Elevers språkutveckling är viktig för att de ska kunna bli goda samhällsmedborgare. Läraren i dagens klassrum har i uppgift att inkludera den skönlitterära genren i undervisningen. Elevers resultat har försämrats inom ämnet svenska. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vad forskning säger om högläsningens betydelse för elevers språkutveckling i de tidigare skolåren. Mer specifikt ska följande frågeställning besvaras: Vad säger tidigare forskning om hur lärares högläsning av skönlitterära böcker kan utveckla elevers språkutveckling i F-3? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt nio vetenskapliga studier och tre forskningssammanställningar som handlat om hur lärare använder sig av högläsning och vilken form av språkutveckling som uppmärksammats hos eleverna. Resultatet visar att högläsning kan användas genom interaktiv högläsning, diskussion, repetition och planering i syfte att utveckla elevers språkutveckling. Resultatet är inte generaliseringsbart då en del av studierna genomförts över en kort tid och med en liten population. Studierna har även genomförts utanför Sveriges gränser och har därför inte tagit hänsyn till vad lärare i Sverige måste genomföra utifrån läroplanen. Detta leder oss till lämplig fortsatt forskning som kan vara att göra liknande studier i Sverige. Lärare kan använda denna kunskapsöversikt för att förstå hur viktig högläsningen är och för att ta del av de olika sätten att ta sig an högläsning på i sin undervisning.

Bakgrund: Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse från 1985 är en dystopi där USA har förvandlats till den teokratiska totalitära staten Gilead som utmärker sig genom sin patriarkala struktur där Kvinnan är underordnad Mannen. Denna världssyn lutar sig på makthavarnas tolkning av Bibeln som menar att Kvinnan skapades för att tjäna Mannen och att vara foglig. Genomgående i verket beskrivs även det till synes jämställda samhället innan Gilead som Offred längtar tillbaka till. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur könsmaktsordningen framställs och befästs samt hur könsnormer reproduceras och naturaliseras före och efter Gilead. Teoretisk bakgrund: Uppsatsen grundar sig i strukturalistisk, ideologikritisk och feministisk litteraturteori. Centralt är även Yvonne Hirdman, Simone de Beauvoir och Judith Butlers feministiska forskning, samt Michel Foucaults maktbegrepp. Metod: Metoden för denna uppsats är en kritisk närläsning av verket. Det innebär att en kvalitativ metod som vilar på den hermeneutiska traditionen används. Resultat: Analysen visar att könsmaktsordningen i Gilead framställs och befästs genom olika styrkemedel som exempelvis Bibeln och bio-makt. Protagonisten Offred internaliserar dessa och på så vis börjar se det som makthavarna vill att hon ska se, att det tidigare samhället var otryggt och att hon i Gilead blir omhändertagen. På detta sätt naturaliseras könsmaktsordningen vilket analysen visar har skett redan i samhället innan Gilead. Analysen visar även hur verkets centrala kärleksrelationer är normenliga och att karaktärerna uppvisar traditionella könsnormer. Detta visar att dessa normer därför inte är nya för Gilead utan finns internaliserade och naturaliserade i individerna redan i det till synes jämställda samhället innan Gilead.

I uppsatsen analyseras Jack Kerouacs roman På väg utifrån fem grundteman; Att vara på väg; om resandets funktioner, Avvikelse från samhället, Idolisering och inflytande, Genus och kvinnosyn och Etnicitet. Analysen följs sedan av ett förslag på hur man i klassrummet kan behandla dessa delar av Kerouacs roman. Utöver detta innehåller uppsatsen ett avsnitt där litteraturens roll och funktion i skolan behandlas  och ett avsnitt som behandlar vikten av en dynamisk litteraturundervisning.

Uppsatsen undersöker användningen av lässtrategier i undervisning och dess effekt på elevers tidiga läsutveckling. Syftet är att bidra med förståelse för vad lässtrategier har för effekt på elevers tidiga läsutveckling enligt aktuell forskning genom en systematisk litteraturstudie. Analysen visar att lässtrategier är gynnsamma för elever i alla årskurser, men speciellt för elever som befinner sig i, eller har, språkliga utmaningar. Att arbeta strukturerat och planerat är framgångsrikt för att främja elevers läsutveckling och undersökningen finner att en lärare som modellerar är till stor hjälp för elevernas egen hantering av lässtrategier.

Läsförståelse är ett komplext arbete som kräver att läsaren behärskar flera olika strategier för att kunna bemästra olika texter. Det ökande kravet på förståelse för vad man läser ställer allt högre krav på lärare att förse elever med de verktyg som krävs för att kunna läsa olika typer av texter. Studien avser att ta reda på hur lärare på en skola i årskurserna F-3 arbetar med läsförståelse samt vad lärarnas uppfattningar kring läsförståelse är. Totalt har fem stycken lärare med olika lång arbetslivserfarenhet medverkat i studien. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och analyserats. Resultatet visar på att lärarna och den presenterade litteraturen till stor del är av samma åsikt gällande läsförståelse och dess betydelse. Högläsning i hemmet redan som liten är av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av läsförståelse. Diskussion är det arbetssätt som de intervjuade lärarna framhåller som det absolut främsta sättet att lära ut läsförståelse på för just dem och deras elevgrupper.

Uppsatsens syfte är att genom text och bild undersöka hur mobbning gestaltas i två utvalda bilderböcker för barn. De två bilderböckerna är Saga och regnbågen av Carina Wilke och Katarina Dahlquist, och Fina Fisken av Anna Bergholtz och Emmalill Frank. De två bilderböckerna speglar mobbning på olika sätt, främst genom psykisk och verbal mobbning, men även den fysiska mobbningen framträder. Uppsatsens syfte är också att undersöka hur dessa två bilderböcker kan användas i undervisningen i skolan för att på olika sätt arbeta och förebygga mobbning. Slutligen diskuteras och beskrivs tips och handlingsplaner på förebyggande arbete av mobbning i skolan.

Mobbning är ett samhällsproblem som drabbar många barn i skolan. Det är vanligt förekommande i alla åldrar, och rapporter redovisar hur 60 000 barn i Sverige dagligen går till en skola som de inte känner sig trygg i. Ett av skolans uppdrag är att motverka mobbning och i skolans värdegrund står det att kränkande behandlingar bland annat ska bemötas med kunskap och samtal. Uppsatsens syfte är att undersöka hur mobbning gestaltas i tre utvalda bilderböcker genom dess text och bilder, för att sedan diskutera hur bilderböckerna kan användas som utgångspunkt i undervisningen för att, i enlighet med skolans uppdrag, motverka mobbning i skolan. I uppsatsens analysdel undersöks hur de utvalda bilderböckerna gestaltar temat mobbning utifrån sex skilda perspektiv, sedan jämförs bilderböckerna med varandra och tillsist diskuteras om lärare kan använda dessa som utgångspunkt för samtal i klassrummet. Analysen visar att alla tre bilderböckerna berör samma huvudtema, men trots detta skiljer sig från varandra. I uppsatsen diskuteras således att bilderböckerna kan bidra med olika innehåll som skapar grund för olika perspektiv på mobbning i samtal. Resultatet pekar även på att bilderboken med fördel kan användas för att samtala om tunga ämnen som mobbning i klassrummet.

Förskoleklass ska ses som en bro mellan förskolan och skolan, men existerar denna bro i verkligheten? Tidigare forskning visar på att lärarna i förskoleklass och lärarna i grundskolan inte arbetat systematiskt för att främja elevers långsiktiga kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att se vad forskning säger om läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1. Även belysa hur övergångarna mellan stadierna förskola, förskoleklass och årskurs 1 påverkar för att främja ett långsiktigt lärande för elever. Mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur arbetar lärare för att gynna elevers utveckling inom läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt 17 vetenskapliga studier om läsinlärning, läsförståelse och övergångar. Vårt resultat visar för att främja elevers läsinlärning och läsförståelse behövs det olika strategier som kan hjälpa elever att förstå texter. Det behövs bra samarbeten mellan de olika stadierna förskola, förskoleklass och årskurs 1. Ett samarbete som tar till vara på elevers tidigare kunskaper, för att främja deras långsiktiga lärande inom läsinlärning och läsförståelse. Utifrån vår litteraturstudie resulterar detta i förslag på vidare forskning kring hur lärarna tar tillvara på elevernas tidigare kunskaper.

Studien undersöker vad sex artiklar skriver om interaktionen mellan lärare och elever i klassrummet. Fokus i interaktionen är lärarens språkande. Syftet med studien är att undersöka hur lärare språkar och vilka normer som synliggörs genom lärares språkval. Undersökningen är en systematisk litteraturstudie där de valda artiklarna jämförs med varandra och studiens bakgrund, som bland annat handlar om normer och klassrumsinteraktion. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier som kommit fram genom analysen av artiklarna som studeras. Kategorierna är följande: Lärares dominans, Lärares inbjudan till elevinitiativ, Vardagligt språk samt Antaganden om gemensam förståelse. Analysen visar att det kan finnas ett samband mellan lärares dominans i klassrummet och hur ofta elever erbjuds att ta egna initiativ. I studien förs även en diskussion om huruvida lärardominans är negativt eller om det kan tolkas som en tydlighet från lärarens sida. Att lärare använder ett vardagligt språk kan vara till fördel för andraspråkselevers kunskapsutveckling, men bidrar inte till elevers språkutveckling. Analysen visar också att lärares uttryck för att viss förståelse eller kunskap är gemensam hos eleverna och läraren kan få negativa följder om det gemensamma inte existerar. Där den är gemensam fungerar det å andra sidan som repetition för eleverna.

Den här systematiska litteraturstudien bygger på internationell forskning och materialet utgörs av artiklar och avhandlingar som är relevanta för forskningsöversikten. Studien syftar till att fånga de metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen, för att utveckla läsmotivation och läslust hos elever med lässvårigheter. Att elever utvecklar lässvårigheter är idag ett allt vanligare problem. Resultatet visar att det inte är en enkel uppgift för läraren att skapa en undervisning som utvecklar läsmotivation och läslust hos elever med lässvårigheter. Att genomföra en individualiserad undervisning eller att eleverna deltar i olika läsprogram har visat sig gynna både läsmotivation, läsförståelse och självförtroende på ett effektivt sätt. Det finns också didaktiska aspekter som tenderar att påverka läsmotivationen, vilka exempelvis är elevers attityder till läsning och tillgången till autentiskt material.