Denna uppsats är en komparativ analys av Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump (1948) och den 31:a upplagan av samma bok (2020). Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra språkutveckling i förhållande till de två upplagorna av Pippi Långstrump. Undersökningen är gjord utefter en komparativ metod. Analysen utgår från vilka språkliga skillnader som identifieras i den äldre respektive nyare upplagan av Pippi Långstrump. I slutet av uppsatsen diskuteras också hur boken kan användas i svenskundervisningen för att beröra språkutveckling. Slutresultatet av analys och diskussion visar att den äldre upplagan (1948) är skriven under en samhälls tid med ett annat språkbruk och andra värderingar än den 31: a upplagan (2020). I analysen framgår att boken kan användas i svenskundervisningen för att belysa språkutveckling.

I takt med att svenska samhället blir alltmer mångkulturellt och flerspråkigt kommer framtidens lärare ställas inför nya utmaningar då många av deras elever inte har svenska som modersmål. Då är det viktigt att man har en fördjupad förståelse om hur läromedel i svenska skolor kan bemöta dessa elever. I denna studie, har två läromedelsanalyser utförts utifrån ett historiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur språket, texten och innehållet i läromedel för f-3 har förändrats under 40 år samt att undersöka om läromedlens text är anpassad att använda för andraspråkselever. Studien utgår från den sociokulturella teorin och har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som utgår från textanalys och innehållsanalys .Resultatet av studien visar att det äldre läromedlet knappast är lämpligt för nyanlända elever i fråga om språk, text och innehåll. Det nyare läromedlet är bättre anpassad men inte heller den motsvarar helt de behov som nyanlända andraspråkselever har.

Vi har observerat att forskning kring bildstöd i relation till inlärning av det engelska språket, oftast framhäver bildstödets funktion i kombination med läsförståelse och ordförståelse. Vi anser därför att det finns en brist på omfattande forskning som undersöker hur bildstöd kan påverka elevers engelska kommunikativa förmåga som helhet i grundskolan. Studiens syfte är att studera fördelar och nackdelar i att integrera bildstöd i engelskundervisning kopplat till kommunikativa färdigheter i grundskolan. Genom att studera fördelar och nackdelar kan vi identifiera bildstödets påverkan på elevers språkinlärning. Utifrån vårt arbete kan lärare finna stöd vid användning av bildstöd så att de kan använda metoden vid passande tillfällen och exkludera bildstödet vid andra. Vår ambition är att genom detta främja en meningsfull och långvarig förstärkning av elevers språkinlärning. Denna litteraturstudie är därför framskriven för att sammanställa information kring användning av bildstöd i grundskolans engelskundervisning och dess påverkan på elevers kommunikativa förmåga. Vi utgår från frågeställningen: “Hur kan användning av bildstöd i grundskolan påverka elevers språkinlärning i ämnet engelska?” med inkluderings- och exkluderingskriterier som redovisas längre fram i arbetet. Vi har utgått från tematisk analys som metod. Utifrån metoden har åtta artiklar inkluderats, analyserats och tematiserats. Genomförandet utmynnar i arbetets resultat som visar att användning av bildstöd påverkar elevers språkinlärning i ämnet engelska positivt genom flera kommunikativa moment i grundskolan. Även elevernas självsäkerhet och trygghet i genomförandet stärks samtidigt som motivation och engagemang ökar. Vårt arbete framhäver också vikten av lärares medvetenhet kring bildstödets potentiella begränsningar och behovet av en balanserad pedagogisk strategi för optimal effekt.

This essay will study how the two main characters Eragon and Roran in Christopher Paolini’s fantasy series The Inheritance Cycle conform to the literary ideal of the hero and traits of a traditional male according to Jeffrey A. Brown and Leanna Madell who both use Hegemonic Masculinity Theory. The essay does this by a qualitative reading of Inheritance which is the final part in a fantasy novel series and studies how Paolini’s characters fit within the Hero archetype and if their masculinity could be considered hegemonic as per Brown and Madell’s definition of the term.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur sagan bidrar till att främja språkutvecklingen. Samt vilka metoder som finns för att arbeta med sagor i klassrummet. Denna litteraturstudie bygger på sex artiklar och en avhandling som ligger till grund för studiens resultat. Denna studies analysdel har använt en tematisk analys som resulterat i olika huvudteman. Huvudteman som behandlas är följande: språkutveckling, metoder för att jobba med sagor i klassrummet och motivation.  I analysdelen framkommer det att användningen av olika undervisningsmetoder med sagan i klassrummet främjar elevernas språkutveckling. Det framkommer även att eleverna finner motivation kring sagans intressanta värld och karaktärer i sagan. Sagan bidrar även med ett centralt tema som eleverna finner intresse kring, samt ett målande bildspråk.

Uppsatsen är en komparativ studie där vi analyserar två karaktärer i två olika verk från olika tidsperioder: huvudpersonen i Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (reviderad 2015, ursprungligen 1945) och huvudpersonen Lisa i Elias & Agnes Våhlunds Handbok för superhjältar. Våhlunds bok är en serie i sex delar men vi behandlar endast del 1 Handboken (2017) och del 2 Röda masken (2017). Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv med särskilt fokus på normbrytning analysera huvudkaraktärerna samt undersöka likheter och skillnader mellan dem. Vi vill även diskutera vilken roll huvudkaraktärerna kan ha för elevernas identitetsskapande. Tillvägagångssättet är textanalys. De textavsnitt som vi undersöker i analysen är sådana som innehåller intressanta aspekter när det gäller genus och normer och som vi då även relaterar till tidigare forskning.

This essay demonstrates how close reading a passage in The Hate U Give by Angie Thomas can teach students of English 6, in Swedish upper secondary schools, about institutional racism in order to develop cultural awareness. The English subject shows the importance of developing cultural awareness when stating that students should develop an understanding of cultural and social conditions in different contexts and areas where English is used. This essay explores if close reading a passage in The Hate U Give is one way of developing cultural awareness. In order to examine the novel's potential, a literary analysis will be done on both the novel and the passage intended for close reading. The analysis demonstrates how using close reading as a method when reading can help gain students’ knowledge of institutional racism in order to develop cultural awareness.

I studien analyseras Det stora skogsäventyret (2018), Götes gammelskog (2018) och Första naturhjälpen tältar (2018). Böckerna är av skönlitterär karaktär varav den sista även kategoriseras som faktabok, och samtliga behandlar natur- och miljöfrågor. Syftet med studien är att undersöka hur de tre barnböckerna skildrar relationen mellan deras mänskliga karaktärer och naturen, och följaktligen vilka didaktiska möjligheter och implikationer sättet de framställs på kan tänkas medföra om boken används som ett läromedel. Då böckerna har gemensamt att de innehåller illustrationer är metoden en form av kvalitativ text- och bildanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare forskning inom barnlitteratur och inom det tvärvetenskapliga forskningsfältet ekokritik. Analysen visar hur mänskliga, eller förmänskligade karaktärers natursyn kan tolkas i relation till varandra utifrån deras handlande i berättelserna. Böckernas protagonister visar sig ha en mer problematiserande relation till naturen i jämförelse med andra karaktärer. Vidare visar analysen att det finns schablonartade mönster i hur olika karaktärer framställs och agerar. Böckernas holistiska sammanhang, deras miljömässiga teman och förmedlade etiska och estetiska värden kan sägas ligga till god grund för undervisning inom hållbar utveckling i skolan, samtidigt som deras existens kan ses som ett svar på en samhällelig oro för klimatet och framtiden.

I detta självständiga arbete genomförs en analys av Gunilla Bergströms bok Alfons och hemlige Mållgan (1976) och Astrid Lindgrens, Nils Karlsson- Pyssling (1949) samt Lillebror och Karlsson på taket (1955) med motivet låtsaskompisar. Syftet med arbetet är att skapa en förståelse för detta fenomen och dess funktioner. Arbetet utgår från tidigare forskning som visar att låtsaskompisar ofta intar olika funktioner hos barn. Det är av intresse att studera då studier har visat att av alla barn upp till sju år har 65% låtsaskompisar. I analysen kopplas de tre verken till psykologiska teorier som arbetet grundar sig på. Det undersöks för att se hur de kan kopplas till de påhittade låtsaskompisarna. Genom analysen framkommer det att funktionerna som presenteras går att relatera till de litterära verken. Arbetet ger kunskap om hur blivande och verksamma lärare kan få förståelse för barns kreativitet och hur de på olika sätt kan framställa den. Det blir även tydligt hur något som föds ur barns behov och fantasi stödjer dem i deras verklighet.

Uppsatsen jämför två svenska översättningar av bilderböckerna Lindbergh: Den äventyrliga berättelsen om en flygande mus (2014) och Armstrong: Den första musen på månen (2017) av den tyske författaren Torben Kuhlmann. Bilderböckerna innefattar rikligt med teknik och i översättningen av den förstnämnda boken benämns protagonisten som är en mus, som en hona, i översättningen av den sistnämnda boken benämns musen som en hane. Syftet med denna uppsats är att undersöka likheter och skillnader i hur mössen framställs ur ett genusperspektiv samt hur mössen behandlar teknik. Analysen är komparativ, det vill säga jämförande. Det som jämförs är hur protagonisterna ser på sig själva och sin förmåga att uppfinna och vara tekniska beroende på vilket kön de har. Detta görs med utgångspunkt i begreppet ikonotext, det vill säga genom ett stadium av sambandet mellan bild och text. Analysen lyfter några likheter och olikheter i bilderböckerna och hur det påverkar hur vi ser på flickor eller pojkar i förhållande till teknik. I analysen framgår att det finns en skillnad i hur protagonisten som benämns som hona och protagonisten som benämns som hane illustreras. Det framgår också att musen som är hane behandlar både mjuk och hård teknik, och att musen som är hona mest kommer i kontakt med den hårda tekniken. Uppsatsen diskuterar även hur bilderböckerna kan användas i undervisningssyfte och visar på att det fortfarande finns ett behov av fler högläsningsböcker som kopplar ihop teknik med kvinnliga förebilder. Då högläsningsböcker skulle kunna öka intresse för teknik hos flickor.