Denna studie syftar till att beskriva och förstå hur personalchefer upplever ett gränslöst arbete och hur det påverkar deras välmående, samt hur de hanterar gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet visar att personalchefernas arbete kännetecknas av gränslöshet, till följd av att tillgänglighet och flexibilitet i arbetet suddat ut gränserna mellan arbete och privatliv. Gränslösheten är tidvis utmanande eftersom den resulterat i att personalcheferna utför arbetsrelaterade uppgifter även efter arbetstid. Samtidigt betraktas den som en viktig förutsättning för både välmående och upplevelsen av balans mellan sfärerna. Att ha möjlighet att arbeta när som helst och var som helst har bidragit tillen känsla av kontroll som uppskattas av många, samtidigt som det också skapat en känsla att det finns mer att göra och nya mål att uppnå. Personalcheferna har olika strategier för att hantera arbetets otydliga gränser, där vissa visat sig vara mer effektiva än andra. Trots att konsekvenserna av att inte kunna stänga av arbetet är negativa, tycks fördelarna som kommer av att styra sin egen tid väga tyngre och ingen av personalcheferna önskar gå tillbaka till en tid utan möjlighet till flexibilitet och uppkoppling.

This thesis presents an empirical investigation to address the psychosocial work environment as an established social determinant of health. The focus was narrowed to a single occupation, teachers, due to high reported stress levels in national surveys and other consequential policy challenges. The focus of intervention was narrowed to tackling the causes of stress after a scoping literature review found that most effort in this area has been directed towards individual-level interventions and programmes. A systematic review was conducted to assess the evidence-base, which demonstrated availability of limited and low-quality evidence for the evaluation of organisational interventions for teacher wellbeing. It was found that organisational interventions lead to improvements in teacher wellbeing and retention rates, although most of the trials in this review were affected by methodological shortcomings. Because of the paucity of such intervention studies, and the heterogeneous nature of the interventions in the four included studies in this review, implications for practice were found to be very limited. Further well-designed research in the development and testing of organisational interventions for teacher wellbeing was recommended as a result, while outlining the requirements for a rigorous study in this area. An intervention development endeavour was subsequently undertaken, which pointed to participatory approaches. An intervention entitled Change Laboratory was identified due to its relatively robust theoretical and methodological basis. An exploratory pilot trial of the participatory organisational change intervention was conducted in four secondary schools in the UK, with 2 schools as intervention and 2 schools as control. Qualitative findings, process evaluation, and quantitative findings of the study are subsequently presented. The analysis focuses on the actions that teachers and managers collaboratively designed in the intervention schools, in order to address organisational and systemic factors generating stress. The common theme in the output of both Change Laboratory cases was their focus on the object of decision-making, and leading to an expansive learning in terms of a reconceptualization of decision-making within their respective organisations. The central contradiction was found to be between the macro perspective and priorities and agendas of the senior leadership that shape policies and processes, and the micro perspective of those having to enact and comply with the decisions made by senior leaders. The intervention outputs can be seen as mediators synthesized from this contradiction. Following the intervention impact longitudinally demonstrated a developing and evolving reconceptualization of pedagogy, which is more central to teachers' object of activity and their professional identity. The analysis demonstrates that professional identity may be a crucial dimension of wellbeing at work in tandem with work-related stress theories. The findings suggest that the Change Laboratory group initially embarked on a re-conceptualisation of decision-making, and utilised the new systems and way of working as a means to address teaching and learning which is more central to their professional identity and their object of activity. The quantitative findings suggests an indication of beneficial effects of the intervention at end-of-intervention point, also considering the limitations. The process evaluation focuses on delineating the different facets of the intervention and assuring intervention integrity, assessing feasibility and acceptability, and generating insights for scaling-up of the intervention. An implementation framework developed in this study was found to be of value in the endeavour to adopt, adapt, and develop process-oriented structural interventions.

It is well known that Nordic countries are among the world’s happiest countries. Because of the high welfare, social equality, more freedom and so on. But there are also many people living outside the Nordic countries, and there is a big question about why people in such a comfortable country would want to work, because the state provides good welfare to the poor even if they do not work. Therefore, the aim of this thesis is to understand what motivates people work in Nordic countries and what affects their work efficiency, how work and life can achieve a balance. Whether a person is willing to work or not depends on his/her attitude and thoughts, which comes not only from the social environment but also from the organizational environment. When people are in a fair and free society, their attitudes about work are more from organization. The organizational environment is influenced by the organizational culture. Therefore, there is no doubt that organizational culture influences employees’ work attitudes. A good organizational culture stimulates employees to work harder, thus improving their work efficiency. A bad organizational culture reduces work efficiency by making people more negative about their work. In real life, people’s lives revolve not only around work, but also other aspects that require investment of energy and time. For example, how to run a good life, how to maintain a healthy lifestyle. This takes into account a person’s role at different times and places. Concentrate on finishing work at work and take care of your family and yourself in life. Therefore, only by harmonizing work and life balance can we improve work efficiency and maintain a healthy lifestyle. Therefore, this thesis adopts the case analysis method to investigate an personal assistance organization. Through the investigation of this organization, we learned about employees’ views on organizational culture, the influence of organizational culture on their work efficiency and their choice of both work and life. After that, qualitative analysis was used to further analyze the research results, so as to find out the influence of organizational culture on work efficiency and how to balance work and life, so as to have a healthy lifestyle. In what follows I will review the previous literature and relevant theory, in order to understand the current status of organizational culture and work efficiency and lifestyle. After that I will present the results can conduct interviews to find out the impact of organizational culture on work efficiency and lifestyle.

Managementkonsultbranschen kännetecknas av högt tempo, långa arbetsdagar och prestationsdrivna individer. Trots det har balans mellan arbetsliv och privatliv blivit en viktig fråga. Genom att intervjua anställda på tre managementkonsultföretag har studien undersökt hur företagen arbetar med work-life balance samt vad som påverkar konsulternas möjlighet att nyttja arbetsgivarens insatser. Studien bekräftar att företags insatser för work-life balance påverkas av institutionella normer. Resultatet visar att managementkonsulters möjlighet att nyttja dessa insatser påverkas av förutsättningar i den professionella miljön; kulturellt stöd i form av ledarskap och stöd från kollegor, projektens karaktär genom förväntningar från kunder samt graden av autonomi och senioritet. Studien bidrar även med insikten att individen har det största ansvaret för sin work-life balance. Utöver det konstateras att work-life balance är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att det inte nödvändigtvis krävs en jämvikt mellan arbete och privatliv för att nå tillfredsställelse. Sammanfattningsvis verkar det finnas en konflikt mellan institutionella och professionella normer som gör det svårt att lyckas med insatser för work-life balance. Studiens resultat kan därför vara relevant för professionella tjänsteföretag och andra organisationer verksamma i branscher som utmärks av hög arbetsbelastning.

It is argued that the new generation called Millennials are being needy, disloyal and narcissistic, and need more attention than previous generations. This is an issue for organizations and managers considering that employed Millennials have higher turnover intention, thus will not stay for as long as prior generations which further contributes to large costs for the companies. Consequently, managers will have an advantage of understanding what is motivating Millennials in order to facilitate for the workforce to perform to the highest extent whilst being employed for the company. As a result, the purpose of this thesis was to examine if previous conducted studies regarding motivation and Millennials were applicable to employed Millennials in Sweden. Furthermore, we wanted to more specifically examine if job satisfaction, work-life balance, organizational commitment and feedback were of importance since those factors has been argued to be highly influential regarding what is motivating this new workforce. Motivation can further be divided into intrinsic motivation and extrinsic motivation, where the former can be described as the drive that comes from within whilst the latter describes that the drive is the result from external factors. Our research question was as a result: Do job satisfaction, work-life balance, organizational commitment, and feedback have an effect on intrinsic motivation and extrinsic motivation among Millennials working in Sweden? To answer the research question and fulfil the purpose of our thesis, we conducted a quantitative study by publishing a questionnaire online in order to reach Millennials working in Sweden since most previous studies conducted has been more focused on a qualitative nature within Anglo-Saxon countries. When analysing our results from the survey we could conclude that organizational commitment had a significant positive effect on both intrinsic motivation and extrinsic motivation, whilst work-life balance had a significant negative effect and unfavourable feedback had a significant positive effect on the sample ́s extrinsic motivation. To conclude, the theoretical contribution of this study has been to further provide knowledge regarding Millennials and more specifically employed Millennials in Sweden. Lastly, since we both are students enrolled in the Master’s program in Management, our focus has been on managerial considerations and has therefore contributed to results that can be of advantage to managers and organizations regarding how they can both motivate their new workforce in addition to obtain greater knowledge of understanding them and their needs.

Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad förståelse och kunskap om balansen mellan arbetsliv och privatliv hos chefer inom Investment Banking i finansbranschen samt hur dessa två sfärer kan främjas av chefernas organisation. Uppsatsen har inspirerats av ett induktivt synsätt där semistrukturerade intervjuer legat till grund för datainsamlingen. I studien framkommer att cheferna upplever att work-life balance är subjektivt samt att de till stor del har balans mellan arbetsliv och privatliv trots långa arbetsdagar och periodvis hög arbetsbörda. Cheferna belyser flextid och teknologin som tillvägagångssätt vilka främjar deras work-life balance. Att arbeta i en organisation med stödjande kultur samt att erhålla stöd från kollegor poängteras också som viktiga faktorer för att uppnå work-life balance. Resultatet visar att chefernas organisation har inget tydligt arbete med detta men efterfrågar det. Arbetet med work-life balance bör påbörjas på ledningsnivå och organisationers erbjudande gällande work-life balance ska vara förankrat i arbetstagarnas individuella behov.

In line with the boundless working life, it has become increasingly difficult to create a balance between working life and personal life. The Swedish expression “life-puzzle” and how we are able to create enough time has become a central part of the public debate. This essay will focus on what it means for cohabiting couples with children to make the life-puzzle come together and what happens when it does not. The purpose of this study is to understand the couples conceptions of the life-puzzle with regard to equality, gender contracts, negotiations and strategies and how this can be understood through a gender perspective. Significant questions are how the couples mean they are dealing with the conflicts of getting the life-puzzle together and what negotiations and strategies appear in their statements and how they express gender. Previous research on aspects considering the life-puzzle has shown that it is primarily women with infants who take the greatest responsibility at home and usually perform double work. Most of the research done on work-life balance lacks the gender aspect we are interested in, why we include relevant gender studies. This study, based on qualitative interviews, illustrates family strategies and negotiations and shows that there are unspoken gender contracts based on gender roles in the allocation of responsibilities and tasks. The study also shows that the problem of the life-puzzle is complex and that many different aspects need to be weighed in in order to create a full understanding.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnliga nattarbetares upplevelse av balansen mellan arbetsliv och privatliv samt hur de hanterar och påverkas av work-life balance i praktiken. Syftet med studien besvaras med hjälp av frågeställningarna: Upplever kvinnliga nattarbetare balans mellan arbete och övrigt liv, och om så är fallet, på vilket sätt? Upplever kvinnliga nattarbetare konflikter mellan deras roller i arbete och övrigt liv, och i så fall, på vilka sätt? För att öka förståelsen för det område vi valt att undersöka, redogörs för begreppsdefinitioner samt tidigare forskning. Den teoretisk referensram som använts som utgångspunkt för studien utgår från work-life balance, tillgänglighet, work-life conflict, åtgärder som främjar work-life balance samt flexibilitet. Vi valde att göra en kvalitativ studie där insamling av material har skett genom åtta intervjuer. Samtliga respondenter som deltagit i studien är kvinnor som arbetar permanent natt på olika arbetsplatser hos samma arbetsgivare. Genom vårt insamlade material så har vi med stöd av teori kunnat se olika faktorer som påverkar de kvinnliga nattarbetarnas upplevelse av work-life balance: det finns för- och nackdelar med att arbeta natt, balans upplevs olika beroende på arbetsperiod kontra ledig vecka, konflikter som uppstår mellan arbete och privatliv, en oförstående omgivning, det finns individuella strategier för att nå balans, upplevelsen av tillgänglighet från arbetsgivaren, förväntan om tillgänglighet från privata relationer, det finns möjlighet till viss flexibilitet, arbetstiderna påverkar socialt deltagande och relationer.

Kriminalvården är en statlig myndighet som i dagsläget befinner sig i startgroparna för att ta fram en tillgänglighetspolicy. De diskuterar även eventuella åtgärder för att hantera användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT) kopplat till arbete. Studien syftar till att beskriva och analysera fenomenet tillgänglighet och uppkoppling utifrån chefers uppfattningar inom Kriminalvården samt hur de hanterar detta. Vidare syftar studien till att undersöka chefers uppfattade möjligheter och utmaningar kopplat till ämnet. Insamlingen av datamaterialet skedde via tio semistrukturerade intervjuer som bearbetades utifrån en fenomenografisk analysmetod. Studiens resultat pekade på såväl likheter som skillnader mellan chefernas uppfattningar. Majoriteten av cheferna uttryckte att de satte en tydlig gräns mellan arbete och fritid vilket analysen dock inte tydde på. Cheferna uppfattade i stor utsträckning att tillgänglighet och uppkoppling inte var ett problem. Några chefer hade strategier för att hantera uppkopplingen och andra inte. En skillnad var i hur cheferna hanterade mejl utanför kontorstid. Detta kunde ske genom att några chefer skickade mejl,vissa inte alls och en del chefer skickade mejl även om de var av uppfattningen att det sände dåliga signaler.

En balans mellan krav, kontroll och stöd i arbetet är betydelsefullt för att inte drabbas av för hög mental belastning som i förlängningen kan leda till psykisk ohälsa. Studien undersöker hur HR-konsulter inom kommunal verksamhet som stödjer chefer i arbetslivsinriktad rehabilitering, hanterar balansen i sin yrkesroll utifrån de krav som ställs på dem samt hur de hanterar egna känslor som uppstår. Åtta HR-konsulter vid tre kommuner i Mellansverige deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades induktivt. Resultatet visade fyra delar för hantering av balansen, (1) förhållningssätt, (2) strukturering, (3) chefscoachning och (4) medarbetarcoachning och tre för hantering av egna känslor, (1) socialt stöd, (2) handledning och (3) agerande. Slutsatsen blev att för att hålla balans i yrkesrollen behöver förhållningssätt och struktur vara tydligt samt så behöver samarbetet med chef och medarbetare fungera väl.