No description available.

University-level students have made a sudden shift to working remotely to help society slow down the spread of COVID-19. The choice to work remotely was sudden and involuntarily. This study examines how students perceive the sudden and unexpected change to working remotely and how reduced physical interactions have affected work and work-life balance. A qualitative interview study, with an inductive approach, has been based on ten semi-structured interviews of full-time students from different study programs and study areas. The results of these interviews have been analyzed by comparing the students’ experiences to current literature, such as factors that affect distance work, social support and work-life balance. The results showed that students perceive the transition sudden but necessary. There were trends that implied that the switch had affected the students’ productivity and work-engagement, because of the lack of structure and social support. The results suggest that telework is better suited for some people more than others, due to personal skills and life situations. More preparation in terms av creating new structures for sudden switches to teleworking and improving ways of social interaction remotely, could be possible solutions to improving the transition of work arrangements.

Diploma thesis deals with application of age and gender management principles in selected companies of the Olomouc region. The aim of this diploma thesis is proposal to improve employment in clothing companies. Thesis is divided into two parts. First part includes literature research. Second part is formed by quantitative and qualitative research. In quantitative questionnaire section were applied statistical methods. In qualitative research were applied interviews with owners, executives and HR officers. Based on these analysis, were proposed recommendations for improvement of employment in clothing industry.

The master thesis deals with the matter of management diversity in chosen engineering companies. The goal of this paper is to formulate proposals and suggestions in the field of diversity management with emphasis on age and gender management in engineering companies in the South Moravian region. The first part of the thesis explains basic terms, arguments and process of diversity management implementation. The thesis consists of qualitative and quantitative research. Within the qualitative research eight semi-structured interviews with employees of middle and top management were taken. Quantitative research is based on questionnarie survey and statistical analysis of data that were gained in program Statistica 12. In the conclusion the author considers the results and based on them suggests recommendations including their benefits and economic appreciation.

Employers work in different ways to promote a good work situation and for employees to experience a balance between working life and private life. Flexible work-conditions are an expression of this ambition. The research on flexible work-conditions is comprehensive. However, what characterizes this is that flexibility tends to be described in terms of a dichotomy, as something either "pro" or "against". The purpose of this study is to contribute a more nuanced picture of flexible work-conditions. Based on qualitative semi-structured interviews of seven employees at a profit-driven corporation, which works with non-regulated working hours and reduced working hours. The individual's experience of demand and control in the work situation and the balance between work and leisure is focused. The theoretical basis is Karasek and Theorell's demand-control-support model and the concept of work-life balance. The results of this study, shows that employees' perceptions of demand and control in their work situation vary as both challenges and opportunities appear in the empirical data. However, the employees agree on the positive impact of non-regulated working hours and reduced working hours for their work-life balance. This indicates that flexible work-conditions cannot be understood as something divided into categories "pro" or "against” but need to be reviewed from different perspectives.

COVID-19 pandemin har varit med och medfört stora utmaningar för organisationer och dess anställda. Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka om huruvida arbete hemifrån har gett upphov till en upplevelse av stress bland arbetstagarna. Även ifall arbetstagarnas Work life balance har påverkats till följd av ett påtvingat hemarbete. Begrepp som tas upp i den teoretiska referensramen är olika definitioner av hemarbete, flexibilitet och stress. Modeller som belyses är Work life balance, Krav-kontroll & stödmodellen och KASAM. Utifrån den kvantitativa metoden utformades en webbenkät som delades ut genom ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Respondenterna som uppmanades att delta var personer 18 år och uppåt, som varit med om påtvingat hemarbete i minst sex månader till följd av pandemin. Från resultatet framkommer det att det påtvingade hemarbetet har satt sina spår och påverkat människors arbetsprocesser. Mestadels har en positiv inställning till förändringen, genom att de känner sig mer avkopplade samt att de har en större frihet till att kunna anpassa sina arbetsdagar. Det är få som upplever att det har bidragit till något negativt. När det kommer till hemarbetets påverkan på individens stressnivå, så går det att se flera faktorer som kan ha minskat stressen. Dessa är att arbetstagarna har fått en ökad kontroll samt att de även sparartid i sin vardag genom att slippa pendlingen från och till arbetet. Däremot har bristen på det sociala stödet ökat i samband med hemarbetet, vilket är en faktor som i stället kan resultera i en ökad stressnivå. De flexibla arbetsförhållandena har även satt sina spår i det övriga livet. Genom att kunna arbeta hemma någon eller några dagar i veckan skapas det fördelar till att kunna skapa en bättre balans mellan arbetslivet och det övriga livet. Flexibiliteten skapar en anpassningsbarhet hos arbetstagaren till hinna med vardagssysslor som skapar en bättre balans i vardagen. I den avslutande delen av uppsatsen sammanfattas och diskuteras resultatet av studien. Till sist diskuteras förbättringar som kunde ha gjorts i studien samt förslag till vidare forskningsområden inom ämnet.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur införandet av en arbetstidsförkortning till sex timmar arbetsdag påverkar en tillverkande organisation inom den privata sektorn. Metod: En fallstudie om fenomenet arbetstidsförkortning med en induktiv ansats och med en kvalitativ forskningsprocess. Datainsamlingen har skett via ostrukturerade intervjuer och analysmetoden som används är grundad teori.   Slutsats: Studien visade att arbettidsförkotningen haft en påverkan på en privat tillverkande organisations upplevda hälsa och välbefinnande till följd av tid till återhämtning och bättre balans mellan arbets- och privatliv. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkades till följd av att kraven kvarstod som innan arbetstidsförkortningen samt ledde till mindre utrymme för socialt samspel. Produktiviteten påverkades då medarbetarnas motivation ökade samt ökad effektivitet. Studien visade även på att organisationens attraktivitet som arbetsgivare förbättrades genom att arbetstidsförkortningen bidrog till att behålla befintlig personal samt attrahera ny. Slutligen påverkades även organisationens ekonomi genom att olika kostnadsbesparingar möjliggjordes.

Abstract Title: Effects of a hybrid work environment           - A study from an employee perspective _________________________________________________________________________ Key-words: hybrid work, hybrid work environment, digitalization, work environment, fellowship, Work-Life-Balance, self-leadership, trust.  Research question: What effects are created by hybrid forms of work? Purpose: The purpose of this study is to obtain inventory effects employees experiencing in a hybrid working model environment. Method: A case study with an inductive approach with a subjective and qualitative research strategy. The empirical data are gathered during ten interviews which was performed in a disorderly matter, with individuals representing different organizations. There after the gathered empirical data treated from The Grounded Theory as an inspiration and structure point in terms of category. Conclusion: In the final conclusion we present the differences the hybrid working solutions, which appeared analyzing the empirical data gathered. There after we highlight the two different areas which incus all the given effects, videlicet independent leadership and a trust-based leadership. Hence a case that can be treated with consideration of the employer of when introducing a hybrid working model, is presented. The chapter ends with brief parts in relation between future hybrid working models and external factors.

Covid-19 pandemin innebar en stor förändring för anställda runt om i hela världen. För att minska smittspridningen övergick en mängd platsbundna arbeten över till arbete på distans där hushållet plötsligt förvandlades till arbetsplats. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka åtta medarbetares upplevelse av balansen mellan privat- och arbetsliv vid den tvingande omställningen till arbete på distans. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer. Det transkriberade materialet analyserades med en induktiv tematisk analys som resulterade i följande huvudteman som är namngivna enligt följande (underteman är namngivna inom parentes): Gränsdragning och segmentering vid tvingande distansarbete (arbetsplats i hushållet, strategier för att skilja mellan privat- och arbetsliv samt privat- och yrkesroll), flexibla arbetstider (avbrott i arbetet) och sociala aspekter (stöd). Studien påvisade att informanterna hade implementerat olika strategier och strukturer för att uppnå en gränsdragning mellan privat- och arbetsliv. Vissa genom fokus på miljön runt omkring och andra genom noggranna tidsbestämmelser. Överlag har informanterna haft en positiv inställning till arbete på distans med undantag för negativa upplevelser gällande sociala aspekter. / The Covid-19 pandemic had a big impact on employees around the world. To reduce the spread of infection, several on-site works was transferred to remote work, where the household was suddenly transformed into a workplace. The purpose of this qualitative study was to examine eight employees' experience of the balance between private and working life during the urgent transition to work from home. The transcribed material was analyzed with an inductive thematic analysis that resulted in main themes named as follows (subthemes are named in parentheses): Demarcation and segmentation in compulsory remote work (workplace at home, strategies for distinguishing between private- and working life and private- and professional role), flexible working hours (breaks at work) and social aspects (support). The study showed that the informants implemented different strategies and structures to achieve a demarcation between private and working life. Some through more focus on the environment. And others through precise working time regulations. Overall, the informants have had a positive attitude towards working at a distance, apart from negative experiences regarding social aspects.

No description available.