No description available.

No description available.

The aim of the study is to ascertain what characterizes a book classified as easy reading, and how the selected books relate to factors that are regarded as facilitating reading. The study was conducted with the help of a text analysis considering both linguistic and narratological aspects. The material used is the four parts in the series Jakten på Jack, written by Martin Olczak and illustrated by Anna Sandler. The theories on which the study is based are LIX value, the classification levels of the publisher Nypon Förlag, and MTM’s different aspects of what makes books easily read. The result of the study shows that it is not possible to use a calculation of the LIX value to find out how well a book suits a reader at a particular level. Other aspects need to be considered, for example, those found in Nypon Förlag’s levels and via MTM’s website. The results show that tempo and cliffhangers are factors that make reading easier. The illustrations in the books prove to be significant too, since they can help to explain difficult words or events.

This study explores the intentions of the character Humbert Humbert in Vladimir Nabokov’s Lolita, as well as the outcome of his words. It also examines the intended as well as the unintended effects on the reader. Humbert’s attempt to lure in the reader by twisting the truth and deflecting blame is analyzed by using worldmaking and victim-blaming. Through worldmaking it is shown that the perception of the world differs almost as much between different readers as it does between Humbert and the reader. Despite the difference in reader experience, Humbert’s failure to convince any reader of his innocence is inevitable. He even, in part, fails to convince himself. His inability to accept blame slowly diminishes as he reexperiences his vile relationship with the innocent Dolores Haze.

Uppsatsen analyserar Nancy Springers böcker Enola Holmes och kidnappningsmysteriet (2018) och Enola Holmes och den försvunna flickan (2019). Syftet med detta arbete är att undersöka hur genus skildras i barnlitteratur, utifrån två barn- och ungdomsböcker utläses hur dessa representerar respektive skiljer sig från traditionella genusnormer. Samt hur dessa böcker kan användas som pedagogiska redskap i undervisning om genus. Detta är en genusanalys som använder sig av en kvalitativ textanalys. Analysen visar att det finns kvinnliga karaktärer som är genusbrytande i Enola Holmes böckerna, där huvudkaraktären är den litterära personen som bryter mot genusnormer mest. Dock visar analysen också att det inte finns några tydligt genusbrytande manliga karaktärer i böckerna. Vidare diskuteras denna saknad av normbrytande manliga karaktärer och dess konsekvenser för undervisning och böckerna i sig.

The Color Purple (1982) focuses on highlighting Celie’s journey throughout life as an oppressed black woman living in the South in the United States in the early 1900s. Celie is abused mentally, physically, and sexually by her stepfather Alphonso and her husband Mr. _____. This is the oppression she has faced, which holds back her search for her own identity. Black feminism, lesbian feminism and queer theory are explained and used in order to understand how to analyze The Color Purple. Gender performance, compulsory heterosexuality and lesbianism are all important concepts that are used to analyze Celie’s oppression and development. This paper highlights the factors that have aided Celie in her search for selfhood, which are motherhood, female solidarity, black lesbian shamelessness and especially her lesbian relationship with the singer Shug. The analysis concludes that Shug was both the catalyst and one of the driving forces which enabled Celie to find her voice.

Angelica Hacksell & Dilnaz Abulkhariyeva “Vänskapens betydelse för barns identitetsupplevelse”: en litteraturanalys av utvald skönlitteratur som vänder sig till barn och berör ämnet vänskap. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolan årskurs 1–3, Svenska språket, Svenska, självständigt arbete inriktning F-3, grund-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys där vi undersöker tre utvalda skönlitterära böcker som på olika sätt berör vänskap. Syftet med uppsatsen är att i våra valda skönlitterära böcker undersöka hur vänskap skildras och hur dessa böcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer. Vi kommer att undersöka hur vänskap skildras och hur karaktärerna gestaltas. Resultatet av analysen visar att det finns skillnader och att det beror på om vänskapen skildras utifrån tjej- eller kill-perspektiv. Vänskapen skildras utifrån ett komplicerat perspektiv som innefattar en viss problematik i form av svek och avsaknad av gemenskap. Vi har även kommit fram till att våra valda böcker är relevanta ur ett didaktiskt perspektiv. Således att det kan vara ett viktigt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer samt att dessa böcker möjliggör en diskussion om komplexiteten kring vänskap.

Agnes Sjöström & Emma Liljegren: “Normbrytande flickor och normtypiska pojkar”: En kvalitativ litteraturanalys av genus och könsroller i Pippi Långstrump, Sunes jul och Biblioteksmysteriet. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs f-3, Svenska språket, Svenska, Självständigt arbete inriktning f-3, A-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. I denna undersökning görs en kvalitativ litteraturanalys av genus och könsroller i barnlitteratur. De skönlitterära barnböcker som analyserats är Pippi Långstrump, Sunes jul och Biblioteksmysteriet. Syftet med uppsatsen är att granska och analysera skönlitteratur som riktar sig mot barn i förhållande till genus. Dessutom kommer uppsatsen också att diskutera hur man kan använda sig av skönlitteraturen i klassrummet för att arbeta med genusfrågor. För att genomföra denna analys kommer fokuset vara på att analysera böckernas huvudpersoner och bipersoner för sig, samt närmare analysera om författarna har framställt genus implicit eller explicit. Således tar uppsatsen utgångspunkt i hur genusföreställningar ser ut i samhället och analyserar om karaktärerna i böckerna möter dessa förväntningar eller visar på normbrytande egenskaper. Resultatet av analysen visar skillnader i både framställning av huvudkaraktärer så väl som bikaraktärer. Dessutom synliggörs också skillnader i hur genusföreställningarna framställts medvetet eller omedvetet. Avslutningsvis ges exempel på hur lärare kan arbeta med barnlitteraturen i syfte att belysa hur genus och könsroller kan användas i klassrummet. Bland annat diskuteras normativiteten i Sunes jul och de komplikationer dess implicita framställning kan ge läsare. Detta görs genom en lektionsbeskrivning som innefattar diskussion, samtal, och reflektion. Vidare ges exempel på hur lärare kan arbeta med de kvinnliga karaktärerna Pippi och Maja.

Maja Axelsson och Yelda Jebrail: “Att känna gör mig och dig till människor: gestaltning av psykisk ohälsa i utvald skönlitteratur för barn och unga”. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6, Svenska språket, Svenska, Självständigt arbete inriktning 4–6, G-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. I uppsatsen görs en kvalitativ litteraturanalys där vi analyserar tre skönlitterära böcker som behandlar ämnet psykisk ohälsa. Uppsatsen avser undersöka olika uttrycksformer av psykisk ohälsa med ett fokus på barnperspektivet och nutidsperspektivet. Syftet med denna uppsats är att utforska hur psykiskt ohälsa framställs i tre utvalda skönlitterära verk för barn och unga samt hur dessa böcker kan integreras i undervisningssammanhang med hänsyn till det didaktiska perspektivet som lyfts fram i diskussionen. För att uppnå detta kommer vi att utforska vilka former av psykisk ohälsa som kommer i uttryck hos de olika huvudpersonerna och analysera möjliga följder av att integrera ett sådant tema i undervisningen. Vi kommer även att diskutera begreppet mentalisering och hur elever kan utveckla sin mentaliseringsförmåga med hjälp av skönlitteratur. Våra slutsatser visar att psykisk ohälsa tar olika uttryck för huvudpersonerna i våra valda verk. På grund av detta blir psykisk ohälsa som tema relevant att diskutera i samband med skönlitteratur då det ger elever möjlighet att få syn på hur det kan uttrycka sig för olika personer och det skapar i sin tur möjligheter för lärande och vidare förståelse.

Denna studie analyserar vilka könsnormer som figurerar och vilka psykologiska mönster som blir tydliga i Colleen Hoovers verk Förbannade kärlek. I syfte att göra det har en kvalitativ analysmetod använts, mer precist en hermeneutisk texttolkning. Det teoretiska ramverket utgörs av feministisk litteraturteori. Resultatet av analysen visar att det figurerar könsnormer i romanen där mannen används som vägledning för kvinnan i många sammanhang. Mannen har därför rollen som överordnad kvinnan. Det psykologiska mönstret som blir tydligt i romanen grundar sig i karaktären Miles mörka förflutna, vilket används som ett motiv genom berättelsen och som fungerar som en drivkraft för både karaktären Tate och läsaren. Det mörka förflutna speglar i sin tur Miles handlingssätt gentemot Tate. Detta mynnar ut i konsekvenser hos Tate där även hon blir psykiskt negativt påverkad. Det psykologiska mönstret genom berättelsen kan beskrivas som en dominoeffekt där det ena tragiska leder till det andra.