Covid-19 pandemin innebar en stor förändring för anställda runt om i hela världen. För att minska smittspridningen övergick en mängd platsbundna arbeten över till arbete på distans där hushållet plötsligt förvandlades till arbetsplats. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka åtta medarbetares upplevelse av balansen mellan privat- och arbetsliv vid den tvingande omställningen till arbete på distans. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer. Det transkriberade materialet analyserades med en induktiv tematisk analys som resulterade i följande huvudteman som är namngivna enligt följande (underteman är namngivna inom parentes): Gränsdragning och segmentering vid tvingande distansarbete (arbetsplats i hushållet, strategier för att skilja mellan privat- och arbetsliv samt privat- och yrkesroll), flexibla arbetstider (avbrott i arbetet) och sociala aspekter (stöd). Studien påvisade att informanterna hade implementerat olika strategier och strukturer för att uppnå en gränsdragning mellan privat- och arbetsliv. Vissa genom fokus på miljön runt omkring och andra genom noggranna tidsbestämmelser. Överlag har informanterna haft en positiv inställning till arbete på distans med undantag för negativa upplevelser gällande sociala aspekter. / The Covid-19 pandemic had a big impact on employees around the world. To reduce the spread of infection, several on-site works was transferred to remote work, where the household was suddenly transformed into a workplace. The purpose of this qualitative study was to examine eight employees' experience of the balance between private and working life during the urgent transition to work from home. The transcribed material was analyzed with an inductive thematic analysis that resulted in main themes named as follows (subthemes are named in parentheses): Demarcation and segmentation in compulsory remote work (workplace at home, strategies for distinguishing between private- and working life and private- and professional role), flexible working hours (breaks at work) and social aspects (support). The study showed that the informants implemented different strategies and structures to achieve a demarcation between private and working life. Some through more focus on the environment. And others through precise working time regulations. Overall, the informants have had a positive attitude towards working at a distance, apart from negative experiences regarding social aspects.

I dagens samhälle har begreppet balans i arbetslivet blivit centralt för både arbetsgivare och arbetstagare. Detta går i synnerhet att observera hos yngre arbetstagare där denna balans värderas högt vid val av arbetsgivare. Syftet med studien är att undersöka hur övertidsarbetepåverkar den upplevda balansen i arbetslivet hos revisorsassistenter samt vilken betydelseledarskapet har på denna balans. Tidigare forskning på balans i arbetslivet har fokuserat på samspelet mellan arbetsliv och familjeliv, en snäv terminologi som exkluderar individer utanfamiljerelaterade åtaganden. Denna undersökning ämnar undersöka balans i arbetslivet under begreppen arbetsliv och privatliv. Detta görs genom en kvalitativ metod där primärdata har samlats in under sex semi-strukturerade intervjuer. Studien kommer fram till att revisorsassistenterna i olika grad upplever att övertidsarbetet påverkar balansen i arbetslivet i form av begränsad tid och energi till privatlivet samt mentala påfrestningar. Analysen visar även att ledarskapet har en stor betydelse i arbetstagarnasupplevda balans. Vid ett tillfredsställande stöd från handledaren upplever revisorsassistenter att balansen i arbetslivet påverkas till det bättre.

Syftet med studien är att undersöka hur anställda upplever förändringar i sin vardag och i sina arbetsuppgifter efter pandemin. Detta görs genom semi-strukturerade intervjuer med totalt sex personer på ett företag som tillämpar hybridarbete. Resultatet från intervjuerna analyseras sedan med teorier om balans i arbetslivet, arbetstillfredsställelse och transformativt och transaktionellt ledarskap som grund. Studien visar att respondenterna upplever både för och nackdelar med distansarbete när det kommer till balans i arbetslivet och arbetstillfredsställelse. Medan flera av respondenterna menar att distansarbete kan användas som ett hjälpmedel så säger flera av dem att det är svårt att segmentera arbetet från vardagslivet när de jobbar på distans, vilket påverkar balansen i arbetslivet negativt. Vad gäller arbetstillfredsställelse så tycks tillfredsställelsen med kollegorna på caseföretaget vara hög efter pandemin medan tillfredsställelsen med tillsynen har försämrats sedan den närmaste chefen börjat jobba på distans i allt större utsträckning.

Today, it seems that informal relationships in the workplace are more important for employees than ever. Furthermore, we have seen a rising interest for staff work, even in small companies. Research has shown that staff work in small companies can be described as ad hoc. However, what influence the informal relationships have on the staff work is a rather unexplored topic. In this study, we wanted create a deeper understanding of how the informal relationships are expressed in a small company and their potential influence on the staff work. To achieve this we conducted a qualitative study with 14 in-depth interviews in a small company with about 30 employees in the south of Sweden. In the beginning of this study we believed that we would find many informal relationships with a high impact on the staff work. The result of this study has shown that informal relationships in a small company can be shallow in their character but still be perceived as good. Moreover, the study has shown that shallow informal relationships can have a similar impact in organizations as earlier research has shown that deeper informal relationships can. The impact that these informal relationships has shown in this study, is interpreted to be engagement, trust and wellbeing. But also negative aspects such as frustration founded in a lack of communication. The informal relationships has also shown an impact on how the staff work is constructed. The informal relationships that are not interpreted as well-functioning has in this study been interpreted to have a negative impact on the ad hoc staff work that the company is conducting. With this study we want to create an awareness around informal relationships and its impact on small companies and their staff work. All this to give small companies good conditions in conducting a beneficial staff work.

Under 2020-21 har covid-19, med dess medförda restriktioner, tvingat svenska organisationer att flytta hem många av sina anställda från kontoren. Det har inneburit en introduktion av distansarbete inom de flesta organisationer som möjliggjort för arbete utanför kontoret. När pandemin inte längre anses vara ett hot mot samhället, och nationella riktlinjer tas ur bruk, förväntas delar av de nya arbetssätten att implementeras till nya arbetssituationer. Vilket i rapporten hänvisas till som ”det nya normala”. Rapporten utgår från en fallstudie med kvalitativa intervjuer från företag i finans och advokatbranschen. Empirin analyseras genom en analysmodell med fokus på: övergripande förändring & organisationskultur; kommunikation; kunskap; och behov & motivation. Syftet med rapporten är att undersöka svenska organisationer inom de två branscherna och hur deras arbetssätt förväntas se ut efter pandemin. Rapporten besvarar syftet genom att undersöka följande två frågeställningar: • F1: Vilka förändringar utifrån valda fokusområden [övergripande förändring & organisationskultur; kommunikation; kunskap; och behov & motivation] som skett till följd av covid-19 förväntas integreras till det nya normala, och vilka förväntas försvinna? • F2: Vad finns det för likheter och skillnader utifrån valda fokusområden för det förväntade nya normala mellan företag i finans- och advokatbranschen? Resultatet visar på att det nya normala förväntas delvis skilja sig mellan organisationer och delvis branscher. Det som är generellt för samtliga undersökta organisationer är att distansarbete förväntas bli en betydande del av det nya normala där medarbetare vill kunna arbeta mer flexibelt. Advokatfirmor och finansföretag har en del skillnader i hur väl deras arbete kan flyttas utanför företagets lokaler. Samtidigt som advokatfirmor verkar ha en organisationskultur mer lämpad för att ha en stor andel distansarbete. Branscherna har dock mer gemensamt än de har skillnader när det kommer till hur de bör implementera distansarbete i ett nytt normalt arbetssätt. Det nya normala bör sedan bli en balans mellan olika arbetssätt. En varaktig implementering för distansarbete i det nya normala kommer därför behöva bedömas specifikt för varje fall. Där olika faktorer vägs mot varandra, såsom: individers och organisationers intresse; junioras integrering mot senioras arbetsro; kortsiktiga mot långsiktiga fördelar; flexibilitet mot struktur; och spontanitet mot effektivitet. / During 2020-21, covid-19 has forced Swedish organizations to relocate large numbers of their employees from their offices. This has brought an introduction of teleworking in organizations, that has made it possible to work outside the office. When the pandemic is no longer considered a threat to society and national guidelines are taken out of use, parts of the new working methods are expected to be implemented for new work situations. Which in the report is referred to as “the new normal”. This report is based on a case study on qualitative interviews from companies in the financial and legal industry. The collected data is analyzed through an analysis model with a focus on: overall changes & organizational culture; communication; knowledge; and needs & motivation. The purpose is to examine Swedish organizations in the two industries and what their working methods are expected to be after the pandemic. The report examines this purpose by answering the following two research questions: • RQ1: What changes, regarding the selected focus areas [overall changes & organizational culture; communication; knowledge; and needs & motivation], that have occurred because of covid-19 are expected to be integrated into the new normal, and which are expected to disappear? • RQ2: What are the similarities and differences based on selected focus areas between the expected new normal for companies in the finance and law industry? The results show that the new normal is expected to differ between organizations and partly between industries. What is general for all the organizations surveyed is that teleworking is expected to be a significant part of the new normal, where employees want to be able to work more flexibly. Law firms and finance companies have some differences in how well their work can be moved outside the company's premises. At the same time, law firms seem to have an organizational culture that is better suited to having a large proportion of telework. However, the industries have more in common than they have differences when it comes to how they should implement teleworking in a new normal way of working. The new normal should consist of a balance between different ways of working. A lasting implementation of teleworking in the new normal will therefore need to be assessed specifically, case by case. Where different factors are weighed against eachother, such as: the interest of individuals and organizations; integration of junior roles versus senior workflow efficiency; short-term versus long-term benefits; flexibility versus structure; and spontaneity versus efficiency.

Syftet med studien var att undersöka hur HR-anställda inom privat sektor upplevde den psykosociala arbetsmiljön och arbetsrelaterad stress. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta HRanställda. Den insamlade datan transkriberades och analyserades med hjälp av Braun och Clarkes (2013) sexstegsmodell för tematisk analys. Sedan bildades teman till resultatet samt underteman. De huvudteman som framkom var psykosocialt arbetsklimat, upplevd psykosocial arbetsmiljö, gränsdragning mellan privat- och arbetsliv samt upplevd arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att respondenterna generellt upplevde en låg arbetsrelaterad stress, dock var stressen mer kopplat till privatlivet och livspusslet. Merparten av respondenterna upplevde överlag en god psykosocial arbetsmiljö med en familjär och värnande kultur. Respondenterna upplevde även att de hade rimliga krav och kontroll över sina arbetsuppgifter, och samtidigt upplevde socialt stöd från både chef, kollegor samt familj. / The aim of this qualitative study was to examine how Human resources employees in the private sector perceived their psychosocial work environment and work-related stress. The method used was based on qualitative semistructured interviews, with a total of eight Human resources employees. The gathered data was analyzed through Braun and Clarke’s (2013) model for thematic analysis. The data from the interviews was transcribed and themes were created as a result. Four main categories were found; psycosocial work climate, perceived psychosocial work environment, blurred work-life boundaries and perceived work-related stress. The results from the study showed that the respondents experienced overall low work-related stress but the stress was more connected to their private-life. The majority of the respondents experienced a good psychosocial work environment. The result also showed that the respondents experienced reasonable demands and a high control over their work-tasks, and at the same time experienced social support from both manager, colleges and family.

This study aims to analyze factors and individual characteristics that affect the outcomes:work-life balance, work engagement and sense of coherence for white-collar workers whenworking remotely. In today’s society where technology is constantly evolving, hybrid and remote work optionsare becoming more common. Research has shown that work-life balance, work engagement,and sense of coherence affect employee well-being and organizational performance. Theresearch on the extent to which remote work can contribute to sustainable work andemployee well-being is mixed, and most of the research on remote work has been conductedeither before or during the COVID-19 pandemic. Further post-pandemic research cancontribute to more sustainable work and society as a whole. To analyze what factors affect the outcomes in a remote work setting, a mixed-methodapproach was used to gain a comprehensive understanding, including a quantitative and aqualitative study. The quantitative method included bivariate correlation tests, multiple linearregression and group difference testing on cross-sectional survey data collected from twolarge Swedish companies. The qualitative method included six interviews with experiencedwhite-collar workers, which helped us interpret the findings and gain a more in depthunderstanding of quantitative results. To analyze the study findings the theoretical model ofhuman, technology, and organization (HTO) was applied. The quantitative study showed that social support from superiors, remote leadership quality,functionality of digital management systems and digital learning climate were identified asfactors that were associated with work-life balance, work engagement and sense ofcoherence. However, digital resources and social support from superiors were found to beinfluencing work engagement and sense of coherence to a greater extent. For work-lifebalance, social support from superiors and remote leadership quality was found to besignificant. The qualitative study showed that the interviewees' perception of work-lifebalance, work engagement, and sense of coherence was affected by flexible workingarrangements, functionality and use of digital tools, social interaction, collaboration,communication, inspirational relationships at the workplace, supportive colleagues, andsupportive and responsive superiors. Better understanding of what factors affect employees'personal and working life when working remotely can help organizations to promoteoccupational well-being and performance, which can contribute to more sustainable work. / Denna studie syftar till att analysera faktorer och individuella egenskaper som påverkarutfallen: balans mellan arbete och privatliv, arbetsengagemang och känsla av sammanhangför tjänstemän som arbetar på distans. I dagens samhälle där tekniken ständigt utvecklas, blir hybrid- och distansarbeten alltvanligare. Forskning har visat att balans mellan arbete och privatliv, arbetsengagemang ochkänsla av sammanhang påverkar medarbetarnas välbefinnande och organisatorisk prestation.Forskningen om i vilken utsträckning distansarbete kan bidra till hållbart arbete ochmedarbetarnas välbefinnande är blandad, och det mesta av forskningen om distansarbete harbedrivits antingen före eller under COVID-19-pandemin. Ytterligare postpandemiskforskning kan bidra till ett mer hållbart arbete och samhället. För att analysera vilka faktorer som påverkar utfallen i distansarbete användes en blandadmetod för att få en övergripande förståelse, inklusive en kvantitativ och en kvalitativ studie.Den kvantitativa metoden inkluderade bivariata korrelationstester, multipel linjär regressionoch tester av gruppskillnader. Tvärsnittsdata samlades in från två stora svenska företaggenom en enkät. Den kvalitativa metoden inkluderade sex intervjuer med erfarna tjänstemänoch hjälpte oss att tolka utfall och få en mer djupgående förståelse av kvantitativatestresultat. För att analysera studiens resultat användes den teoretiska modellen förmänniska, teknologi och organisation (MTO). Den kvantitativa studien visade att socialt stöd från överordnade, ledarskapskvalitet pådistans, funktionalitet av digitala ledningssystem och digitalt lärandeklimat identifieradessom faktorer som korrelerade med utfallen. Digitala resurser och socialt stöd frånöverordnade visade sig dock ha en större förknippning med faktorerna som påverkararbetsengagemang och känsla av sammanhang. För balans mellan arbete och privatliv varsocialt stöd från överordnade och ledarskapskvalitet på distans betydande. Den kvalitativastudien visade att intervjupersonernas uppfattning om balans mellan arbete och privatliv,arbetsengagemang och känsla av sammanhang påverkades av flexibla arbetsarrangemang,funktionalitet och användning av digitala verktyg, social interaktion, samarbete,kommunikation, inspirerande relationer på arbetsplatsen, stödjande kollegor, samt stödjandeoch lyhörda överordnade. Bättre förståelse för vilka faktorer som påverkar anställdaspersonliga liv och arbetsliv när de arbetar på distans kan hjälpa organisationer att främjayrkesmässigt välbefinnande och prestation, vilket kan bidra till ett mer hållbart arbete.