No description available.

No description available.

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Smärta är ett fenomen som upplevs olika, alla individer som någon gång drabbas av smärta reagerar olika starkt. Hur individen tolkar och bemästrar smärtupplevelsen är beroende av vilken ålder, kön, kulturell och social bakgrund de tillhör. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om sjuksköterskans förhållningssätt och patientens upplevelse av bemötandet vid ett akut smärttillstånd. Metod: Studien är baserad på fjorton artiklar från 2002-2007 och vi har funnit dom i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Snabb identifiering av smärta är viktigt vid behandling av smärta. För att behandlingen skall bli så god som möjligt är dialogen mellan patient och sjuksköterska viktig. Utbildning samt rutin har visat sig vara till stor fördel vid behandling då hela patienten är i fokus och inte endast symtomet. Smärtinstrument är bra som hjälpmedel vid behandling av smärta men bör vara ett komplement till patientens verbala beskrivning av tillståndet. Konklusion: Efter en sammanställning av denna studie kan det konstateras att kommunikation och smärtlindring samt vårdpersonalens attityder påverkar människor som drabbats av tillståndet akut smärta</p>

<p>Att bli förälder är en viktig händelse för alla kvinnor liksom deras män. Men några kan känna sig oförberedda, känslomässigt labil, oroliga och osäkra under den första tiden efter förlossningen. Nya åtaganden och ansvar som medföljer föräldraskapet kan påverka det psykiska välbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kännetecknar PPD är nedstämdhet, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, ångest attacker, osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar. Litteraturstudiens syfte var att undersöka vikten av en tidig upptäckt av PPD hos kvinnor och skapa kunskap i syfte att förbättra omvårdnaden. Blivande föräldrar behöver inte bara information om själva förlossningen utan också de förändringar som sker tiden efter partus.</p><p>Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sjutton vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades med hjälp av SBU-granskningsmall. Analysen resulterade i tre kategorier, vikten av tidig upptäckt, hur familjens hälsa påverkas och hur vårdpersonal kan hjälpa. PPD har negativa effekter, inte bara på kvinnan själv, utan även på hela familjen. Det framkom tydligt hur viktigt kunskapsutvecklingen hos vårdpersonalen är för att kunna bryta PPD i ett tidigt skede. PPD är fortfarande ett relativt ”bortglömt tillstånd” då den nyförlösta kvinnan behöver kunnig vårdpersonal för att identifiera och förstå svårigheterna vid PPD.</p>

Abstrakt Bakgrund: Smärta är ett fenomen som upplevs olika, alla individer som någon gång drabbas av smärta reagerar olika starkt. Hur individen tolkar och bemästrar smärtupplevelsen är beroende av vilken ålder, kön, kulturell och social bakgrund de tillhör. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om sjuksköterskans förhållningssätt och patientens upplevelse av bemötandet vid ett akut smärttillstånd. Metod: Studien är baserad på fjorton artiklar från 2002-2007 och vi har funnit dom i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Snabb identifiering av smärta är viktigt vid behandling av smärta. För att behandlingen skall bli så god som möjligt är dialogen mellan patient och sjuksköterska viktig. Utbildning samt rutin har visat sig vara till stor fördel vid behandling då hela patienten är i fokus och inte endast symtomet. Smärtinstrument är bra som hjälpmedel vid behandling av smärta men bör vara ett komplement till patientens verbala beskrivning av tillståndet. Konklusion: Efter en sammanställning av denna studie kan det konstateras att kommunikation och smärtlindring samt vårdpersonalens attityder påverkar människor som drabbats av tillståndet akut smärta

Att bli förälder är en viktig händelse för alla kvinnor liksom deras män. Men några kan känna sig oförberedda, känslomässigt labil, oroliga och osäkra under den första tiden efter förlossningen. Nya åtaganden och ansvar som medföljer föräldraskapet kan påverka det psykiska välbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kännetecknar PPD är nedstämdhet, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, ångest attacker, osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar. Litteraturstudiens syfte var att undersöka vikten av en tidig upptäckt av PPD hos kvinnor och skapa kunskap i syfte att förbättra omvårdnaden. Blivande föräldrar behöver inte bara information om själva förlossningen utan också de förändringar som sker tiden efter partus. Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sjutton vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades med hjälp av SBU-granskningsmall. Analysen resulterade i tre kategorier, vikten av tidig upptäckt, hur familjens hälsa påverkas och hur vårdpersonal kan hjälpa. PPD har negativa effekter, inte bara på kvinnan själv, utan även på hela familjen. Det framkom tydligt hur viktigt kunskapsutvecklingen hos vårdpersonalen är för att kunna bryta PPD i ett tidigt skede. PPD är fortfarande ett relativt ”bortglömt tillstånd” då den nyförlösta kvinnan behöver kunnig vårdpersonal för att identifiera och förstå svårigheterna vid PPD.

No description available.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning lyfter fram om hur läraren genom undervisning och arbete med lässtrategier kan möjliggöra utveckling i läsförståelse. Utifrån detta syfte tar studien sin utgångspunkt i frågeställningarna:  Hur påverkar arbete med lässtrategier elevers läsförståelse? Vilken roll har läraren vid arbete med lässtrategier och läsförståelse? I litteraturstudien har olika vetenskapliga artiklar lästs och analyserats som sträcker sig från år 1984 – 2016. Undersökningsmaterialet i studien består av både nationella och internationella publikationer. Angående studiens första frågeställning visar resultat att undervisningen bör bestå av en variation av högläsning, frågor till text och diskuterande textsamtal för att möjliggöra utveckling av läsförståelse. Användning av metakognitiva strategier i undervisningen har också visat sig vara betydelsefull när det kommer till läsförståelseutveckling.  Utifrån studiens andra frågeställning framkommer det att läraren har en betydande och central roll för undervisning av läsförståelse där läraren erbjuder stöd och modellering med eleverna vid arbete med läsförståelsestrategier.Genom att variera arbetssätt och metoder i undervisningen kan lärare främja elevers läsförståelse så att det bidrar till läsförståelseutveckling. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärare kan utforma undervisningen på olika sätt men även att lärare behöver vara medvetna om den kunskap som krävs för att i sin tur kunna undervisa elever.

Denna uppsats bygger på en systematisk litteraturstudie där syftar att undersöka vilka faktorer som påverkar andraspråkselevers språkutveckling. Uppsatsen syftar också till att ge en samlad bild om modersmålets betydelse för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet tar sin utgångspunkt i translanguaging- och i det sociokulturella perspektivet. Empirin som ligger till grund för denna systematiska litteraturstudie bygger på svensk och internationell forskning. De faktorer som framkommer i studiens resultat är att andraspråkselevers språkutveckling påverkas av lärares inställning till elevens modersmål. Resultatet visar också att ett lands språkideologi har en inverkan för elevers identitetsutveckling, vilket därmed bidrar till att elever anpassar sig efter den rådande normen. Den samlade bilden av forskningsområdet visar även att elevernas modersmål är betydelsefullt för elevernas språk- och kunskapsutveckling.