Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

I den här uppsatsen studeras rekryteringsprocessen för ljudtekniker som söker anställning på liveljudsfirmor. Vilka egenskaper som anses vara meriterande av de som anställer ljudteknikern, samt vilken betydelse ljudteknikern tillskriver formell utbildning och personliga nätverk undersöks. Kvalitativa djupintervjuer har använts som primär datainsamlingsmetod, där tre chefer för liveljudsfirmor och tre ljudtekniker har intervjuats. Resultaten tyder på att nätverk spelar en betydande roll både för de som anställer ljudtekniker samt ljudteknikerna själva, ett gott rykte förefaller vara en av de främsta meriterna för en ljudtekniker inom liveljudsbranschen idag. Även skolans roll vid praktikansökning synliggörs, det förefaller som att företag är mer benägna att ta in praktikanter från en respekterad utbildning i jämförelse med de praktikanter som saknar utbildning.

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda på vad ljudteknikern har för roll och påverkan i en operaproduktion samt även att undersöka hur ljudteknikern samverkar med övriga funktioner i operahuset. Detta ämne är som forskningsområde fortfarande relativt ogenomlyst, därför kan denna studie bidra ny kunskap i ämnet. Undersökningen kan i viss mån även ge ökad kunskap om hur samspel och samverkan ser ut mellan olika yrkesgrupper i svenska operahus. Som grund för uppsatsens analys fungerade fyra stycken ljudtekniskt verksamma personer från Sveriges tre största operahus som intervjuades. Svaren från respondenterna har analyserats utifrån Pierre Bourdieus teorier (symboliskt kapital, fält och habitus) och annan tidigare forskning. Studien visar att ljudteknikerns roll är komplex, mångfasetterad och kräver utöver ljudteknisk kunskap även stor social kompetens för att kunna samverka väl med de konstnärliga ledarna och övriga funktioner. Vidare framgår det att tre av de fyra respondenterna anser att ljudteknikern påverkar det konstnärliga scenuttrycket. Respondenterna var eniga om att ljudteknikerns roll i en operaproduktion har blivit mer betydande på senare år tack vare den tekniska utvecklingen. Svagheten med denna studie är att den endast byggts på kunskap inhämtade genom intervjuer. Som förslag på vidare forskning är att utvidga och säkerställa dessa resultat genom att genomföra undersökningen med andra metoder t.ex. observationsstudier.

Detta examensarbete är en förstudie där väl lyssningsanpassade rum har undersökts både objektivt och subjektivt med syftet att kunna identifiera och tolka allmänna akustiska fenomen som uppstår, och upplevs, samt upplysa läsaren om dessa. Rapporten behandlar ljudfysik så som akustik och våglära, ljudteknikerns roll, psykoakustik, kontrollrum och teknisk utrustning. De mätningar och lyssningstest som utförts har alla utgått ifrån den tänka lyssningspositionen som sedan ställts mot specifika krav och rekommendationer från AMS (Audio Measurement Standards) och EBU (European Brodcasting Union). Lyssningstesten har gjorts efter EBU-standard. Även intervjustudier har genomförts med erfarna ljudtekniker. I Slutsats och Diskussion jämförs objektiva mätdata med lyssningstest, där likheter och slutsatser om lyssningen dras. / This thesis is a preliminary study in which high quality listening environments have been investigated both objectively and subjectively with the purpose to identify and interpret general acoustic phenomenon that occurs, and how they are percieved, as well to enlighten the reader about these. The report deals with sound physics such as acoustics, an audio engineer's role, psychoacoustics, control rooms and technical equipment. The measurements and listening tests performed have all been done from the intended listening position which were then set against specific requirements and recommendations from AMS (Audio Measurement Standards) and EBU (European Broadcasting Union). Listening test have been made according to EBU standards. Also interviews were conducted with experienced audio engineers. In Conclusion and Discussion objectively measured data is compared with the listening tests, where similarities and conclusions about listening are drawn.

Genom en intervjuundersökning med några verksamma ljudtekniker och musiker är syftet med undersökningen att redogöra för viktiga förutsättningar för musikers och ljudteknikers sociala samspel vid scenframträdanden. Problemområdet består av tidigare forskning om musikers och ljudteknikers samspel och arbetsdelning vid inspelningar i studiomiljö. Undersökningens frågeställning är: Vilka förutsättningar för ett socialt samspel anser internationellt aktiva musiker och ljudtekniker vara viktigast under scenframträdanden? Analysen har gjorts med teori om konventioner för konstnärers och hantverkares samspel från Howard Becker (1982) samt hur sociala relationsband stärks i personliga nätverk från Granovetter (1973). Resultatet visar att en bakgrund som musiker var viktigt för ljudteknikerna, medhörning och publikrespons var viktigt för musikerna, samspel kommuniceras med gester och ljudtekniker har idag utökade ansvarsområden än tidigare. Arbetets förutsättningar i och utanför Sverige var liknande när det gällde teknik men skiljer sig på annat sätt. Det sociala samspelet var nödvändigt för ljudteknikernas personliga nätverk. Undersökningens resultat bidrar till kunskapsområdet som är relevant för blivande eller professionella ljudtekniker och musiker för att bidra till vidare undersökningar.

Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevda ljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivaler trots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöra en kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden. De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation. Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagare svarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltog som intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen i Sverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtliga intervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personers funderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen på Dreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssätt genomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014. Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga stora upplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014. De upplevda skillnader som observerades var negativa anmärkningar, så som mängden bas och ljudstyrka. Intervjuerna visade på flera gemensamma åsikter bland ljudteknikerna angående förklaringar till ljudkvalitetsskillnader vid event som Dreamhack Winter 2014 där de ansåg att en kunnig och erfaren ljudtekniker, duktiga musiker, väl genomförd soundcheck och bra och rätt användande av utrustningen på scen krävs för att uppnå en upplevd god ljudkvalitet live. De förklaringar som finns enligt mina analyser och bland ljudteknikerna till negativa ljudkvalitetsskillnader inom liveljud i samma lokal är att ljudteknikern och musikerna är olika duktiga. Utrustning, soundcheck och akustik påverkar också kvalitén. Undersökningens sammantagna resultat tyder på att de upplevda ljudkvalitetetsskillnader som fanns på Dreamhack Winter 2014 berodde på bristande kompetens och engagemang hos tjänstgörande ljudtekniker och upplevda skillnader i bas- ljudnivå i de två DJ-akternas mixar.

Denna studie undersöker hur musikproducenter och studiotekniker upplever sina olika roller i studioinspelningssammanhang. Detta utförs genom att studera studioteknikers och musikpro- ducenters skildringar av sig själva samt av vilka färdigheter som ingår i dessa olika roller. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är kvalitativ, och bygger på ett hermeneutiskt perspektiv. Den metod som använts för att utföra insamlingen av data är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetar, eller har arbetat, som musikproducenter eller studio- tekniker. Ljudupptagningarna från intervjuerna har transkriberats, bearbetats och analyserats med hjälp av tematisk analys utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatkapitlet klarläggs både informanternas syn på de olika rollerna samt deras uppfattning av att dessa roller ibland innehas av en och samma person. I studiens avslutande kapitel diskuteras dessa teman i relat- ion till studiens angivna bakgrundskapitel. Studien visar bland annat att informanterna, delvis tvärtemot den tidigare presenterade forskningen, anser att musikproducenter behöver ett stort mått musikteoretiska kunskaper för att kunna utföra sina uppgifter, att studiotekniker, förutom ljudtekniska kunskaper, även är i behov av konstnärliga kunskaper på ett djupare plan samt att många väljer att ta sig an rollen som både tekniker och producent på grund av ekonomiska och praktiska aspekter. Det fastställs även att gränserna mellan studiotekniker- och musikpro- ducentrollen i viss mån håller på att suddas ut. / This study aims to explore how music producers and recording engineers experience their different roles in a studio-recording context. This is done by examining recording engineer’s and music producer’s depictions of themselves and of the different sets of skills required within these roles. A hermeneutic perspective is the base for the scientific-theoretic approach of this qualitative study. The method for collecting data is semi structured, qualitative interviews and three persons identifying themselves as either music producer or recording engineer have been interviewed. The sound recordings from the interviews have been transcribed, processed and analyzed using thematic analysis and a hermeneutic approach. How both the informants’ perception of the different roles, as well as their understanding of these roles sometimes being held by one and the same person is being explained in the chapter result. The finishing chapter discusses these themes in relation to the previously given background. Among other things, the discussion chapter shows that the informants, partly opposite to what previously given research shows, thinks that music producers need theoretical knowledge in music to be able to carry out their tasks. It is highlighted that recording engineers, besides mastery of audio and technology, need to acquire a deeper level of artistic skills. It is also made clear that the lines between the recording engineer and the music producer are being erased, and that many people, due to economical and practical reasons, choose to take on the role as both music producer and recording engineer.

Detta arbete syftar till att undersöka de relationer som uppstår mellan teaterrekvisita, skådespelare och ljudtekniker genom det posthumanistiska perspektivet agentiell realism. Jag utforskar även vilka fenomen som uppstår ur dessa relationer. Vad händer när sensorer implementeras i rekvisitan så att skådespelarna själva kan trigga vissa ljudeffekter från scenen?  För att undersöka detta har jag tagit fram prototyper av teaterrekvisita med sensorer och på så sätt i viss mening gett föremålen en egen röst. Detta bidrar till att de kan delta i dialogen med människorna i en föreställning, samtidigt som samspelet mellan skådespelare och ljudtekniker förändras.  Genom processens olika iterationer har gränsen mellan subjekt och objekt blivit allt mer otydlig, liksom den mellan de olika rollerna. Skådespelaren blir i viss mening ljudtekniker, liksom både rekvisitan och ljudteknikern i sin tur blir skådespelare. / This thesis aims to investigate the relationships between theatrical props, actors and sound engineers through the posthumanistic perspective of agential realism. I also explore the phenomena that emerge from these relationships. What happens when sensors are implemented in the prop in order for the actors themselves to trigger certain sound effects from the stage? To investigate this, I have developed prototypes of theater props with sensors and thus in some sense given the objects a voice of their own. This contributes to them participating in the dialogue with the people in a performance, while at the same time changing the interplay between actors and the sound engineer. Through the different iterations of the process, the division between subject and object has become increasingly unclear, just like the one between the different roles. In some sense, the actor becomes an audio engineer, as both the prop and the audio engineer in turn become actors.

One important aspect of stage performance for non-classical singers is stage monitoring. Amplified instruments along with drums often compete in frequency and sound level which affects the audibility on stage, both in detail and as a whole. This study qualitatively examines the non-classical singer’s creation of vocal expression linked to stage monitoring by collecting experiences from both singers and sound engineers. A survey answered by 40 singers, equal men and women, and interviews with 2 sound engineers aims to display the conditions of the matter where the ability to skilled and responsive communication is essential. This is the main theme of the study. The topics discussed are non-classical singers’ creative expression linked to audio technology and vocal pedagogy, conditions of audibility in stage performance such as acoustics, genre and technical equipment used for stage monitoring. Due to audibility on stage, changes occur in the voice’s amplitude, dynamic range, timbre and pitch. Poor monitor sound make singers uncomfortable when the focus gets placed on problem-solving rather than creating an artistic expression for the audience. Adjustments in stage monitoring during a live show requires communication between the singer and sound engineer, either hidden or in plain sight, depending on the overall condition of the performance. This study suggests that stage monitoring therefore affects the quality of stage performance. Loudspeaker monitoring tends to create high sound levels on stage and due to the directional characteristics of these speakers, the singer is limited to the “sweet spot”. In-ear monitoring on the other hand is less harmful to the ears, provides a more detailed monitor-mix independent of a sweet spot. However, this creates a sense of absence as well as musical and social disconnection. A design study has therefore been constructed using a stage monitor with an unconventional directional characteristic both vertically and horizontally.