No description available.

Date: 2021-06-03 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:    Nabil Abdullah   Linnéa Rossander    Damilola Samuel                     (98/09/02)          (98/08/14)           (98/01/10) Title: Telecommuting and Motivation during the pandemic Tutor: Ali FarashahKeywords: Telecommuting, motivation, COVID-19, Self-Determination Theory, work-life balance. Research questions: 1. To what extent has the rapid increase in telecommuting due to the COVID-19 pandemic affected the motivation of employees and managers? 2. What aspects affect employee motivation in a telecommuting environment? Purpose: The research aims to understand how motivation amongst employees and managers has been affected while telecommuting, compared to when they previously worked at the office before the wake of the COVID-19 pandemic.' Method: The research has a deductive approach, building on existing theories and studies as a premise for secondary data. The authors utilize primary data through a quantitative survey, collected from employees and managers across several industries. Conclusion: The study found that the overall motivation in the telecommuting context was equally neutral and positively affected. Competence was the predominant predictor variable for employee motivation.

Uppsatsen undersöker huruvida arbetstiden har betydelse för individers upplevelse av work-life balance. Vidare undersöks om sambandet mellan arbetstid och WLB modereras av graden av kontroll över arbete samt graden av tillfredsställelse med arbete. Tidigare forskning på ämnet WLB har visat att en god balans leder till ett högre välmående. Det som dock saknas och som denna studie bidrar till forskningsfältet är kunskap om arbetstidens samband med WLB, samt om ett sådant samband modereras av kontroll över arbetet och tillfredsställelse med arbetet. Studien har en tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats och studerar respondenternas subjektiva upplevda work-life balance. Datamaterialet som studien är baserad på kommer från European Social Survey (ESS) från 2010/11, vilket är en tvärkulturell undersökning. Uppsatsen avgränsade materialet till att enbart studera svenska förvärvsarbetande i åldrarna 20-65 år. Materialet bestående av 741 respondenter analyserades med hjälp av multivariata regressionsanalyser. Resultatet påvisade att det fanns ett negativt samband mellan arbetstid och WLB, vilket gav stöd till hypotesen. Detta samband kvarstod vid kontroll för samtliga kontrollvariabler.  Både hög kontroll över arbetet och att vara nöjd med jobbet hade positiva samband med WLB. Vid kontroll med interaktionstermer mellan arbetstid och kontroll över sitt arbete, samt arbetstid och att vara nöjd med sitt arbete modererade det sistnämnda delvis sambandet mellan arbetstid och WLB, bland heltidsarbetande.   Huvuddelen av resultatet får stöd av tidigare forskning och teori. Att arbetstid har ett negativt samband med WLB kan bero på längre arbetsdagar tar tid från individers andra sociala roller, vilket leder till en obalans. Kontroll över arbetet anses vara en skyddande effekt då de som kan kontrollera sina arbetsdagars upplägg och tempo anses bättre kunna bemöta plötsliga krav från privatlivet, vilket skulle kunna förklara varför resultatet påvisade ett positivt samband mellan kontroll över arbetsliv och WLB. Även nöjd med arbetet benämns ha en skyddande effekt för att bibehålla en högre WLB, detta då tillfredsställelse med jobb leder till högre välmående och allmän tillfredsställelse med livet. Vilket anses vara goda förutsättningar för WLB.

Idag är 45 procent av den arbetande befolkningen kvinnor. Dock harandel kvinnor i chefspositioner inte ökat. Detta eftersom kvinnor ihögre utsträckning avbryter karriären av familjeskäl. Studienundersökte om kvinnor upplevde att barnafödande och jämställdfördelning av ansvaret i hushållsarbete och barnomsorg haftinverkan på karriärutveckling. Undersökning har utgångspunkt i tvåområden; hemmet och arbetsliv. Kvalitativa intervjuer med åttakvinnor var grunden för datainsamling. Respondenterna hade enledande- eller chefsposition. Resultatet av en tematiskinnehållsanalys visade att ett jämställt hem med lika ansvar kan bidratill kvinnors karriärsutveckling. Respondenterna ambitioner omhögre lön och bättre arbetsposition ersattes med önskan om flexiblaarbetstider och möjligheten att jobba hemma vid behov efter de fickbarn. Statistiken som visar att ojämn fördelning avföräldraledigheten skulle ha en inverkan i kvinnors karriärutvecklingkan inte bekräftas i denna studie. Studien lyfter fram jämställdhetmellan könen genom att se på arbetsfördelningen i hemmet.Keywords: career, female managers, work and private life balance,home responsibility, equality

När COVID-19 pandemin blev ett faktum började fler företag gå över till att arbeta på distans och  från en dag till en annan kunde hela arbetsplatsen ha förändrats. Både företag och individer stod  inför en stor utmaning, att hålla sig motiverade. Att gå från att ha arbetat på samma plats som  kollegor till att nu bara interagera med kollegor digitalt, kan innebära stora konsekvenser för den  anställdes motivation och hälsa. Samspelet mellan balans och teknik kan antingen utmynna i stress  eller produktivitet och när möten sker digitalt istället för ansikte mot ansikte är det extra viktigt  för företag att vara uppmärksamma kring sina anställda och deras hälsa för att bibehålla deras  motivation. Interaktioner via digitala verktyg kan kännas verkligt men kan i värsta fall leda till en  falsk känsla av samhörighet. I denna studie har målet varit att analysera hur motivationen hos  anställda inom finanssektorn har påverkats när de nu ska arbeta digitalt. Finanssektorn är en  bransch som idag är väldigt digitaliserad och deras tekniska kunskap är relativt hög jämfört med  många andra branscher. Studien visar att sociala interaktioner är avgörande för motivationen  medan deadlines och andra former av kontroll från företaget demotiverar. Då digitala  interaktioner inte kan likställas med verkliga interaktioner uppstår en brist på samhörighet som  är en viktig faktor för motivationen. Distansarbetet leder även till ökad arbetsbelastning där  gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut. Distansarbetet som ensam faktor har inte  påverkat motivationen utan även balansen mellan arbete och privatliv samt den tekniska  mognaden har även spelat en stor roll i de anställda inom finanssektorns motivation. / When the COVID-19 pandemic became a fact, companies switched to working remotely and from one day to another the entire workplace could have changed. Both companies and individuals faced a major challenge, to stay motivated. Going from working with colleagues at the office to only interacting digitally can have major impacts on the employee's motivation and health. The interaction between balance and technology can result in stress or productivity and when meetings are held digitally instead of face-to-face, it is extra important for companies to pay  attention to their employees and their health to maintain their motivation. Interactions via digital tools can feel real but in worst case they can lead to a false sense of belonging. In this study, the  goal has been to analyze how the motivation of employees in the financial sector has been affected  by having to work digitally. The financial sector is an industry that today is very digitalized and  their technical knowledge is relatively high compared to similiar industries. The study shows that  social interactions are crucial for motivation while deadlines and other forms of control from the  company demotivate. Real life interactions can not be recreated in a digital environment. It leads  to a lack of relatedness, which is an important factor for motivation. Remote work has also led to  an increased workload where boundaries between work and private life are blurred. Remote work  is not the only thing that affects the employee’s motivation, the balance between work and private  life and technical maturity has also played a major role in the employees' motivation.

Coronapandemins (covid-19) framfart har tvingat många organisationer att med kort tidsintervall strukturera samt ställa om deras arbetsform som en del för att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska smittspridningen av covid-19. Arbetsformen distansarbete har blivit allt vanligare och en hög andel individer behöver som ett resultat av pandemin använda hemmet som sin arbetsplats, istället för exempelvis organisationens kontor som tidigare använts. Studiens syfte har varit att undersöka hur arbetstagare upplever att deras krav, kontroll och stöd har påverkats när de tvingats ställa om från att tidigare ha en fast arbetsplats, till att delvis arbeta på distans hemifrån. Vi har även studerat hur föräldrar med hemmavarande barn upplever balansen mellan arbetslivet och det övriga livet påverkats under denna pågående pandemi. Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer inom två olika organisationer, från två olika städer. Gemensamt för dessa organisationer är att de både har en produktion- och en administrativ avdelning. Samtliga åtta intervjuer har skett med individer som arbetar på en administrativ avdelning och hälften av de intervjuade i studien har varit män och hälften kvinnor. I resultatet lyfter vi fram både för- och nackdelar med arbetsformen distansarbete samt en generell upplevd upplevelse av hur det är för dem att arbeta på distans. Vår studie har visat på att respondenterna upplevt att kraven, kontrollen samt det sociala stödet i arbetet har påverkats sedan de började arbeta på distans samt att upplevelsen av en förändrad balans mellan arbetslivet och övrigt liv skiljer sig åt.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser av effekter av oregelbundna arbetstider på balansen mellan arbete och privatliv hos anställda på en akutvårdsavdelning. Studien var av kvalitativ karaktär och delvis strukturerade intervjuer användes för att samla in data. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval vilket resulterade i 10 kvinnliga deltagare i åldrarna 22–58 år. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att oregelbundna arbetstider påverkade balansen mellan arbete och privatliv negativt och ledde till bortprioritering av fritidsaktiviteter, tid med familj och vänner samt brist på sömn och återhämtning. Samtidigt visade resultatet att respondenterna upplevde flertalet fördelar med att arbeta oregelbundna arbetstider men där nackdelarna var övervägande.

No description available.

The purpose of this work was to investigate basic personality mechanisms underlying life balance, to specify why life balance is beneficial for peoples well-being, and to identify specific self-regulatory competences that affect that balance. The approach of life balance was initially conceived of in terms of the work-family balance or the work-family conflict. Addressing the suggestion that the work-life system is multi- and not just two dimensional, life balance as a multidimensional construct was operationalized and investigated in the present research. Life balance was defined in terms of appropriate proportion of time spent in major life domains that comprises of activities related to work, social contact and family, health, and the overall meaningfulness of life. Two life balance measurements - the Life-Balance Checklist and the Life-Balance Questionnaire - were constructed as a part of this research. Both measures were found to have sufficient internal and external validity. The main findings were: (a) the congruence of needs, goals and goal attainment within the time invested in goal-relevant behavior predicted the level of life balance and may be viewed as a mechanism underlying life balance; (b) the fulfillment of psychological needs mediated the relationship between life balance and subjective well-being; (c) affective coping (i.e., action orientation) buffered the negative impact of stress on life balance; (d) time management behavior was found to have a positive impact on life balance through improved perception of control over time and reduced procrastination; and (e) persons especially skilled in self-motivation and self-relaxation reported to high competence to choose and attain self-concordant goals (i.e., self-determination) and, as a result, to balance their time spent across life domains more effectively.

No description available.