Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i antalet vänskapsrelationer mellan kvinnor och män, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta individerna träffar sina vänner kan hjälpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vänskap är utifrån olika vänskapsdefinitioner, samt varför vi har vänner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och män agerar på olika sätt i samhället, samt relationen mellan vänskap och genus. Korstabeller och en multipel linjär regressionsanalys har genomförts på datamaterialet som är hämtat ifrån Levnadsnivåundersökningen år 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhållanden som exempelvis vänner, familj, utbildning och arbetsförhållanden. I studien formulerades tre hypoteser, där resultaten till att börja med visade att kvinnor har färre vänskapsrelationer än män, samt att män är yrkesverksamma i större utsträckning och träffar sina nära vänner oftare jämfört med kvinnor. Den multipla linjära regressionsanalysen visade att kvinnor har färre vänner än män, men att skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta vännerna träffas inte helt kan förklara skillnaderna mellan kvinnors och mäns antal vänskapsrelationer.

Studiens syfte är att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frågar om studenters prestationer bedöms olika på grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och män. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillämpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi använder data bestående av betygslistor från tre stora delkurser inom ämnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som sträcker sig från höstterminen 2007 till och med vårterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrån studenternas efternamn. Vår empiriska strategi för att mäta diskriminering baseras på en design som kallas difference-in-difference-in-difference där vi jämför den genomsnittliga förändringen i sannolikheten att antingen bli minst godkänd eller erhålla ett högre betyg före och efter anonymiseringen mellan studenter med skandinaviska och utomskandinaviska efternamn. Vi inkluderar jurister som kontrollgrupp i syfte att kontrollera för betygstrender som sker oberoende av anonymiseringen. I genomsnitt sjönk betygsmedelvärdena i samband med anonymiseringen, framförallt blir det svårare att erhålla ett högt betyg. En tänkbar förklaring till resultaten är att relationen mellan examinator och student distanseras ytterligare vid en anonymisering vilket leder till en mer strikt bedömning. Mot förväntan indikerar resultaten att anonymiseringen har en negativ effekt för manliga studenter med utomskandinaviska efternamn omvänd diskriminering utövas mot manliga studenter med utomskandinaviska efternamn vid en icke-anonym bedömning. Detta förklarades till stor del av att män inom kontrollgruppen med utomskandinaviska efternamn förbättrade sina resultat i samma tidsperiod. Vi finner även att kvinnor med skandinaviska namn i genomsnitt minskar sin sannolikhet att bli väl godkända. Den negativa effekten av anonymiseringen är dock inte signifikant skild mellan kvinnor och män. Resultaten antyder att diskriminering är ett kontextbaserat fenomen.

Ångström Laboratory at Uppsala University has been researching and developed a wave energy converter, WEC, since 2006. The WEC is based on a linear generator that is grounded on the seabed, in the generator the translator is linked with a large buoy on the sea surface via a wire. When the buoy follows the wave motion up and down, the translator also follows the same path, which generates energy. Thus using the energy of the waves to extract electricity.  However, for the WEC to operate at an optimal level the wire need to be at a specific length, thus the WEC needs to be compensated against the tide. Therefore, a system for tensioning and unloading the wire connecting the buoy with the translator has been developed. The system is equipped with a battery that needs to be charged, this thesis is a part of the development of a small WEC that can deliver energy for the battery. The task is to develop and construct a smaller WEC which is to be placed on the big buoy to generate energy without affecting the larger WEC´s functionality.  The purpose of the project is to design a CAD model for a small WEC based on a theoretically tested model by Camilla Tumlin. In order to provide a basis for the design of the small WEC a preliminary study of different WEC´s from a number of manufacturers was carried out, as well as an analysis of the wave pattern at the planned location for the WEC.  Concepts for the WEC's main parts were developed and evaluated using Concept Selection Matrices in addition to discussions with the supervisor and clients. Some of the details were developed in collaboration with manufacturers. The thesis resulted in a design proposal for the WEC. CAD files and drawings were given to the client for manufacturing of a prototype.  The design solution meets all product requirements, apart from the weight of the moving parts. However, the requirement for the weight was approved by the client. Further development can investigate whether the weight can be reduced. The next step of the project is to produce a prototype of the WEC, the prototype can then be performance tested in order to assure its functionality.

Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifter vi känner till. Regeringen har därför arbetat fram ett förslag till förbud mot kvicksilver som kemikaliereagens från år 2004. Detta förbud innebär att många laboratorier måste byta analysmetoder. Vid analys av CODCr används kvicksilversulfat för att minska interferens från klorid. Bravikens pappersbruk använder en CODCr-metod som innehåller kvicksilver. Syftet med denna undersökning har varit att ta fram en lämplig metod för att mäta syreförbrukning som ej innehåller kvicksilver vid analysen. Två olika CODCr-analyser har utförts, en med kvicksilver och en utan. Dessa har sedan jämförts med statistiska tester. Resultatet visar att det är en skillnad mellan metoderna. Metoden utan kvicksilver visar signifikant högre värden än metoden med kvicksilver. En linjär regression visade att det fanns ett signifikant samband mellan metodernas resultat. Från den linjära regressionsanalysen har en ekvation mellan metoderna beräknats. Eftersom denna ekvation är beroende av vattnets kemiska sammansättning kan den dock inte appliceras på alla typer av vatten.

Denna uppsats utreder olika metoder för att modellera olympisk framgång, genom att konstruera och utvärdera olika prediktionsmodeller som ämnar prognostisera antalet medaljer som länder förväntas vinna i vinter-OS. Uppsatsen undersöker fyra huvudsakliga frågeställningar. Inledningsvis utreds hypotesen att en utvidgad modell, som tar hänsyn till ekonomiska och idrottsrelaterade faktorer, gör bättre prognoser än en simpel modell som enbart tar hänsyn till prestationen i förra vinter-OS. Hypotesen bekräftas av resultatet. Den andra frågan som utreds är huruvida en modell som är skattad med poissonregression respektive negativ binomialregression gör bättre prognoser än en modell som är skattad med linjär regression. Slutsatsen är att modellen som är skattad med linjär regression gör bättre prognoser. Den tredje frågeställningen är om prognoserna blir bättre när en korrigering för ökat antal grenar inkluderas. Slutsatsen är att prognoserna blir sämre när korrigeringen är inkluderad. Effekten av att antalet grenar ökar fångas alltså inte in på ett lämpligt sätt i korrigeringen. Angående prognosen för OS 2018, som den fjärde frågan berör, dras slutsatsen att USA, Nederländerna, Kanada och Norge förväntas hamna i toppen, vilket de ofta gör i vintersportsammanhang. Det land som förväntas göra ett häpnadsväckande bra resultat, i förhållande till tidigare OS, är Sydkorea eftersom det förväntas vara en stor fördel att vara värdnation.

Rapporten är en reflekterande text som behandlar arbetsprocessen och omkringliggande mål för ett examensarbete inom medier som bedrivits mot Högskolan Skövde. Syftet med examensarbetet har varit att finna grepp som maskerar spels linjaritet, det vill säga vilka knep som används i dataspelsindustrin (medvetet eller omedvetet) för att få ett spel med linjär level-design till att framstå som mindre linjär. Min analysmetod är hämtad från Espen Aarseths, Forskning på spel: Metodologiska ansatser till spelanalys (2007), där en av de totalt tre analysmetoder är vald; nämligen att själv spela igenom analysobjektet. De två återstående analysmetoderna presenteras kort under metodavsnittet. Därefter jämförs greppens betydelse i en rad spel för att därefter slutligen tillämpas i en egenskapad modul. Jämförelser görs med The Legend of Zelda – a Link to the Past (Nintendo, 1991), Grand Theft Auto – Vice City (Rockstar North, 2002) och World of Warcraft (Blizzard, 2001). En inblick ges i Neverwinter Nights 2:s level-editor, Electron. Rapporten tar upp delar ur produktionen för att framföra utmaningar, framsteg och lösningar som författaren bemött. Slutsatsen som dras hävdar att det finns en mängd grepp som en designer kan använda för att få spelaren till att känna sig mindre tyglad i en sluten miljö men att en öppen miljö krävs för att spelaren ej skall känna att han/hon följer en utstakad stig lika tydligt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tablåplanerare ser på den svenska tv-tablån, dess utformning och dess framtid samt hur kanalerna förhåller sig till jämställdhet vid tablåplanering. För att göra detta möjligt har vi utfört fem kvalitativa intervjuer med tablåplanerare från stora kanaler i Sverige. Valet av kvalitativ intervju grundar sig i att få djupare förståelse och inblick i informanternas kunskaper om tablåplanering samt dess innehåll och mening. Metoden som användes vid analys av transkriberad text från intervjuerna var tematiserad analysmetod. Genom att sortera texterna efter teman kunde vi finna mönster från informanternas svar som sedan kunde jämföras mot varandra. Denna uppsats har resulterat i en insyn i hur tablåplanerarna arbetar; de följer tittarsiffror, granskar nya program, konkurrensbevakar och följer publikens efterfrågan. Denna studie visar även på att det finns bristande genusmedvetenhet hos de undersökta svenska tv-kanalerna. Framtiden för tv-tablån är oviss med tablåplanerarna menar att tv-tablån kommer överleva, dock måste en omställning ske på grund av att tittarmönstret förändras

This thesis is conducted within the project of categorizing the building stock in Sweden, which is a part of the research program Spara and bevara initiated by the Swedish Energy Agency. Categorizing the building stock is done to find typical buildings of which to analyze for energy efficiency measures. The purpose of this thesis is to evaluate the performance of energy signatures calculated with different time steps and methods in order to find out how energy signatures can be used as a supplement to the categorization and to compare the energy use in buildings to their Energy Performance Certificate (energideklaration). The certificates are found in the database GRIPEN, provided by the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket). The results show that an energy signature with time resolution of hours or days can be used for an accurate prediction of the energy use in a building. With larger time steps the accuracy is reduced. The prediction of the buildings use of domestic hot water is scattered and need to be compared to measured values for a better result. When the energy use (corrected for climate) is compared to the Energy Performance of a building there is a large difference, at the most 26 %, with the conclusion that the corrected energy use has to be calculated over a couple of years for a good estimation. Furthermore the results show that grouping measured energy use in even intervals of temperature is better when the specific energy loss of the building is to be predicted. The coefficient of determination (R2) can be used to detect an abnormal energy use in a building. When equivalent temperature (Te) is used the value of R2 increases. Further studies are required to determine whether effects of solar radiation and wind on the building can be predicted from the value of R2 for different temperature sets.

Denna studie har ämnat att undersöka skillnaden i den upplevda immersionen mellan interaktiv musik och linjär musik inom spel. Bakgrundskapitlet redogör för litteratur och forskning angående musikens funktion i spel, linjär och interaktiv musik, immersion, och hur immersion kan mätas. En artefakt skapades i form av ett spel i två utföranden, ett som hade interaktiv musik och en som hade linjär musik inför en kvalitativ undersökning. Analysen antydde att med obetydlig skillnad så var den interaktiva musiken mer immersiv trots brister i den interaktiva musikens design. Den interaktiva musiken har haft en mekanisk påverkan medan den linjära musiken haft en mer emotionell påverkan. Mer forskning i frågan, bland annat ett extra kontrolltest och mer deltagare, behövs för att få ett tydligare svar.

Dagens samhälle bygger på ett kapitalistiskt system utefter en så kallad linjär ekonomi där resurser utvinns, produkter produceras, för att sedan konsumeras och slängas. Detta system har genererat en ekonomisk tillväxt på bekostnad av vår miljö. För att skapa ett hållbart system som inte medför farliga utsläpp och andra miljöproblem har Sverige tillsammans med andra länder påbörjat ett arbete mot ett hållbart samhällsekonomiskt system, en cirkulär ekonomi. I och med den stora samhällsomställning som den cirkulära ekonomin innebär är det relevant att studera vilken miljöpolitik detta samhällsekonomiska system förmedlar. Studien använder ideologierna degrowth, ecological modernization och ecomodernism utifrån en idéanalys i syfte att analysera de bakomliggande miljöideologiska antaganden som den svenska staten förmedlar i och med omställningen mot en cirkulär ekonomi. Studiens visar att Sveriges cirkulära ekonomi kan identifieras med ideologin ecological modernization som anser att det ekonomiska system vi har  dag behöver inkludera en miljöfaktor för att nå ett grönare samhälle som inte skadar miljön. Tidigare forskning visat på att Sverige sedan en tid tillbaka redan bedriver en miljöpolitik enligt ideologin ecological modernization. Detta tyder på att ecological modernization tagit fäste i Sveriges miljöpolitik.