Denna uppsats undersöker hur en roman transformerats till film utifrån ett intersektionellt perspektiv. Detta har gjorts med avstamp i frågeställningar rörande hur kön och ålder framställs i romanen samt hur adaptionen påverkat framställningen av dessa kategorier, utifrån porträtterandet av karaktärerna och deras utveckling i filmmediet. Undersökningen har genomförts med intermedial och intersektionell analys som metod. Studiens resultat visar hur ålder och kön samspelar i framställningen av normer som präglar romanens karaktärer samt hur generationer och vägledande förebilder även framkommer som betydelsefulla för karaktärerna i deras utveckling. Resultaten visar även att normerna är liktydiga i roman och film men att transformeringen och adaptionen kan ha påverkat hur vissa skillnader framställs i karaktärernas beteenden och i uppfattningen av deras ageranden.

Varför får eleverna i grundskolan läsläxor? Läxan är och har varit ett debatterat ämne i många decennier och även synen på läsförståelse. Tar verkligen läraren hänsyn till alla elevers- och hemmets förutsättningar och behov genom att skicka hem läsläxan? Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskning säger om läsläxans betydelse för elevers läsförståelse samt om föräldrars delaktighet och engagemang i läxläsning har någon påverkan och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Vilken betydelse har läsläxan för elevers läsförståelse enligt forskning? Vilken betydelse har föräldrars delaktighet och engagemang i läsläxan för elevers utveckling av läsförståelse enligt forskning? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt sökt, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om läxor, läsförståelse, hemmets förutsättningar, ansvaret på lärare och sambandet däremellan. Studiens resultat visar ett tydligt samband mellan läsläxans påverkan på elevers läsförståelse och hur läsläxan är utformad. Tidigare forskning visar att det finns andra faktorer som kan påverka elevers läsförståelse som socioekonomiska förutsättningar. Vidare råder det meningsskiljaktigheter mellan lärares-, föräldrars- och elevers upplevelser kring läxor. Vår systematiska litteraturöversikt visar att förekomsten av begreppet läxor i pedagogisk litteratur är bristfällig, vilket bidrar till lärares kunskapsbrist i hur läxan ska utformas. Vidare forskning kan vara att ta reda på hur lärare utformar läsläxan för att främja elevers läsförståelse och hur lärare informerar föräldrar kring de strategier föräldrarna behöver använda för att stötta sina barn på det sätt där barnets läsförståelse utvecklas. Didaktiska implikationer: Forskning visar att effektiva lässtrategier i samband med läsläxor som leder till textsamtal, utvecklar elevers läsförståelse. Därför är det av vikt att föräldrar blir informerade om läsläxans uppbyggnad och syfte.

No description available.

This paper aims to show how Brave New World, a dystopia by Aldous Huxley, has strong postcolonial traces within it. Edward Said's concept of Orientalism and Gayatri Spivak's analyses of Bertha Mason, the fictional representation of the colonial female subject in nineteenth-century English literature, tie up the similarities in how the Reservation and Linda are portrayed within the book. Comparing Gayatri Spivak's theories with Huxley's writings adds a new perspective to the novel. This essay will also include a close reading of the book and aims to unveil how specifik events concerning Linda and the part of the world referred to as "the reservation" are in link with "Orientalism", "othering" and feminism. The argument will be that both Linda and "the reservations" description in the novel are in frame with British imperialistic writings and male patriarchy.

One common phenomenon in literature is the use of epigraphs both at the beginning of a work and before the start of a chapter. Although the use of epigraphs is common in literary works, the purpose and function might differ; not only due to different intentions by authors but as claimed by French literary scholar Gerard Genette, the effect also relies on the interpretation of the reader. In this essay, the focus is on the use of seven of the epigraphs in Justin Cronin’s post-apocalyptic novel The Passage (2010), all of them originating from works of William Shakespeare. Tempting as it may be to examine the intertextual connections between the sources of the epigraphs from Shakespeare and the novel, this essay, contrary to previous critical readings of epigraphs in the novel, will mainly search for the answers to the effect and function of the epigraphs within the novel itself. This, to examine if the epigraphs can serve a purpose without an understanding of Shakespeare. Thus, performing a close reading of the epigraphs in relation to the novel, treating the epigraphs as isolated texts apart from when it is necessary to contrast with a further understanding of the sources of the epigraphs. A close reading of the epigraphs suggests that not only do they serve a purpose without an understanding of the sources of the epigraphs, one of the epigraphs also brings out self-reflexivity and self-consciousness concerning the novel’s intertextual connections with other works. Thus, this essay offers an alternative approach to interpreting the quoted lines by suggesting that in The Passage, in which the re-start of civilization is depicted, the events in the novel serve as the framework that gives new meaning and provides a purpose to the lines from Shakespeare.

The two writers who wrote this paper are two students from Malmö University. We are studying to become primary school teachers. Our interest in the topic came mostly through our experience of digital storytelling and pupils' motivation in our schools where we have our internship. This paper is based on ten different studies about digital storytelling and the focus throughout the paper is to answer the following question: what kind of impact does digital storytelling have on pupils' motivation? Some keywords are important throughout the paper. These are digital storytelling, motivation, self-esteem, writing skills and language management. There have been field studies regarding digital storytelling within education and they are mostly based on groups between 22-30 pupils around the age of five to eleven years old. The purpose of the studies was to see if pupils’ motivation has increased. How long did the pupils devote themselves to write a story? The research resulted in up to three conclusions. The pupils seemed to become more motivated and could concentrate longer on the assignment by digital storytelling. They also improved their language skills and their writing abilities due to higher self-esteem and the novelty of using digital devices. If every teacher used digital storytelling, pupils might have better writing and language skills in all subjects.

Skönlitteratur och fiktionsläsning har en självklar men samtidigt omtvistad plats inom svenskämnet. I och med Ämnesbetygsreformen och det förslag till en ny svenskämnesplan som presenteras finns återigen anledning att undersöka skönlitteraturens och läsningens ställning i gymnasieskolans svenskämne. Genom ett diskursanalytiskt perspektiv undersöks hur skönlitteratur och läsning legitimeras i gymnasieskolans rådande centrala styrdokument samt det förslag till en ny ämnesplan vilket offentliggjorts av Skolverket. Resultatet visar att bägge ämnesplaner och övriga styrdokument inbegriper tre av fyra legitimeringstyper: auktoritetslegitimering, moralisk legitimering och rationell legitimering. Ingen legitimering av typen mythopoesis förekommer i någon ämnesplan. En starkare betoning på moraliska legitimeringar uppfattas i förslaget till en ny ämnesplan, där begreppet bildning tar större plats än i rådande ämnesplan.

Förevarande studies är att undersöka elevers uppfattningar om yrken i förhållande till kön och huruvida elevens könstillhörighet har påverkan på deras inställning. Studien ämnar även att studera om litteratur kan inverka på elevers uppfattningar om yrken. Resultatet grundar sig på insamlad empiri från 24 elever samt intervjuer med hälften av de medverkande. Det insamlade materialet består av teckningar där eleverna ritar och namnger tre fiktiva yrkespersoner, brandman, snickare och lärare. Teckningarna och intervjuerna sätts i relation till varandra och analyseras slutligen kvalitativt.  Tidigare forskning beskriver att det finns en stereotyp uppfattning om flertalet yrken och vem som kan arbeta med vad. Forskning belyser även att flickor är underrepresenterade i barnlitteratur, att flickor ofta porträtteras könsstereotypt samt att en bred representation i barnböcker av hur flickor respektive pojkar kan vara är betydelsefullt för barns självbild. Föreliggande studies resultat visar att litteratur kan ha inverkan på elevers uppfattningar om yrken. Det insamlade materialet indikerar även att eleverna är medvetna om att alla kan arbeta med alla yrken, oberoende könstillhörighet, men att de förhåller sig enligt normen vid samtal om deras eget framtida yrke.

No description available.

Läromedel utgör ofta en central del av undervisningen inom svenska för invandrare. Marknaden för dessa läromedel är bred med många aktörer, men saknar granskande organ. Valet av läromedel faller därför på läraren. Syftet med denna studie är att granska fem läromedel som används inom sfi, med fokus på representation, för att besvara frågeställningen: ”Hur ser representationen av kön ut i sfi-läromedel?”. För att synliggöra detta beräknas representation av kvinnor och män i läromedlens dialoger enligt en utvecklad form av Bechdel-test, som har använts för att belysa asymmetrisk representation i dialoger i både fiktion och kommunikation via sociala medier. Studiens andra frågeställning ”Vad talar män och kvinnor om i sfi-läromedel?” undersöker kopplingar mellan kön och samtalsämnen i dialogerna. Detta för att undersöka  huruvida dialogerna i sfi-läromedel följer samma mönster som studier kring samtalsämnen i autentiska samtal pekar på; kvinnors samtal rör sig kring den privata sfären, medan mäns samtal rör sig kring offentlig dito. Resultatet visar att endast ett av de valda läromedlen klarar testet samt att några tydliga indikationer på koppling mellan kön och samtalsämnen ej finns. Studien kan fungera som en ingång till att som lärare reflektera över de val av läromedel som görs och inspirera till vidare granskning av läromedel.