Background: Diseases partly depending on lifestyle is a global problem. Lifestyle changes with in the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol can reduce the risk of developing this diseases. To change habits and lifestyle is often difficult and takes time. Strengthening a person's belief in their ability to change can facilitate change. Motivational Interviewing (MI) is a counseling method that aims to provide support for lifestyle change. The person's own perspective is in focus. The counselor is trying to explore and understand it through empathically listening, and find the person's own motivation. Aim: To compile research of the usability of Motivational Interviewing at lifestyle change in the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol. Method: A literature study based on 13 articles of quantitative and qualitative approaches. Result: MI was useful at lifestyle change related to the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol, the highest usability was found at smoking cessation. No effect was found for diabetes and physical activity. MI improved the belief to commit lifestyle change. Emphatically listening facilitated lifestyle change. Conclusion: MI was useful at lifestyle change related to the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol, the highest usability was found at smoking cessation. MI improved the belief to commit lifestyle change and made persons more ready to change. Follow up improved the outcome. / Bakgrund: Sjukdomar som till viss del beror på levnadsvanor är ett globalt problem. Livsstilsförändringar inom områdena tobak, fysisk aktivitet, kost samt alkohol kan minska risken utveckla dessa sjukdomar. Förändring av levnadsvanor är ofta svårt och tidskrävande. Att stärka en människas tro på att hon/han kan förändras underlättar för att genomföra en förändring. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som syftar till att ge stöd till livsstilsförändring. Personens egna perspektiv är i fokus. Genom empatiskt lyssnande försöker rådgivaren utforska och förstå det, samt finna individens egen motivation till förändring. Syfte: Att sammanställa forskning om användbarheten av motiverande samtal vid livsstilsförändringar inom områdena tobak, fysisk aktivitet, kostvanor samt alkohol Metod: En litteraturstudie gjord på 13 artiklar, ansatser av kvantitativa och kvalitativa. Resultat: MI var användbart vid livsstilsförändringar relaterat till områdena, mest användbart vid rökstopp. Ingen effekt fanns vid diabetes och fysisk aktivitet. MI ökade tilltron till att kunna genomföra livsstilsförändringar. Empatiskt lyssnande av behandlaren underlättade för förändring. Slutsats: MI var användbart vid livsstilsförändringar relaterat till områdena tobak, fysisk aktivitet, kost samt alkohol, mest användbart vid rökning. MI ökade tilltron att kunna genomföra en livsstilsförändring, samt gjorde människor mer redo för den. Upplevelsen av att inte bli tillrättavisad underlättade för förändring. Uppföljning förbättrade utkomsten

No description available.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är ett av de störst globala hälsoproblemen och påverkar patientens livsvärld och livskvalitet. Det finns flera åtgärder patienten själv kan vidta för att påverka och förbättra sin livssituation, både för att förebygga och när sjukdom inträffat. Livsstilen spelar en avgörande roll för hälsan, metoder för att motivera till livsstilsförändringar är därför viktiga för sjuksköterskan i omvårdnaden. Motiverande samtal (MI) kan hjälpa patienter förstå vilken effekt livsstilen har och utefter detta göra livsstilsförändringar som förbättrar hälsan. Syfte: Att undersöka effekten av motiverande samtal i omvårdnaden med fokus på livsstilsförändring och livskvalité i samband med hjärt- och kärlsjukdom. Metod: En litteraturöversikt tillämpades, tio randomiserade kontrollerade studier inkluderades. Resultat: Ur det analyserade datamaterialet framkom följande sex huvudteman: Ökad fysisk aktivitet, viktminskning, minskad rökning, ökad egenvård, upplevd livskvalité samt behandlingstidens betydelse. Dessa teman visade att MI kan vara en effektiv metod för att lyckas genomföra livsstilsförändringar samt öka egenvårds ansvaret och livskvalitén. Konklusion: MI ökar motivationen, självförtroendet, självständigheten och viljestyrkan, vilket är förutsättningar för att förändra livsstilen och uppnå en ökad livskvalité. Sjuksköterskan har en viktig roll för att anpassa MI samtalen efter varje enskild individ. / Background: Cardiovascular disease is one of the biggest global health problems and affects both the patient's perception of life and quality of life. There are several measures the patient can take to influence and improve his or her life situation, both to prevent and when illness has occurred. Lifestyle plays a crucial role in health, methods for motivating lifestyle changes are therefore important for the nursing. Motivational interviewing (MI) can help patients understand the effect on lifestyle and with this make lifestyle changes that improves health. Aim: Examine the effect of motivational interviewing in nursing with a focus on lifestyle change and quality of life associated with cardiovascular disease. Method: A systematic review, including ten randomised controlled trials. Findings: From the analyzed data, the following six main themes emerged: Increased physical activity, weight loss, reduced smoking, increased self-care, experience quality of life and the time of treatment. These subjects showed that MI can be an effective way to succeed in lifestyle changes and increase self-care and quality of life. Conclusion: From the analyzed data material, the following six main themes emerged: Increased physical activity, weight loss, reduced smoking, increased self-care, perceived quality of life and the importance of treatment time. These themes showed that MI can be an effective method for successfully implementing lifestyle changes and increasing self-care responsibility and quality of life.

Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar årligen 7 miljoner människor världen över och är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. Sjukvården har ett ansvar i omhändertagandet av en patient som drabbats av en hjärtinfarkt. Dels genom ett lugnt och tryggt omhändertagande men också genom stöd och vägledning. Genom personcentrerad vård lägger sjuksköterskan fokus på patientens delaktighet, övertygelser och värderingar och tar hänsyn till att det finns kulturella, sociala och individuella skillnader. Sjuksköterskan behöver undersöka faktorer som kan påverka patientens förmåga att anpassa sig till sjukdomen för att kunna hjälpa patienten att anpassa sig till sin nya livssituation. Livsåskådningar ligger till grund för hur människor tolkar sin omvärld och ser på livet. Hur en människas syn och tankar om verkligheten och sin omvärld ser ut påverkar individens handlande gentemot sig själv och andra. Syfte: Syftet var att belysa livsåskådningens betydelse för patienters anpassning till livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Resultatet är baserat på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som beskriver patienters erfarenheter av att drabbas av en hjärtinfarkt och livet som följer efter infarkten. Artiklarna analyserades genom tematisering och kategorisering. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades med tillhörande åtta subkategorier. De tre huvudkategorierna var känsla av kontroll, tankar kring livet och döden och känslor kring en förändrad livssituation. Dessa tre huvudkategorier beskriver patienters erfarenheter av att drabbas av en hjärtinfarkt. Ur resultatet framkom att livsåskådningsmässiga frågor kommer till patienten i samband med en livshotande sjukdom. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Jeffners definition av livsåskådning och vilken funktion livsåskådningen har för hur människan anpassar sig till en förändrad tillvaro utifrån perspektiv och hanterbarhet. Tydligt framkommande delar i resultatet kopplas till och diskuteras mot de tre komponenterna, teorier om människan och världen, centralt värderingssystem och grundhållning i Jeffners definition. / Background: Myocardial infarction affects seven million people annually all over the world and is the single most common cause of death in Sweden. Healthcare professionals have a responsibility to care for a patient who has suffered a heart attack. Partly through calm and safe caring, but also through support and guidance. As well as person-centered care, the nurse focuses on the patient's involvement, beliefs and values and considers that there are cultural, social and individual differences. The nurse needs to investigate factors that can affect the patient's ability to adapt to the disease in order to help the patient adapt to their new life situation. Conception of life form the basis for how people interpret their surroundings and outlook on life. How a person's vision and thoughts about reality and their surroundings look, and affect the patients´ actions towards themselves and others. Aim: The aim was to illustrate the meaning of conception of life for patients´ adapting to life after a myocardial infarction. Method: A literature review was made in accordance with Friberg's method. The result is based on twelve qualitative scientific articles describing patients' experiences of suffering from a myocardial infarction and life following contraction. The articles were analyzed by thematization and categorization. Results: Three main categories were identified with eight associated subcategories. The three main categories were feeling of control, thoughts about life and death and feelings about a changed life situation. These three main categories describe patients' experiences of suffering a myocardial infarction. The results showed that thoughts about conception of life arise with diagnosis of a life-threatening illness. Discussion: The result is discussed on the basis of Jeffners definition of conception of life and it´s function for how a person adapts to a changed existence from perspective and manageability. Clearly emerging parts of the result are linked to and discussed against the three components, theories of human kind and the world, a central values system and a basic attitude towards life in Jeffners definition.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har under de senaste åren blivit en vanlig folksjukdom och det befaras att den ytterligare skall öka på grund av ohälsosamt kostintag och minskad fysisk aktivitet. För att förebygga utvecklingen samt minska sjukdomsprogressionen rekommenderas en livsstilsförändring och ett bra resultat kan uppnås genom vårdpersonalens hjälp och egenvård. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. METOD: Studien är en litteraturstudie med analys av kvalitativ forskning av tidigare genomförda studier. Datamaterialet som denna studies resultat grundar sig på består av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. RESULTAT: Resultatet ledde till två teman: Acceptans leder till upplevelse av välbefinnande hos de patienter som har förmågan att acceptera sjukdomen som en del av livet och icke acceptans leder till upplevelse av svårigheter hos de patienter som inte kan acceptera att de har insjuknat i diabetes typ 2. Dessa teman har subteman som beskriver upplevelser i förhållande till välbefinnande och svårigheter. DISKUSSION: Denna studie kan öka kunskaper hos sjuksköterskor om hur patienter upplever av att leva med diabetes typ 2. Denna kunskap kan sjuksköterskor använda som ett grundlag för att anpassa vården efter patienters egna behov och svårigheter i samband med sjukdomsbehandlingen. / BACKGROUND: Diabetes type 2 has in recent years become a regular national disease and there is concern that the further increase due to unhealthy dietary intake and reduced physical activity. A lifestyle change is recommended in order to prevent the development of the disease and reduce the progression of the disease. A god result can be achieved by health care workers and self care. PURPOSE: The aim of this study was to describe patients’ experiences living with diabetes type 2. METHOD: The study is a literature review with analysis of qualitative research based on already completed studies. Data material is based on ten scientific qualitative articles. RESULT: The result led to two themes: Acceptance leads to the experience of welfare in patients who have the ability to accept the disease as a part of life and non-acceptance leads to experience difficulties in patients who cannot accept that they have fallen ill in diabetes type 2. These themes have subthemes describing the experiences in relation to the welfare and difficulties. DISCUSSION: This study may increase the skills of nurses how patients experience living with diabetes type 2 and the knowledge can be used by nurses as a constitution to adapt care after the patients´ own needs and difficulties associated with disease treatment.

Dagens samhälle kräver att varje enskild individ måste ta beslut över alla de val som vi ställs inför. När det gäller val som antingen gynnar eller missgynnar vår hälsa är möjligheterna idag oändliga. På grund av detta finns det många som ökar i vikt och därmed kan behöva hjälp med att göra en livsstilsförändring. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan ha påverkat och motiverat i valet av att göra en gastric bypass operation, samt att urskilja vilka förändringar som följer efter den typen av livsstilsförändring. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där fyra informanter deltog och studiens data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet skrevs fram med tre huvudkategorier: Livet innan operationen, Faktorer som påverkat och motiverat till att välja gastric bypass samt Livet efter operationen. Detta visade att informanterna motiverades av deras oro inför den framtida hälsan samt deras förhoppningar om en förändrad framtid, det visade också att deras val påverkades av omgivningen. Sinnesstämningen och den sociala tillhörigheten hade förbättrats efter operationen och livskvaliteten hade ökat. / Today's society requires that each individual has to take decisions on all the choices that we face. When it comes to choices that either benefit or disadvantage our health the possibilities are endless. As a result of this there is a large part of the population that has increased in weight and might need help in making lifestyle changes. The purpose of this study was to investigate the factors that may have influenced and motivated the choice of going through a gastric bypass surgery, and to discern which changes following that kind of lifestyle change. Semi-structured interviews with the four participants were conducted, data were analyzed using qualitative content analysis. The result was partitioned into three main categories: Life before surgery, Factors that influenced and motivated to choose gastric bypass and Life after surgery. The findings displayed that the participants were motivated by their concern for the future health and their hopes for a changed future, the findings also showed that their choice was influenced by the surroundings. The surgery led to an improvement in mood and social life as well as an increase in quality of life for the participants.

<p> </p><p><strong>BAKGRUND</strong>: Diabetes typ 2 har under de senaste åren blivit en vanlig folksjukdom och det befaras att den ytterligare skall öka på grund av ohälsosamt kostintag och minskad fysisk aktivitet. För att förebygga utvecklingen samt minska sjukdomsprogressionen rekommenderas en livsstilsförändring och ett bra resultat kan uppnås genom vårdpersonalens hjälp och egenvård. <strong>SYFTE</strong>: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. <strong>METOD</strong>: Studien är en litteraturstudie med analys av kvalitativ forskning av tidigare genomförda studier. Datamaterialet som denna studies resultat grundar sig på består av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. <strong>RESULTAT:</strong> Resultatet ledde till två teman: <em>Acceptans leder till upplevelse av välbefinnande</em> hos de patienter som har förmågan att acceptera sjukdomen som en del av livet<em> </em>och <em>icke acceptans leder till upplevelse av svårigheter</em> hos de patienter som inte kan acceptera att de har insjuknat i diabetes typ 2. Dessa teman har subteman som beskriver upplevelser i förhållande till välbefinnande och svårigheter. <strong>DISKUSSION</strong>: Denna studie kan öka kunskaper hos sjuksköterskor om hur patienter upplever av att leva med diabetes typ 2. Denna kunskap kan sjuksköterskor använda som ett grundlag för att anpassa vården efter patienters egna behov och svårigheter i samband med sjukdomsbehandlingen.</p><p> </p> / <p>BACKGROUND: Diabetes type 2 has in recent years become a regular national disease and there is concern that the further increase due to unhealthy dietary intake and reduced physical activity. A lifestyle change is recommended in order to prevent the development of the disease and reduce the progression of the disease. A god result can be achieved by health care workers and self care. PURPOSE: The aim of this study was to describe patients’ experiences living with diabetes type 2. METHOD: The study is a literature review with analysis of qualitative research based on already completed studies. Data material is based on ten scientific qualitative articles. RESULT: The result led to two themes: Acceptance leads to the experience of welfare in patients who have the ability to accept the disease as a part of life and non-acceptance leads to experience difficulties in patients who cannot accept that they have fallen ill in diabetes type 2. These themes have subthemes describing the experiences in relation to the welfare and difficulties. DISCUSSION: This study may increase the skills of nurses how patients experience living with diabetes type 2 and the knowledge can be used by nurses as a constitution to adapt care after the patients´ own needs and difficulties associated with disease treatment.</p>

Bakgrund: Hypertoni är ett globalt hälsoproblem och livsstilsrelaterade orsaker ligger bakom utvecklingen av hypertoni. Livsstilsförändring kan innebära ändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Det behövs mer kunskap om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar insamlades via databaserna Cinahl och PubMed. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framtogs. Huvudkategorierna var Motiverande aspekter, Möjligheter och hinder samt Bemötandet i vården. Patienten behöver motivation och redskap för att lyckas med livsstilsförändringen. Patienten genomgår känslomässiga processer som påverkade motivationen och det dagliga livet. Tidigare erfarenheter av hypertoni i familjen var en betydelsefull motiverande aspekt. Ett personcentrerat förhållningsätt var av betydelse för patienten. Slutsats: Patienter med hypertoni genomgår olika känslomässiga reaktioner. Tidigare erfarenheter och okunskap kring hypertoni var centrala möjligheter eller hinder för motivation till livsstilsförändring. Personcentrerad vård var betydelsefullt vid livsstilsförändring. Patienten är unik och ska bemötas med värdighet och respekt för personens integritet och självbestämmande. / Background : Hypertension is a global health problem and lifestyle-related causes lie behind the development of hypertension. Lifestyle change may involve changing dietary habits and physical activity. More knowledge about the patient´s experience of lifestyle change in hypertension is needed. Aim: The aim of this literature review was to compile and describe current research about the patient's experience of lifestyle change in hypertension. Method: A literature review based on 12 qualitative articles was collected through the databases Cinahl and PubMed. Content analysis was used as an analytical method. Result: Three main categories with related subcategories were implemented. The main categories were Motivational Aspects, Opportunities and Obstacles, Treatment in health care. The patient need motivation and tools to succeed with lifestyle change. The patient underwent emotional processes that affected motivation and daily life. Experience of hypertension in the family were a motivational aspect. A person-centered approach was important for the patient. Conclusion: The patient´s with hypertension undergoes different emotional reactions. Previous experience and knowledge about hypertension were key opportunities or obstacles to motivation for lifestyle changes. Person-centered care was significant in lifestyle change. The patient is unique and should be treated with dignity and respect for the person's integrity and self-determination.

Titel: Livsstilsförändring i samband med Diabetes typ 2 – en intervjustudie ur patientens perspektiv Kurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterska, 15 högskolepoäng Sidantal: 33 sidor Författare: Johanna Rosell &amp; Michaela Sorttanen Handledare: Cecilia Fagerström Examinator: Ulla Peterson Bakgrund: Diabetes typ 2 är en växande och vanligt förekommande folksjukdom som är kopplad till livsstil. Livsstilsförändringar såsom hälsosam kost kombinerat med fysisk aktivitet är de grundläggande komponenterna i diabetesbehandlingen. Livsstilsförändringarna förebygger komplikationer och ger stora hälsovinster. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändring hos patienter med Diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sex patienter med Diabetes typ 2 genomfördes, i åldrarna 48 till 70 år. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen identifierades tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna består av; Vårdrelationen med diabetessköterskan, som representerar patienternas erfarenheter av att diabetessköterskan har en betydande roll i motivationsarbetet angående livsstilsförändringar. Utifrån patienternas erfarenheter framkom att ett aktivt engagemang och personcentrerat arbete från diabetessköterskan motiverade och bevarade motivationen till livsstilsförändring. Vidare beskrevs det motiverande att bli informerad om mätvärden hos diabetessköterskan. I kategorin Patienternas inställning till livsstilsförändring framkom att patienternas inställning spelade en betydande roll i hur livsstilsförändringar efterlevs. Motivationen till livsstilsförändring beskrevs olika beroende på patienternas sjukdomsinsikt, ansvarstagande samt vanemönster och tidigare beteenden. Utomstående faktorer i form av social påverkan från familj och vänner beskrevs ha både positivt och negativt inverkan på motivationen till livsstilsförändring hos patienterna. Likaså erfor patienterna att vardagliga omständigheter såsom väder och arbete påverkade motivationen att genomföra rekommenderade livsstilsförändringar. Slutsats: Ett personcentrerat och engagerat arbete från diabetessköterskan skapar och bevarar motivation till livsstilsförändring hos patienter. En god vårdrelation med förmedlad kunskap möjliggör sjukdomsinsikt och ansvarstagande hos patienten. Ett gott och engagerat samarbete mellan diabetessköterska och patient motiverar livsstilsförändringar och bevarar en hälsosam livsstil. / Title: Lifestyle change in type 2 Diabetes - an interview study from the patient´s perspective Course: Caring science, Independent project (Master) in Primary Health Care Specialist Nursing, 15 credits Pages: 33 pages Authors: Johanna Rosell &amp; Michaela Sorttanen Supervisor: Cecilia Fagerström Examiner: Ulla Peterson Background: Type 2 diabetes is a growing and common public disease that is linked to lifestyle. Lifestyle changes such as healthy diet combined with physical activity are the basic components of diabetes treatment. Lifestyle changes prevent complications and give great health benefits. Objective: The purpose of the study was to describe experiences of lifestyle change in patients with type 2 Diabetes. Method: Qualitative interview with six patients with type 2 Diabetes were conducted, between ages 48 to 70 years. The interview were analyzed with a qualitative manifest content analysis. Results: Three main categories and seven subcategories were identified from the analysis. Main categories were; The nursing relationship with the diabetic nurse, which represents the patient´s experience that the diabetes nurse has a significant role in motivational work on lifestyle changes. Based on the experience of patients, it emerged that active involvement and person-centered work from the diabetic nurse motivated and maintained motivation for lifestyle change. Furthermore it was motivated to be informed of the measured values of the diabetic nurse. Patient´s attitude to lifestyle change category found that patient´s attitude played a significant role in how lifestyle changes are followed. The motivation for lifestyle change varied depending on the patient's disease insight, responsibility as well as habit patterns and past behaviors. External factors in terms of social influence from family and friends were experienced to have both a positive and negative impact on the motivation for lifestyle change in patients. Likewise, everyday circumstances such as weather and work affected the patient's motivation to implement recommended lifestyle changes. Conclusion: A person-centered and committed work by the diabetes nurse creates and maintains motivation for lifestyle change in patients. A good medical relationship with mediated knowledge enables patient insight and responsibility. Good and committed cooperation between diabetic nurse and patients motivates lifestyle changes and preserves a healthy lifestyle.

Abstract The aim of this study was to describe the characteristic features of weight management and lifestyle changes of people of working age at risk of type 2 diabetes. Seventy-four persons at high risk of type 2 diabetes, 33 men and 41 women, took part in the study. They attended group counselling sessions led by a dietician either at distance or face-to-face. There were 5 distance groups, with the counselling given by a dietician via a videoconferencing link to participants who met in the meeting room of their local health care centre. There were 6 personal groups where the dietician and the group participants met face-to-face at the same location. Each group had 5 to 9 participants. The following were used as study material: videotaped group discussions on the benefits and barriers of lifestyle changes at the beginning of the counselling process, weight management at the beginning and at the end of the process, and weight management and the preconditions and risk factors of successful weight management at the follow-up visit 1.5 years after the end of the process. In addition, study data were gathered before the first and last interventions and before the follow-up visit with a questionnaire sent to the subjects. The subjects were weighed at the beginning and at the end of the counselling process as well as at the follow-up visit. The video material was analysed using both inductive and deductive content analysis. The data were analysed also using SPSS 16.0 software for Windows. At the beginning of the counselling process, 68%, 9% and 14% of the subjects were at the contemplation, preparation and action stages, respectively, the corresponding percentages at the end of the counselling process being 24%, 33% and 40%. Forty subjects had made progress in their lifestyle change stage, 18 had remained where they had been, while 5 had regressed. One and a half year after the end of the counselling process, about half of the subjects were at the maintenance phase in terms of various lifestyle factors (restricting the amount of food, eating regular meals, increasing the intake of nutritional fibre, unsaturated fat and physical activity, restricting alcohol intake). Twenty-one subjects reported relapses, most often in terms of restricting the amount of food intake. Improved health and functional ability were seen as the benefit of lifestyle change. A change in lifestyle calls for effort and resources. The preconditions of successful weight management were one.s own actions, motivation and resources. Weight management was made more difficult by lack of commitment to one’s own actions and lack of goals, self-discipline and motivation. The information obtained with the study may be utilised in developing interventions aimed at persons at risk of type 2 diabetes as well as their contents and methods. The results can also be made use of in improving the counselling skills of health-care students and professionals. / Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena oli kuvata tyypin 2 diabeteksen riskiryhmään kuuluvien työikäisten henkilöiden painonhallinnan ja elintapamuutoksen tunnuspiirteitä. Tutkimukseen osallistui 74 työikäistä tyypin 2 diabeteksen korkean riskin henkilöä. Tutkittavista 33 oli miehiä ja 41 naisia He osallistuivat ravitsemusterapeutin ryhmäohjaukseen joko etä- tai lähiryhmässä. Etäryhmiä oli 5. Niissä ohjaus toteutui siten, että ohjaaja oli videoneuvottelulaitteiden avulla yhteydessä ryhmäläisiin, jotka olivat kokoontuneet oman kuntansa terveyskeskuksen kokoustilaan. Lähiryhmiä oli 6. Niissä ohjaus toteutettiin siten, että ohjaaja ja ryhmäläiset olivat samassa tilassa. Kussakin ryhmässä oli 5–9 osallistujaa. Tutkimusaineistona käytettiin videoituja keskusteluaineistoja, joissa ryhmään osallistuneet kuvasivat elintapamuutoksen hyötyjä ja haittoja ohjausprosessin alussa, painonhallintatilannettaan ohjausprosessin alussa, lopussa ja seurantakäynnillä sekä painonhallinnan onnistumisen edellytyksiä ja riskitekijöistä seurantakäynnillä 1,5 vuotta ohjausprosessin päättymisen jälkeen. Lisäksi tutkimusaineistoa kerättiin ennen ensimmäistä ja viimeistä ohjauskertaa sekä ennen seurantakäyntiä tutkittaville lähetetyllä kyselyllä. Paino mitattiin ohjausprosessin alussa, lopussa ja seurantakäynnillä. Videoaineisto analysoitiin sekä induktiivisella että deduktiivisella sisällönanalyysilla. Aineiston analysoinnissa käytettiin myös SPSS 16.0 for Windows -ohjelmaa. Ohjausprosessin alussa tutkittavista 68 % oli harkintavaiheessa, 9 % valmistautumis- ja 14 % toimintavaiheessa ja ohjausprosessin lopussa 24 % oli harkinta-, 33 % valmistautumis- ja 40 % toimintavaiheessa. Tutkittavista 40 edistyi elintapamuutosvaiheessaan, 18 pysyi ennallaan ja 5 taantui. Puolentoista vuoden kuluttua ohjausprosessin päättymisestä noin puolet tutkittavista oli ylläpitovaiheessa jonkun elintavan suhteen (kuidun ja rasvan käyttö, ruokamäärä, ateriarytmi, liikunta, alkoholin käyttö). Repsahduksista raportoi 21 henkilöä. Niitä oli tapahtunut eniten ruokamäärän rajoittamisen suhteen. Elintapamuutoksen hyötynä nähtiin terveyden ja toimintakyvyn paraneminen. Elintapamuutos vaatii vaivannäköä ja voimavaroja. Painonhallinnan onnistumisen edellytyksiä olivat oma toiminta, motivaatio ja voimavarat. Sitoutumattomuus omaan toimintaan, tavoitteiden, itsekurin ja motivaation puute vaikeuttivat painonhallintaa. Tutkimuksen avulla saatua tietoa voidaan käyttää kehitettäessä tyypin 2 diabeteksen riskiryhmiin kuuluvien henkilöiden ohjauksen sisältöä ja menetelmiä. Tuloksia voidaan hyödyntää myös terveydenhuollon opiskelijoiden ja ammattihenkilöiden ohjaustaitojen kehittämisessä.