Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i de tidiga skolåren. Utvecklingen av läsförståelse är något som, enligt läroplanen, ska påbörjas under dessa år. Det är en lång, tidskrävande process som pågår under hela grundskolan. Hur högläsningen utformas ser olika ut i de olika klassrummen. Eftersom vissa forskare hävdar att många lärare inte utnyttjar högläsningens potential för att utveckla läsförståelse, lägger den här litteraturöversikten fokus på den didaktiska frågan hur. Denna litteraturöversikt utgår från frågeställningen: vilka undervisningsmetoder, som innefattar högläsning, kan främja utvecklingen av elevers läsförståelse i F–3? Två söksträngar skapades. Via dessa hittades åtta studier som var relevanta för frågeställningen. Dessa analyserades och utifrån detta skapades fem teman: ordförråd, aktiviteter under läsning, arbete före, under och efter läsning, koppla text med bild samt mindre grupper. Resultatet pekar på att, för att förbättra elevernas ordförråd behöver eleverna explicit undervisning kring orden. Mindre grupper, aktiviteter före under och efter läsningen och bilder till texterna kan främja elevernas förmåga att återberätta berättande texter, men inte återberättande av faktatexter.

No description available.

In this essay I will compare the views on women in William Shakespeare’s Othello and Horace Walpole’s The Castle of Otranto, looking mainly at the gendered structures of patriarchal caregivers, freedom of marriage as well as domestic violence. I am doing this in order to point out the possibility of Walpole’s influence on Shakespeare by a literary comparison. Since others previously have claimed that Walpole only is influenced in Elizabethan writing in general, the purpose of this study is to make a comparison of different events in the texts to try to clarify the similarities between them, as well as attempt to correlate the texts to the times in which they were written in order to further prove my point.

The research conducted in this paper will concern the development of the Gothic trope of hauntings in a comparative analysis of two gothic novels, Wuthering Heights (1847) by Emily Brontë and The Haunting of Hill House (1959) by Shirley Jackson. The analysis will focus on how hauntings of various forms are presented and what they represent in the two texts before and after the development of psychoanalytical studies, particularly Sigmund Freud’s conceptualization of “Das Unheimliche”. The analysis will be supported by cultural and historical notions and background scholarship.

Forskning visar på att läsintresset bland barn och unga har sjunkit och att läsvanorna fortsatt sjunker för varje år som går. Syftet med min studie har därför varit att undersöka om en lärare har en viktig roll i att främja elevers läsintresse och om hen skulle kunna främja elevernas läsintresse med skönlitteraturundervisning. Jag har även undersökt om det finns någon koppling mellan en elevs läsintresse i ung ålder och deras läsintresse i äldre åldrar. Slutligen har jag även undersökt vilken koppling som går att finna mellan läsintresset och läsförståelseutvecklingen. För att kunna få svar på mina frågeställningar och uppnå mitt syfte valde jag att göra en systematisk litteraturstudie. Jag sökte fram forskning och analyserade denna för att få fram mina slutsatser och testa min hypotes om att det inte behöver finnas någon koppling mellan elevers läsintresse och deras läsförståelseutveckling. Jag valde att använda forskning som både visade stöd för min hypotes och sådan forskning som motbevisade hypotesen. Detta både utifrån ett etiskt perspektiv, men även för att få en bredd på studien som visade olika argument. Mina slutsatser blev att hypotesen inte stöttades utan majoriteten av forskningen jag funnit påstår att det finns en tydlig koppling mellan en elevs läsintresse och deras läsförståelseutveckling. Analysen visade även att elevers läsintresse i ung ålder inte behöver påverka deras läsintresse i äldre åldrar. Men det visades att läraren har en viktig roll i att främja elevers läsintresse och detta genom att använda skönlitteratur i undervisningen.

Hjälten har varit en central karaktär i berättelser under lång tid och över hela världen. De flesta av oss har en idé om vad en hjälte är men den bilden förändras i takt med strömningar och ideal. Syftet med denna jämförande litteraturanalys är att titta på två olika hjältar och deras berättelser i två samtida barnböcker. Med utgångspunkt i olika traditionella beskrivningar av hjältemotivet jämför jag sedan den med framställningen av hjälten i dessa två samtida verk. Analysen undersöker även barndomsdiskursen med utgångspunkt i barnlitteraturteoretiska resonemang. Resultatet visar att böckerna presenterar två relativt olika typer av hjältar vars berättelser till stor del följer en traditionell struktur. Hjältarna innehar till olika grad traditionella hjälteegenskaper men förmedlar utöver detta ideal som initiativrikedom, ansvarsfullhet och självständighet. Resultatet diskuteras sedan ur ett didaktiskt perspektiv i relation till användandet av dessa två verk i en undervisningssituation. Det litterära mötet med de annorlunda hjältarna kan ge eleverna möjligheten att spegla sig i protagonisten och dess berättelse och lärare kan använda dem för att diskutera allt från individuella till globala frågor i undervisningen.

Uppsatsen analyserar tre barnböcker med transtema och de attityder som de porträtterar. Syftet med analysen är att undersöka vilken självbild huvudkaraktärerna har samt vilka attityder de möter från sin omvärld innan och efter de kommer ut som transpersoner. Dessutom vill jag ta reda på vilket didaktiskt värde det finns i barnböcker med transtema för undervisning på mellanstadiet. Uppsatsen utgår från genusteori samt queerteori för att uppmärksamma de normer som framkommer i böckerna. Genusteoridefinitionen har lånats från Yvonne Hirdman (1988) medan definitionen för queerteorin tagits från Fanny Ambjörnsson (2006). Analysen visar att alla tre verken porträtterar en stereotypt dålig självbild hos huvudkaraktärerna, samt en rad blandade attityder både innan och efter barnen "kommer ut". Resultatet visar att böckernas didaktiska värde ligger i att diskutera materialet utifrån värdegrundens punkter om att ingen ska diskrimineras utifrån kön.

Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ textanalys av Moni Nilssons bok Så mycket kärlek kan inte dö. Syftet är att analysera hur sorg porträtteras i boken. Men även att diskutera hur man som lärare kan använda skönlitteratur i undervisningen för att främja sorgebearbetning. Syftet grundar sig i att jag under min utbildning saknat metoder kring hur man kan arbeta med värdegrundsfrågor i klassrummet. Det är också något jag insett genom min studie att lärare tycker är svårt. Ett av målen är att bidra med kunskap till kommande och redan arbetande lärare, samt att ge förlag på en metod som kan användas i arbetet med sorg och värdegrund i stort.Resultatet visar att Så mycket kärlek kan inte dö porträtterar sorg på flera olika sätt. Samt att sorgen kan omsluta mer än att en närstående dör, till exempel förlust av nära vänner och fritidsintressen man tidigare älskat. Resultatet visar att sorg kan te sig på olika sätt, genom tårar, ilska, ensamhet men också hopp. Uppsatsen landar i litteratursamtal och läslogg som goda metoder för att arbeta med sorg i klassrummet.

Homosexualitet är ett av flera ord som delar in oss människor i grupper beroende på vem viälskar. Vem man får och inte får älska har diskuterats genom historien och har idag lett till attvi har vad som anses vara normalt och icke normalt. Till det normala hör heterosexualitetenoch till det icke normala hör homosexualiteten, detta har skapat intresset för den häruppsatsen. Syftet är att se hur barn som är homosexuella gestaltas i två bilderböcker, för attsedan se hur detta kan leda till ett didaktiskt boksamtal. De två bilderböckerna jag har valt attanalyserar och jämföra behandlar barns homosexualitet. Bilderböckerna har likheter ochskillnader i hur de lyfter ämnet homosexualitet och de använder även en del typiska drag försagan och genusstereotyper. Intressant är att ingen av dem nämner benämningen homosexuell.Homosexualitet och homofobi är något som kan upplevas svårt att diskutera utan att man fåttstöttning och utbildning i hur man kan lyfta det som lärare. Därför är det viktigt för lärare attfå just det för att kunna föra goda samtal kring detta ämne. Boksamtal är ett bratillvägagångssätt i samtal som dessa då det gör att eleverna får sätta sig i någon annansperspektiv och situation utan att de själva behöver uppleva dem i verkligheten. Detta kan dåleda till goda boksamtal som skapar större förståelse hos eleverna och medför en medvetenheti hur man uttalar sig och agerar.

Denna litteraturstudie beskriver andraspråksutveckling utifrån forskning. Vår upplevelse av verksamheten är att lärare inte har kunskaper hur elever med annat modersmål än svenska ska undervisas på bästa sätt. Resultatet i denna studie visar att lärarens kunskaper om andraspråksutveckling är en viktig faktor för andraspråkselevers skolframgång. Forskning visar flera gynnsamma arbetssätt som skulle bidra till en mer utvecklande undervisning för andraspråkslever om läraren har kunskaper om dessa arbetssätt. Lärarens kunskaper kring språkutveckling är starkt förknippat med lärarens attityd till flerspråkighet. Med godare kunskaper kommer också ett positivare förhållningssätt gentemot elever med ett annat modersmål än svenska. Elevens språk bör ses som en resurs och inte som ett hinder. Emellertid visar resultatet att lärare saknar korrekt kompetens, vilket har negativa konsekvenser för elevens språkutveckling. En annan slutsats från resultatet är att kollegialt samarbete har stor betydelse för andraspråkselevers skolframgång. När elevens utbildning grundas på ett gott samarbete mellan modersmålslärare, klasslärare och studiehandledare blir elevens behov synliga. På detta sätt kan man ge eleven större möjligheter att utvecklas så långt som möjligt. Studien är en litteraturstudie som genomförts med informationssökning och litteraturanalys som metod. Syftet med studien är att analysera forskningsmaterial för att kunna sammanställa ett resultat kring vad forskning säger om språkutvecklande arbetssätt. Studien belyser sociokulturell teoriram, kognitivism, pragmatism och behaviourism utifrån ett språk- och lärandeperspektiv. Materialet som använts i studien har valts ut genom kriterier som innebär att texterna ska innehålla skolkontext, årskurs 1-9 och första- och andraspråksinlärning.