p><p>Kostnader ökade med ca 40 % där högre transportkostnader var den främsta bidragande orsaken. Leveranstiden minskade med ca 44 % mot nuvarande system, detta beror på att avstånden till kunden minskar betydligt. Minskade leveranstider leder också till ökad leveransservice vilket förbättrar Fiskebys situation på marknaden.</p><p>Eftersom miljön påverkas olika mycket beroende på vilket transportslag som används så beräknades diverse utsläppshalter för alla transportlösningar. Det visade sig att det blir en miljöförsämring då enbart lastbilar används som transportslag, övriga lösningar visade en klar miljöförbättring.</p> / <p>Fiskeby Board AB is manufacturing packaging boards based on first class recycled fibre to be used in the food industry.</p><p>Fiskeby begins their production when they receive a customer order. When a complete order has been produced it gets transferred to a nearby warehouse. Customers then send a delivery request for a partial part of the order to be transferred. One of the most important factors to be successful in the packaging board industry is to be able to deliver the product within the shortest amount of time.</p><p>The food industry has in the past years slowly been centralized in and around Germany. Fiskeby has therefore ambitions to gain new customers in that region since they are at the same time losing customers in Scandinavia. The lead times have increased due to the fact that the distance between Fiskeby and its customers has grown.</p><p>The goal of this project is to reduce the lead times by changing the existing logistical approach. Another goal is to make a total cost analysis to simplify future logistical evaluations, which will be made by consultants.</p><p>Our work showed that the only way of reducing the lead times is to get closer to the current market. We decided to evaluate the possibility of renting a warehouse by a third party logistic company.</p><p>To find a strategic place of storage, several centre of gravity analysis were made. Every analysis used different factors as input such as customer demand, margin of profit, geographical suitability, and ability to cooperate. The result showed that the warehouse should be located around Frankfurt, Germany.</p><p>Besides this result, two other studies were made. The first study evaluated the alternative of placing the warehouse close to a Polish harbour. The second study evaluated the alternative of placing the warehouse close to a German harbour. Both of these alternatives where proved to be too costly and a decision were made to continue the project by only looking at the result from the centre of gravity approach.</p><p>A comparison between the current logistic approach and the centre of gravity approach were made. Cost, lead time, and the environmental effects were compared and results showed that the cost associated with transportation and storage will rise by approximately 40 %.</p><p>The lead time however will decrease by approximately 44 % compared with the current system, due to shorter distances to customers. This will improve delivery service and also improve the current market situation.</p><p>A change of systems will increase emissions only if Fiskeby decides to use truck as the mode of transportation. In all other cases emissions will decrease.</p>

Fiskeby Board tillverkar returfiberbaserad kartong som oftast används till livsmedelsprodukter. Fiskeby producerar mot kundorder. När en order är färdigproducerad så lagras den i väntan på att kunden ska avropa delar av ordern. Korta leveranstider är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas i kartongbranschen. På senare år har marknaden för livsmedelstillverkning flyttats från norden, söder ut, till och omkring Tyskland. Detta faktum har gjort att avståndet från Fiskebys produktionsanläggning till deras kunder har ökat vilket har lett till ökade leveranstider. Uppgiften med examensarbetet var dels att som oberoende part, hitta ett nytt logistiskt upplägg som innebar kortare leveranstider och högre leveransservice och dels att göra en totalkostnadsanalys över företagets logistiska verksamhet för att underlätta för Fiskebys fortsatta arbete. Det enda sättet att minska leveranstiden är att minska avståndet mellan produkterna och marknaden och därför togs beslutet att gå vidare med att hitta en strategisk lagerpunkt. För att hitta en strategisk lagerpunkt gjordes flera olika tyngdpunktsberäkningar där varje analys tog hänsyn till en eller flera faktorer så som efterfrågan, vinstmarginal, geografisk belägenhet och kundrelation. Av alla Fiskebys kunder så analyserades bara de kunder som är belägna på kontinenten. Det sammanvägda resultatet av analyserna visade att lagret bör placeras i närheten av Frankfurt, Tyskland. Utöver denna analys undersöktes möjligheten att lagra Fiskebys produkter i närheten av en hamn i Tyskland och en hamn i Polen. De två senare alternativen visade sig vara ekonomiskt oförsvarbara och därför utgick allt vidare arbete ifrån tyngdpunktsanalysens resultat. För detta resultat undersöktes skillnader i kostnader, leveranstider och miljöpåverkan gentemot det nuvarande logistikupplägget. Kostnader ökade med ca 40 % där högre transportkostnader var den främsta bidragande orsaken. Leveranstiden minskade med ca 44 % mot nuvarande system, detta beror på att avstånden till kunden minskar betydligt. Minskade leveranstider leder också till ökad leveransservice vilket förbättrar Fiskebys situation på marknaden. Eftersom miljön påverkas olika mycket beroende på vilket transportslag som används så beräknades diverse utsläppshalter för alla transportlösningar. Det visade sig att det blir en miljöförsämring då enbart lastbilar används som transportslag, övriga lösningar visade en klar miljöförbättring. / Fiskeby Board AB is manufacturing packaging boards based on first class recycled fibre to be used in the food industry. Fiskeby begins their production when they receive a customer order. When a complete order has been produced it gets transferred to a nearby warehouse. Customers then send a delivery request for a partial part of the order to be transferred. One of the most important factors to be successful in the packaging board industry is to be able to deliver the product within the shortest amount of time. The food industry has in the past years slowly been centralized in and around Germany. Fiskeby has therefore ambitions to gain new customers in that region since they are at the same time losing customers in Scandinavia. The lead times have increased due to the fact that the distance between Fiskeby and its customers has grown. The goal of this project is to reduce the lead times by changing the existing logistical approach. Another goal is to make a total cost analysis to simplify future logistical evaluations, which will be made by consultants. Our work showed that the only way of reducing the lead times is to get closer to the current market. We decided to evaluate the possibility of renting a warehouse by a third party logistic company. To find a strategic place of storage, several centre of gravity analysis were made. Every analysis used different factors as input such as customer demand, margin of profit, geographical suitability, and ability to cooperate. The result showed that the warehouse should be located around Frankfurt, Germany. Besides this result, two other studies were made. The first study evaluated the alternative of placing the warehouse close to a Polish harbour. The second study evaluated the alternative of placing the warehouse close to a German harbour. Both of these alternatives where proved to be too costly and a decision were made to continue the project by only looking at the result from the centre of gravity approach. A comparison between the current logistic approach and the centre of gravity approach were made. Cost, lead time, and the environmental effects were compared and results showed that the cost associated with transportation and storage will rise by approximately 40 %. The lead time however will decrease by approximately 44 % compared with the current system, due to shorter distances to customers. This will improve delivery service and also improve the current market situation. A change of systems will increase emissions only if Fiskeby decides to use truck as the mode of transportation. In all other cases emissions will decrease.

The electricity market is facing major changes in the coming years, with major production facilities that must be replaced and climate targets that are required to be met. The approach to the targets in the electricity market has been to invest in renewable energy, mostly in the form of wind power. However, it is an intermittent production type where production depends on weather conditions and planning cannot be predetermined. As a result, the price of electricity has varied a lot in recent years and has also become very low, which causes profitability challenges for the electricity producers. One consequence is the closure of four nuclear reactors due to lack of profitability. This creates a more uncertain environment for the Swedish industry, which is dependent on both low electricity prices and reliable power supply. A way to counter this has been the “Energy Agreement”, that partly aims to promote the use of nuclear power for their total technical service life. The electrical system will change until 2030 in many ways, but how this will go is difficult to predict. By creating three different scenarios that reflect likely future changes, it has been possible to draw conclusions about what is necessary to change for the electricity system to be robust and competitive in the future. These scenarios consider wind power, active nuclear reactors, export opportunities and future electricity prices. These three scenarios have included identification of the most important parameters that need to be changed or considered by 2030. These parameters have been divided into price issues, delivery security and taxes with subsequent proposals. The most important items under these are to maintain the marginal cost based pricing model, create incentives for flexibility of electricity users and for manufacturers to provide the power grid with inertia. These require special focus to create a robust and flexible system, but remaining points are required as well to handle these issues. These points resulted in a framework that should form the basis for decision making. The framework should also be used in its entirety to analyze situations that may arise during the transition from today's market to the future's renewable electricity system. / Elmarknaden står inför stora förändringar de kommande åren, med stora produktionsanläggningar som måste ersättas och klimatmål som förväntas uppfyllas. Tillvägagångssättet har på den svenska elektricitetsmarknaden varit att satsa på förnybar energi, mestadels i form av vindkraft. Det är dock ett intermittent produktionsslag där produktionen är väderberoende och inte går att planera. Elpriset har till följd av detta varierat mycket under de senaste åren och blivit väldigt lågt, något som orsakar lönsamhetsproblem för producenterna. Ett resultat av detta är stängningen av fyra kärnreaktorer till följd av bristande lönsamhet, vilket skapar en oroligare situation för den svenska industrin som är beroende av både låga elpris och en tillförlitlig eltillförsel. Ett sätt att möta konflikten mellan producenternas olönsamhet och industrins krav är Energiöverenskommelsen, som delvis syftar till att göra kärnkraften med konkurrenskraftig. Elsystemet kommer att förändras till 2030 på många vis, men hur detta kommer gå till är svårt att förutsäga. Genom att skapa tre olika scenarion som speglar troliga framtida förändringar, har det gått att dra slutsatser om vad som är nödvändigt att förändra för att elsystemet ska vara robust och konkurrenskraftigt även i framtiden. Dessa scenarion tar hänsyn till vindkraftsutbyggnad, aktiva kärnreaktorer, exportmöjligheter och framtida elpris. Dessa tre scenarion har inburit identifiering av de viktigaste parametrar som måste förändras eller tas i beaktande till 2030. Dessa har delats upp i prisfrågor, leveranssäkerhet samt skatter med efterföljande förslag. De viktigaste punkterna under dessa är att behålla marginalprissättningen, skapa incitament för flexibilitet hos elanvändare och för producenter att tillhandahålla svängmassa. Dessa kräver särskilt fokus för att skapa ett robust och flexibelt system, men resterande punkter behövs för att hantera dessa frågor. Dessa punkter resulterade i ett ramverk som bör ligga till grund för beslutsprocesser. Ramverket bör också användas i sin helhet för att analysera situationer som kan uppstå under omställningen från dagens marknad till framtidens förnybara elsystem.

I dagsläget har världen en stadigt växande befolkning och där igenom en stadigt växande energiförbrukning. Med en växande energiförbrukning har det under de senaste åren uppenbarats diskussioner rörande samhällets hållbarhet och miljöpåverkan.  Samtidigt sker det en kontinuerlig teknikutveckling och människan är mer beroende av konstant elförsörjning än någonsin tidigare. Teknologiska framsteg, tillsammans med önskan att sträva mot ett mer hållbart samhälle med hög elleveranssäkerhet, har mynnat ett begrepp kallat smarta elnät. Till följd av att elnätet involverar en stor bransch råder det delad mening över vad som utgör ett smart elnät. Detta har lett till uppkomsten av olika definitioner och modeller av konceptet. I syfte att skapa en övergripande uppfattning har en litteraturstudie utförts för att sammanställa de huvudsakliga områden som utgör det smarta elnätet. För att skapa denna överblick har ett förslag på en övergripande definition framtagits enligt följande: Ett smart elnät är nästa steg i elnätets fortgående utveckling som sker till följd av samhällets ökande förlitlighet på konstant elförsörjning och önskan att begränsa människans miljöpåverkan. Målet är att med hjälp av kostnadseffektiva tekniska lösningar, effektiv teknik och ekonomiska drivkrafter främja införandet av ytterligare förnyelsebar elproduktion, en ökad elanvändning och ett effektivare utnyttjande av elnätet – ett elnät med låga förluster, hög elkvalitet och leveranssäkerhet med elkunder som är mer medvetna och delaktiga i sin elförbrukning än förr. Utifrån denna definition kan man summera smarta elnät till att omfatta två huvudsakliga intressen för samhället – hållbarhet och en ökad leveranssäkerhet. I framtiden förväntas därför elnätet hantera vidare utbredning av förnyelsebar elproduktion och en ökad elanvändning. För att möta denna förväntan har det dels konstaterats att nätkapaciteten behöver öka. Det har visats att en ökad nätkapacitet kan nås genom både tekniska lösningar som energilagring och effektivare komponenter men också icke-tekniska lösningar som politiska drivkrafter och incitament för elkunder att sänka sin maxförbrukning och elförbrukning i överlag i form av efterfrågeflexibilitet. I dagsläget finns inga uppenbara incitament för detta och det anses att reformer på vissa delar av elmarknaden kommer att krävas för att främja utvecklingen mot ett hållbart smart elnät. Samtidigt förväntas elnätet förse kunder med högre elkvalitet och leveranssäkerhet. Dagens elnät utgörs av många långlivade och, i många fall, gamla komponenter och investeringar kommer att behöva göras i moderna skyddssystem och kommunikationsnätverk i sinom tid ifall man vill uppnå nya förväntningar. Därtill förväntas det smarta elnätet omfatta olika typer av kommunikationsnätverk inom skyddssystem, övervakning och mätning. Därför har också information rörande relevanta kommunikationsprotokoll, -medier och -nätverk summerats där olika egenskaper lämpar sig för olika tillämpningar. / Currently the world has a steadily growing population and therefore steadily growing need of energy. With a growing need of energy, discussions regarding society’s sustainability and environmental impact have risen. At the same time modern technology has resulted in society being more dependent on a constant power supply than ever before. Technological advances, together with the desire to become a more sustainable society with high availability of power, have yielded a concept known as the smart grid. Due to the power grid being a huge industry there’s a divided perception regarding what a smart grid constitutes. This has resulted in the appearance of different definitions and models of the concept. Therefore a literary study was done with the purpose of creating an overall perception of the main aspects of the smart grid. To create this overview a proposed definition has been developed that describes the smart grid as mainly sustainable and available. The smart grid is the next step of the power grid’s ongoing development in response to society’s increasing reliability of a constant power supply and the wish for decreasing man’s environmental impact. With cost efficient technical solutions, efficient technology and economic forces the goal is to promote introduction of additional renewable electricity production, increased electricity utilization and a more efficient use of the power grid – a power grid with low losses, high power quality and availability with end-users that are more aware and involved in their power consumption than before. Based on this definition the smart grid can be summarized as two main interests for society – sustainability and a higher reliability. In the future the power grid is expected to cope with an increased introduction of renewable electricity production and an increased use of electrical applications. It has been concluded that the grid capacity has to increase in order to meet these expectations. It’s been shown that an increase in grid capacity can be achieved through technical solutions as energy storage and more efficient electrical components but also through non-technical solutions as political forces and incentives for end-users to lower their peak consumption and overall electricity consumption through demand response. At present there are no clear incentives for this and it’s considered that there is a need for reform of certain parts of the electricity market to promote the development towards a sustainable smart grid. The power grid is also expected to supply end-users with a higher power quality and reliability. The power grid of today consists of long lived and, in many cases, old components and investments in modern protection systems and communication networks are required in due time to meet new expectations. In addition, the smart grid is expected to include different types of communication network within protection systems, monitoring and metering. Information was therefore summarized regarding relevant communication protocols, media and networks where different properties are suitable for different applications.