Uppsatsen analyserar Robert Louis Stevensons roman Skattkammarön från år 1977 och den bearbetade versionen av Maj Bylock 1995. Stevensons roman är en välkänd och populär barn- och ungdomsbok. Uppsatsen utgår från ett komparativt arbetssätt där närläsning av de båda versionerna är central. Syftet med studien är att jämföra två olika versioner av Skattkammarön. Vidare är syftet att se vad som skiljer dem åt inom utvalda delar av karaktärer, miljöer och för berättelsen viktiga händelseförlopp och hur dessa skildras. I studien kommer även elevers möjligheter till läsupplevelse beröras beroende på vilken version som läses, samt de didaktiska konsekvenser som kan uppstå i en klassrumssituation.Resultatet som presenteras i studien är att det är stora skillnader på de beskrivningar som vi fokuserat på. Det framgår att Stevensons (1977) roman består av detaljrika beskrivningar genomgående i hela boken som kan bidra till större läsupplevelse. Dessa detaljerade beskrivningar är nästintill bortplockade i den bearbetade versionen av Bylock (1995). Vidare framgår det i resultatet att originalversionen kan öka läslusten genom läsupplevelser och den bearbetade versionen kan öka läslusten genom att vara en mindre tung bok att läsa. Läsare av de båda versionerna kan vinna motivation till att vilja utveckla sin läsning.

I dagens samhälle ökar antalet nyanlända elever i grundskolan på grund av det oroliga världsläget. Skolan kan ses som en plattform, där andraspråkselever kan lägga en grund för sin språkutveckling, vilket ställer stora krav på skolans språkundervisning. Det sker en ständig utveckling i användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT), eftersom digitala verktyg får en allt större roll i dagens digitala samhälle. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga tidigare forskning kring lärares användning av IKT i andraspråksundervisning. Utifrån syfte och frågeställningar har vi genomfört systematiska sökningar, för att söka efter relevant vetenskaplig litteratur. Forskningen har sedan analyserats och kritiskt granskats för att sammanställas till ett resultat. Studiens resultat visar att det finns positiva, men även några negativa konsekvenser med användandet av IKT, för att gynna andraspråkselevers språkutveckling. Resultatet visar även att integrering av IKT i undervisningen ställer stora krav på läraren, samt att lärares inställningar har en betydande roll för användningen av digitala verktyg. En balanserad användning av IKT i undervisningen är därför betydelsefullt för en framgångsrik språkutvecklande undervisning. Litteraturstudiens resultat visar på ett begränsat utbud av tidigare forskning kring negativa konsekvenser i användningen av digitala verktyg, hos andraspråkselever och deras språkutveckling. Vidare forskning som berör området bör därför komplettera den forskning som idag finns tillgänglig.

Bakgrund: En studie visar att nyutexaminerade sjuksköterskor inte erhåller den kompetens under sin utbildning som är nödvändig för att kunna inta rollen som legitimerad sjuksköterska. Sjuksköterskans fyra fundamentala ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. En legitimerad sjuksköterska ska även ansvara och leda omvårdnadsarbetet av en patient självständigt och i teamarbete. Sjuksköterskan ska bedöma, diagnostisera, planera, genomföra samt utvärdera omvårdnaden i samråd med patienten. Det första året i en nyutexaminerad sjuksköterskas yrkesliv beskrivs som mest kritiskt angående att lära känna sig själv i den nya rollen. Syftet: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av rollbytet från student till sjuksköterska under det första året efter examination. Metod: En allmän litteraturstudie som bygger på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa granskades utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmall för att säkerställa dess kvalité. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på artiklarnas resultat. Resultat: Fem huvudkategorier framkom; känslostorm, påfrestande arbetsmiljö, ständigt jobba med självförtroendet i den nya rollen, behovet av stöd och handledning, upplevd identitet - arbetsklädernas betydelse. Nyutexaminerade sjuksköterskor går igenom flertalet upplevda känslor i rollbytet och saknar självförtroende i början av sin yrkeskarriär. De upplever sig vilse i sin nya roll, arbetsmiljön skiljer sig från den välkända miljön i skolan och skapar stress och oro vilket medför en rädsla att inte kunna prestera på den nya arbetsplatsen. Diskussion: Stöd och handledning visar sig ha betydelse för att öka den nyutexaminerade sjuksköterskans självförtroende, likaså arbetsmiljön. Tid och utrymme för god introduktion på den nya arbetsplatsen kan skapa bättre förutsättningar för sjuksköterskan att klara sig i sin nya roll.

Bakgrund Depression är den ledande orsaken till ohälsa i världen, 300 miljoner människor lever med sjukdomen idag. Det finns flera olika behandlingsalternativ för personer med depression och fysisk aktivitet är ett av dem. Fysisk aktivitet är samtliga former av kroppsrörelse som leder till ökad energiförbrukning. Fysisk aktivitet kan ha lika god effekt som läkemedel och psykoterapi och kommer med färre biverkningar än läkemedel. Därför kan fysisk aktivitet användes som en omvårdnadsåtgärd för personer med depressiva symtom. Syftet var att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom. Metoden var en allmän litteraturöversikt där kvalitativa artiklar inkluderades och där resultaten kategoriserades i fyra huvudkategorier och sju subkategorier. Resultat Fördelarna med den fysiska aktiviteten för personer med depressiva symtom kunde vara ökat välbefinnande, minskad stress, ökad självkänsla och mer energi i vardagen. Fysisk aktivitet var en krävande omvårdnadsåtgärd där personerna kunde uppleva hinder och det kunde vara svårt att motivera sig till att vara fysiskt aktiva. Diskussion För att personerna skall uppleva fördelar med den fysiska aktiviteten krävs följsamhet till omvårdnadsåtgärden. Personcentrerad vård kan öka möjligheten för att öka följsamheten och ge goda vårdresultat. Det är viktigt att individanpassa den fysiska aktiviteten för att öka förutsättningarna för att personerna ska kunna ta sig an hinder och öka motivationen till att vara aktiv. Slutsats Fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd upplevs fördelaktigt av personer med depressiva symtom men omvårdnadsåtgärden kommer med utmaningar. Låg motivation, hinder och dåligt anpassad fysisk aktivitet resulterar i låg följsamheten vilket indikerar att personerna behöver mer stöttning kring omvårdnadsåtgärden.

Reading comprehension among boys is something that has deteriorated over the years. But is it so that boys do not read or do they just read things that does not count? Today there is an expanded textual concept. This means that even movies, comics, games, music and images counts as text, not just printed words on paper. I therefore want to investigate how boys in upper secondary school describes the text they encounter during their free time as well as the texts they encounter in school during the subject of Swedish. I want to see how their attitude is to these two textworlds. Six interviews with six diffrent boys from a upper secondary school north of Stockholm has been made. They are all in the alignment electricity program and are now in the second grade. They have all been reading the course “Svenska 1, 100p”. At first, the respondents said they did not read or meet text during their free time. They pointed out that they did not read books. When the respondents then learned that text could be more than only books, their answers changed and a textworld was created. The respondents describe the textworld in their free time as primarily screen-based. This is where they create a community with their friends and the texts has also the function to pass time. In the subject “Svenska 1” the respondents describe the textworld as non-screen based. They mean that they mainly read books. On the other hand, they see this as a positive thing as they are confident that the teacher chooses the "right" books and that they will learn something from it. This result shows that boys are reading, but usually not books. In the texts they encounter, one finds mostly male main characters. They are often supernaturally strong and smart and are classified as superheroes.

Since the popular indie-film Juno came out in 2007, it has received massive attention including both praise and harsh critique. Some have celebrated the protagonist Juno’s strong personality and her initial sexual liberty, but the majority have questioned what they see as the film’s anti-abortion message. In contrast, the more recent work Trouble, a young adult (YA) fiction novel from 2014 by Non Pratt, has received very little attention from scholars despite treating the same sensitive subject of teenage pregnancy. Therefore, this essay involves a comparative analysis of the two texts, which examines how the protagonists experience their pregnancies by looking at aspects such as the pregnant body, sexuality, maturation, identity and existential questions. The essay also takes into consideration some of the critique that previously has been voiced regarding the messages that Juno and other YA fiction send. The aim is to contribute to the same discussion by analyzing the film from a slightly different angle and by introducing an analysis of Trouble. In accordance with previous research, the essay concludes that these two works reveal traditional values and perspectives on teenage pregnancy that limit the protagonists’ sexual agency and leave them feeling isolated and confused.

Studiens syfte är att belysa fritidslärarnas uppfattningar om fritidsverksamheten samt deras upplevelser av föräldrasamverkan på det mångkulturella fritidshemmet. Arbetet bygger på en kvalitativ ansats där jag använt mig av semistrukturerade intervjuer som metod för att kunna besvara mina frågeställningar.   Studien utgår från ett hermeneutiskt synsätt och jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Där intervjuerna har skett med fyra respondenter på två olika mångkulturella fritidshem. Resultatet visar att den föräldrasamverkan som förekommer är genom föräldramöten och framförallt genom dropin-fika. Men fritidslärarna vill ända att man som vårdnadshavare kan visa lite mer intresse och engagemang för sina barns tid på fritidshemmet.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur sambandet mellan lässtrategin inferensläsning och elevers läsförståelseutveckling presenteras genom tidigare forskning. Studien inriktar sig mot undervisning inom svenskämnet för årskurs F-3. Vidare belyser studien hur läraren genom språkutvecklande arbetssätt kan bidra till att utveckla elevernas läsförståelse. Läsutvecklingen lägger grunden för fortsatt kunskapsutveckling och är ett av skolans viktiga uppdrag. Lässtrategin inferensläsning kan utgöra en viktig del av identitetsskapandet eftersom eleverna genom strategin kopplar textens handling till egna erfarenheter och känslomässiga tillstånd. Alla elever får idag inte det stöd de behöver för att utveckla sin läsförståelse. Elever har dessutom olika förutsättningar att lära, vilket i sin tur ställer höga krav på lärarens kompetens och förmåga att anpassa undervisningen så att alla elever ges möjlighet att nå kunskapsmålen. Resultatet av det analyserade forskningsmaterialet visar sig knyta an till den sociokulturella teorin som belyser vikten av interaktion mellan lärare och elev. Datainsamlingen har skett genom informationssökningar i olika databaser. Det material som undersökts består både av nationella och internationella vetenskapliga artiklar och journaler. Avgränsningar som tillämpats vid informationssökningen är bland annat att den undersökta forskningen ska vara av aktuellt publikationsår samt att den behandlar en åldersgrupp som är relevant i förhållande till studiens syfte, vilket presenteras närmre i urvalet. I analysen av det undersökta materialet framkommer likheter och skillnader kring relationen mellan inferensläsning och läsförståelseutveckling. I studiens bakgrund förankras även litteratur som är relevant för studiens syfte samt kopplingar till svenska skolans styrdokument. Resultatet av studien visar att elevers läsförståelse utvecklas när lässtrategin inferensläsning undervisas genom dialogisk högläsning, frågeställningar och textsamtal. För att språk och läsförståelseutveckling ska ske är elevernas motivation samt interaktionen mellan lärare och elev avgörande.

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader mellan tre versioner av sagan Törnrosa i deras framställning av berättelsens struktur, karaktärers funktion och teman, samt hur sagan förändras när den filmatiseras. Studiens syfte är även förankrad i läroplanen för att visa vilka möjligheter det primära materialet har utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studien bygger på Algirdas Julien Greimas aktant modell (1983), Maria Nikolajevas (2017) karaktärsskildring och Åsa Jernudds (2010) filmpoetiska begrepp. Analysen visar att de karaktärer som är nödvändiga för intrigen i samtliga versioner är ett subjekt, ett objekt, en hjälpare och en motståndare. Det framgår tydligt i samtliga versioner att oavsett vem huvudpersonen är och oavsett vilket problem skurken skapar ska samtliga berättelser nå ett lyckligt slut. Bröderna Grimms Törnrosa (1981) och Disneys Törnrosa (1959) skildrar prinsessans öde. Disneys Maleficent (2014) skildrar istället den onda fens öde.

Det är vanligt förekommande att förskolor lånar bilderböcker från bibliotek. Jag vill därför i denna studie analysera ett biblioteks utbud av bilderböcker som har huvudkaraktär med mörk  hudfärg. Syftet är att ifrågasätta och belysa om det finns en vithetsnorm i bibliotekets utbud  av bilderböcker. Därefter analyseras de böcker med huvudkaraktärer som har mörk hudfärg  för att se om det finns ett “vi” och “dem” eller om någon karaktär ses som “den andre” som  innebär att något eller någon avviker från normen. Syftet är också att se till vilka  genusföreställningar, stereotyper som är synliga och om karaktärer eller platser representeras  olika baserat på var boken geografiskt utspelas. Studien görs utifrån metoden narrativ  dekonstruktion som innebär att analysen görs utifrån binära oppositioner olika motsatspar  med en hierarkisk maktordning. Teorierna som används tillsammans med metoden är  postkolonial teori och ett normkritiskt perspektiv. Ett schema med motsatspar har gjorts  utifrån ett postkolonialt och normkritiskt perspektiv som används i analysen av de utvalda  bilderböckerna. 1560 bilderböcker granskades och endast 26 av 1560 böcker hade  huvudkaraktärer med mörk hudfärg. I majoriteten av böckerna oavsett geografisk plats så är  mönstret att det inte finns tydliga “vi” och “dem” synliga i böckerna. Det poängteras oftast  inte ut att något skulle vara främmande eller avvikande bara i enstaka böcker. I böckerna som  utspelas i Sverige och i Afrika finns exempel på urbana och lantliga miljöer. Det finns fler  lantliga miljöer i böckerna som utspelas i Afrika och i samtliga böcker finns boskapsdjur  vilket inte är lika vanligt i böckerna som utspelades i Sverige. Några av böckerna ger en  föreställning av att Afrika är fattigt eller outvecklat. Det finns fler normativa  genusföreställningar i böckerna som utspelas i Afrika. Gemenskapen är mer påtaglig i de  afrikanska miljöerna än i de svenska. Ensamhet är synlig i böckerna som utspelades i Sverige  men inte i de böcker som utspelas i Afrika. I alla böcker finns variation av utseenden,  personligheter, handlingar, miljöer och normer vilket är en förutsättning för att  diskriminerande stereotyper inte ska skapas (Said 1978).