Många gymnasieelever har svårt att förstå algebra, specifikt linjära ekvationer och linjära ekvationssystem, vilket hindrar deras vidare lärande i både matematik och andra ämnen.  Lärare måste därför ha en klar uppfattning om vilka dessa svårigheter är för att kunna hjälpa sina elever till förståelse och lärande av detta område i algebra. I studien undersöks forskningslitteraturens resultat om vilka dessa svårigheter är. Påvisade svårigheter som har illustrerats med exempel på elevlösningar är: brister i elevers algebraiska förkunskaper, procedurkunskaper och konceptuella kunskaper (särskilt om likhetstecken, konstanter och variabler), brister i elevers kunskaper om algebraisk syntax, samt brister i elevers hantering av de operationer som används för lösning av ekvationer och ekvationssystem, t ex hur man hanterar negativa koefficienter och konstanter och använder substitutionsmetoden. / Many students of secondary school find it difficult to understand algebra, specifically linear equations and systems of linear equations, which prevents their further learning in both mathematics and other subjects. Teacher must therefore have a clear idea of what these difficulties are in order to assist their students in understanding and learning this area in algebra. The study examines the findings of the research literature as to what these difficulties are. Proven difficulties that have been illustrated with examples of students´ solutions are: deficiencies in their algebraic prerequisites, procedural knowledge and conceptual knowledge (especially about similarities, constants and variables), lack of knowledge of the algebraic syntax, and incorrect handling of the operations used to solve equations and systems of equations, for example how to handle negative coefficients and constants and use the substitution method.

This work is an attempt to explain in some detail section III D of the paper: N.J.A. Sloane. "Error-correcting codes and Invariant Theory: New application of a Nineteenth-Century Technique". For that, we will be concerned with polynomial invariants of  finite groups which come from a group action. We will introduce the basic notions of Invariant Theory to give an almost self-contained proof of Molien's theorem, and also present applications on linear codes.

Linjär Programmering (LP) är ett effektivt optimeringsverktyg som har en central del vid minimering eller maximering. LP kan även användas småskaligt för individuella problem som att välja vad vi borde äta. Detta förutsätter att LP är effektivt nog för att kunna lösa kostbaserade problemformuleringar och därmed är målet att undersöka dess potential till att lösa den typen av problem. Den här studien utforskar detta genom att optimera ett blandningsproblem där data som används i projektet är nutritionsdata hämtat från en livsmedelsdatabas. En inledande studie gjordes för att skapa en vision över vilka komponenter som är mest önskvärda i projektet. Därefter skapades kravspecifikationer som konkretiserade nödvändig funktionalitet. De viktigaste komponenterna som identifierades för projektet var dels hur man ställer upp ett korrekt LP-problem med nödvändiga bivillkor, och den andra faktorn var hur man använder en dynamisk storlek av bivillkor. Två lösningar valdes för att tillsätta samtliga bivillkor: Iteration och Rekursion. Att använda iterering beslutades vid nära slutet av projektet då rekursionen visade sig vara oeffektiv för uppgiften. Tidmätningar genomfördes för att undersöka vilken metod som var effektivast och itereringen var en klar vinnare över rekursionen. Detta beror på att anropsstacken blir snabbt överbelastad i Python vid rekursion och därmed är itereringen en bättre lösning för projektet. Resultatet visar att det finns potential inom LP till att lösa kostbaserade problemformuleringar. / Linear Programming (LP) is an effective optimization tool that has a central part in minimizing or maximizing. LP can also be used on a small scale for individual problems such as choosing what we should eat. This presupposes that LP is effective enough to be able to solve diet-based problem formulations and thus the goal is to investigate its potential to solve that type of problem. This study explores this by optimizing a mixing problem where the data used in the project is nutritional data retrieved from a food database. An initial study was done to create a vision of which components are most desirable in the project. Subsequently, requirements specifications were created that concretized the necessary functionality. The most important components identified for the project were partly how to set up a correct LP problem with necessary side conditions, and the second factor was how to use a dynamic size of side conditions. Two solutions were chosen to add all the side conditions: Iteration and Recursion. The use of iteration was decided at near the end of the project as the recursion proved to be inefficient for the task. Time measurements were performed to examine which method was most effective and the iteration was a clear winner over the recursion. This is because the call stack quickly becomes overloaded in Python during recursion and thus the iteration is a better solution for the project. The results show that there is potential within LP to solve diet-based problem formulations.

En undersökning utfördes av hur väl designmönster som fokuserar på autonomi och utforskning skapar uppfattning av icke-linjäritet hos spelare. Genom användningen av tidigare undersökta mönster och principer inom level design skapades en artefakt i form av ett datorspel med tre nivåer som undersökte dessa designmönster. Resultat utvärderades genom en mixad metod med åtta deltagare. Respondenter fick bedöma hur icke-linjärt de upplevde att de olika rummen i artefaktens nivåer kändes och hur de vägleds genom nivåerna. Respondenter upplevde både känslor av linjäritet och icke-linjäritet från alla använda designmönster i artefakten. Slutsatsen dras att leveldesignmönster inte av sig själv kan skapa känslor av icke-linjäritet hos spelare utan att denna känsla kan påverkas av spelaren själv, dennes mål och spelvanor. Framtida arbetebör undersöka dessa relationer i samband med känslor av icke-linjäritet, samt iterera på metoden som används i denna undersökning. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

I början av 2014 ifrågasatte revisorernas branschförening FAR användandet av progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar, då avskrivningsmetoden ansågs skjuta upp stora minusposter på framtida generationer. Argument fördes, från byggbolag och bostadsrättsinnehavare, om att alternativet; en linjär avskrivningsmetod, skulle bidra till höjda avgifter och i förlängningen en avstannande bostadsmarknad. Denna uppsats använder de båda avskrivningsmetoderna för att undersöka vilka konsekvenser avskrivningsmetodvalet kan få på bostadsrättsföreningars ekonomi i framtiden. Detta görs genom en omräkning av tre bostadsrättsföreningars årsredovisningar. Möjliga effekter på föreningars resultat, medlemsavgifter samt alternativa lösningar på avgiftshöjningsproblemet diskuteras. Slutsatser dras om att en linjär avskrivningsmetod i kombination med mindre avgiftshöjningar och negativa resultat är bäst lämpad för användning.

<p>Hälsa och arbetslivet är två nämnvärda faktorer i dagens samhälle. Inom många yrken anses kraven ha ökat (Marklund, 2000), och man försöker få bukt med vad inom arbetsuppgifterna som gör att många människor blir sjuka och sjukskriva. Ifrågasättande om arbetsplatsen kan ses som en förklaring till de höga sjukantalen har kommit på tal där undersökningar först och främst har fokuserat på huruvida arbetstillfredsställelsen har effekt på arbetstagarens produktivitet, men även på huruvida den påverkar arbetstagarens hälsa (Freeman, 1999). Utifrån detta har vi valt att undersöka arbetstillfredsställelsens samband på just individers hälsa. Syftet med den här studien är att undersöka om arbetstillfredsställelsens har ett samband med personers hälsa i Sverige. Studien är av kvantitativ ansats och baseras på data från år 2000s Levnadsnivåundersökning (LNU), utförd av Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet. LNU genomförs med hjälp av personliga intervjuer som besvarats av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (SOFI, 2009). Undersökningen innefattar drygt 3500 personer. Vi har använt Levnadsnivåundersökningen som underlag för en regressionsanalys där vi använt de variabler vi i samklang med teori tyckte var relevanta för vår undersökning. Våra fynd är i linje med tidigare forskning.</p><p>Vi har i vår studie funnit ett svagt samband mellan de förvärvsarbetandes arbetstillfredsställelse och deras självuppskattade hälsa.</p>

<p>Detta examensarbete har genomförts på Campus Norrköping, Linköpings Universitet. Arbetet är en del av ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Math.se. Målet med samarbetet är att skapa och underhålla en hemsida för webbstöd i kursen Linjär Algebra. Genom åren har det upptäckts att det finns en problematik i många studenters inlärning av kursens teori. Detta beror på att det är svårt att undervisa något som berör fler än två dimensioner på en tvådimensionell tavla eller papper.</p><p>Examensarbetets syfte var att utveckla grunden för en produkt som hjälper till att öka förståelsen hos studenter som läser linjär algebra. Produkten skulle på ett interaktivt sätt visualisera på datorskärmen de moment i kursen som kan vara svåra att undervisa i ett klassrum. Vidare skulle produkten både lära ut och testa studenters kunskap.</p><p>Programmet skulle finnas och startas från hemsidan för kursens webbstöd så att det kan startas parallellt med att studenter löser uppgifterna på sidan. Det var också krav på att programmet skulle fungera på alla stora operativsystem och webbläsare. Framförallt var det viktigt att produkten skulle vara lättanvänd och fungera pedagogiskt.</p><p>Resultatet av examensarbetet är nio applikationer, en för varje moment som har tillämpats, som via datorgrafik underlättar undervisningen genom pedagogiskt förklarande och uppgifter. Programmen startas direkt på hemsidan via Java Web Start.</p>

<p>Under 1994 fanns i Sverige ett vårdnadsbidrag för föräldrar till små barn, som alternativ till kommunal barnomsorg. Uppsatsen är en kvantitativ studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994. En linjär sannolikhetsmodell används för att utröna hur olika faktorer som påverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten är att vårdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjänade mindre än sina män och arbetade inom kommunal sektor.</p><p>Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om föräldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vård eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill återinföra vårdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sådant återinförande diskuteras.</p>

Hälsa och arbetslivet är två nämnvärda faktorer i dagens samhälle. Inom många yrken anses kraven ha ökat (Marklund, 2000), och man försöker få bukt med vad inom arbetsuppgifterna som gör att många människor blir sjuka och sjukskriva. Ifrågasättande om arbetsplatsen kan ses som en förklaring till de höga sjukantalen har kommit på tal där undersökningar först och främst har fokuserat på huruvida arbetstillfredsställelsen har effekt på arbetstagarens produktivitet, men även på huruvida den påverkar arbetstagarens hälsa (Freeman, 1999). Utifrån detta har vi valt att undersöka arbetstillfredsställelsens samband på just individers hälsa. Syftet med den här studien är att undersöka om arbetstillfredsställelsens har ett samband med personers hälsa i Sverige. Studien är av kvantitativ ansats och baseras på data från år 2000s Levnadsnivåundersökning (LNU), utförd av Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet. LNU genomförs med hjälp av personliga intervjuer som besvarats av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (SOFI, 2009). Undersökningen innefattar drygt 3500 personer. Vi har använt Levnadsnivåundersökningen som underlag för en regressionsanalys där vi använt de variabler vi i samklang med teori tyckte var relevanta för vår undersökning. Våra fynd är i linje med tidigare forskning. Vi har i vår studie funnit ett svagt samband mellan de förvärvsarbetandes arbetstillfredsställelse och deras självuppskattade hälsa.

Under 1994 fanns i Sverige ett vårdnadsbidrag för föräldrar till små barn, som alternativ till kommunal barnomsorg. Uppsatsen är en kvantitativ studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994. En linjär sannolikhetsmodell används för att utröna hur olika faktorer som påverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten är att vårdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjänade mindre än sina män och arbetade inom kommunal sektor. Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om föräldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vård eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill återinföra vårdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sådant återinförande diskuteras.