Den svenska biografmarknaden är idag i en situation där marknadsledaren i det närmaste nått en monopolställning. Detta är något som får konsekvenser, inte bara för dess konkurrenter och leverantörer, utan även för biografbesökaren som riskerar att drabbas av färre titlar på repertoaren och att likriktningen av filmer ökar. Marknadsutmanarnas stora problem är att få distributionen till de mest inkomstbringande filmerna. I dagsläget är det ytterst svårt för en marknadsutmanare att erhålla ensamrätt till filmer då de har för liten marknadsandel och utan filmerna kan de inte ta marknadsandelar, vilket är något av ett moment 22. Filmerna regleras genom avtal med filmleverantörerna, vilka i nuläget gynnar marknadsledaren på ett sätt som hotar att slå ut de mindre aktörerna. Denna uppsats är skriven utifrån marknadsutmanaren Astoria Cinemas perspektiv för att se vilka förutsättningar som finns att skapa tillväxt. Uppsatsen använder sig av en fallstudie för att kunna tränga ner på djupet av problemet och för att skapa största möjliga förståelse för objektets situation. Detta sker genom intervjuer med leverantörerna av film samt Astoria Cinemas, en enkätundersökning av konsumenter och insamlande av artiklar rörande biografbranschen vilka tillsammans bildar den empiri varifrån en metodtriangulering utförs. Hela studien är skriven utifrån ett nätverksperspektiv då detta täcker in de teorier som uppsatsens teoretiska referensram bygger på. Målvariabeln är tillväxt och för att nå denna används teorier inom relationsmarknadsföring rörande lojalitet, differentiering, konkurrenskraft och värdeskapande i form av samproduktion. Den teoretiska modell som byggts upp visar hur marknadsutmanaren bör skapa ett incitament för leverantörerna genom att vara marknadsledande inom ett visst segment och på så sätt bli den naturliga kanalen för dem att nå dessa kundgrupper. Det som framkommit av studien är att Astoria Cinemas har förutsättningar att skapa tillväxt, men att detta kräver samproduktion med leverantörer vilket kräver att Astoria Cinemas lyckas med differentiering, positionering, skapa kundlojalitet och öka förhandlingsstyrkan.

I samband med globaliseringen och den tekniska utvecklingen ingick alltfler resebyråer i kedjeföretag, vilket satte små fristående resebyråer i en konkurrensutsatt situation. Denna uppsats syfte är att analysera och utvärdera förutsättningar för små fristående resebyråers marknadsföringsstrategier. Uppsatsen bygger på en jämförelsestudie mellan en kvantitativ kundundersökning och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med representanter från resebyråerna. Resultatet visar att små fristående resebyråer har priskänsliga, dvs. låginvolverade, kunder, men att marknadsföringsstrategierna är anpassade för höginvolverade kunder. Slutsatsen är att eftersom små fristående resebyråer inte kan konkurrera med pris, bör de satsa på värdeskapande både internt i företaget och externt med kunder, och på detta sätt differentiera sig på marknaden samt överleva långsiktigt.

Ungdomsbrottsligheten ökar och en allmän uppfattning i samhället råder, att ungdomar begår brott i sällskap av kamrater. Undersökningens syfte var att söka förståelse och kunskap för upplevda bidragande faktorer inom kamratgruppen som gör att vissa unga killar begår brott. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju killar mellan 16 och 25 år, alla med erfarenhet av brottslighet. Råmaterialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visade att gruppen uppfyllde individernas identitetsskapande behov. Likaså var grupptillhörigheten en faktor där individerna sökte sig till en fristad med likasinnade personer att känna gemenskap med. Lojalitet var även ett framträdande begrepp, som bottnade i oviljan att svika kamratgruppen liksom hederskodexet att inte ”gola”. Resultatet vittnar om att upplevelsen av sitt egenvärde, bilden av vad vänskap är samt strävan efter gemenskap kan dras till det yttersta och därmed leda till brottsligt beteende, allt för att passa in – ”jag gjorde ju bara som alla andra”.

Syftet med uppsatsen var att på uppdrag av butiken Trolltyg beskriva företagets kunder utifrån deras grad av tillfredställelse och lojalitet till butiken. Samt att bidra med en bild av butikens styrkor och svagheter och på så vis även bidra med kunskap till företaget för att ge det möjligheter att stärka dess konkurrenskraft. Metoden hade en kvantitativ ansats och en enkät utformades för insamling av data. Vi kom fram till att respondenterna överlag var nöjda med butiken och med det bemötande de fått. De ansåg sig få en rättvis bedömning när det kommer till återköp och de upplevde att känslan de får av butiken är positiv. Respondenterna hade höga förväntningar på butiken som också uppfylldes, och många var så nöjda att de ofta berättade positivt om butiken för andra. Utefter detta drog vi slutsatsen att respondenterna är nöjda och lojala kunder, samt att en grupp, nämligen åldersgruppen 45-60 år, bör uppmärksammas lite extra då de kan anses vara väldigt lojala.

Syfte: Marknadens spelregler förändras ständigt. Förslaget om slopad revisionsplikt kommer att innebära stora förändringar för redovisningsbranschen, framför allt när det kommer till vem som vinner slaget om kunderna. I rollen som redovisningskonsult ingår inte enbart bokslut, deklarationer och siffror. Det innefattar även stor portion med service, bemötande och kommunikation. Syftet med denna uppsats är i första hand att identifiera betydande faktorer som är viktiga för att utveckla långsiktiga kundrelationer och undersöka hur Redovisningshuset i Hudiksvall AB använder sig av dessa. Mot bakgrund av undersökningens resultat är syftet i andra hand att ge förslag på hur företaget kan stärka relationen med sina kunder ytterligare för att bli mer konkurrenskraftiga.   Metod: Jag har använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod som har tagit sin form i muntliga intervjuer och en enkätundersökning. Ansatsen är deduktiv och studien bygger främst på den hermeneutiska filosofin som innebär att göra egna tolkningar och få en djupare förståelse. Resultat & slutsats: Sammantaget har Redovisningshuset lyckats bygga upp goda relationer genom nytänkande och engagerad inställning inför framtiden. Det visar sig att de har goda insikter i kundens behov vilket också förstärks av kundernas positiva utlåtande. För att stärka konkurrenskraften bör Redovisningshuset utveckla en ny vision som speglar företagets intresse gentemot kundrelationer, utöka tjänsteutbudet med coaching, identifiera kundernas framtida revisionsbehov, samt utveckla kontaktvägarna mellan kunderna och konsulterna. Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka huruvida externa marknadsföringsmetoder kan implementeras i Redovisningshusets fortsatta arbete för att locka nya kunder. Vidare kan också en djupgående marknadsplan utvecklas som stöd för att lättare identifiera möjliga kunder. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har framförallt bidragit till en djupare förståelse kring ämnet kundrelationer samt bidragit till fördelaktig information för Redovisningshusets fortsatta kundarbete. Nyckelord: Kundrelationer; Relationsmarknadsföring; Lojalitet; Kvalitet; Kundtillfredsställelse. / Aim: “The removal of the compulsory auditing claim” introduces the accounting business to new challenges. Accountants will be forced to compete for their customers.  Being an accountant does not only include annual account, declaration, and numbers; it also involves being service minded, interacting and communicating with customers. The purpose of this paper is to identify the important factors for developing long term customer relations. The aim is to find out how Redovisningshuset i Hudiksvall AB can enhance their customer relations to meet the challenges of the future. Method: To achieve my purpose I have chosen to use qualitative and quantitative methods. I have gathered data from personal interviews with several of Redovisningshuset’s employees and from a survey with the company’s costumers. I have been inspired by established theories and new literatures in the field. Result & Conclusions: Altogether, through innovative thinking and a great interest to improve Redovisningshuset has succeeded to build strong relations with their customers.  The customers’ clearly stated that the employees have good knowledge of their customers’ needs. To improve, Redovisningshuset ought to develop a new vision which reflects the company’s interest in customer relations, expand their coaching services, identify their customers’ future needs and auditing process, and develop ways of communication. My conclusion is that these things will enhance the Redovisningshuset’s competitiveness. Suggestions for future research:  Research how Redovisningshuset can use extern marketing methods to engage new customers. Further, it can be interesting to develop a profound marketing plan that can be used as a support to identify new prospects and customers. Contribution of the thesis: This paper has contributed with deeper understanding of customer relations and information which can help Redovisningshuset in their continuing process of improving customer relations.   Key words: Customer Relationship; Relationship marketing; customer focus; customer interaction; customer loyalty; Customer satisfaction.

SAMMANFATTNING Titel: Relationsbyggande i e-handel – kundrelationer utan det personliga mötet Författare: Maria Hellquist Handledare: Leif Rytting Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp. Turismekonomprogrammet, Linnéuniversitetet, HT 2012. Syfte Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för kundrelationer inom e-handeln genom att analysera och utreda:  På vilka sätt förtroende och lojalitet kan främjas i relationsbyggande inom e-handeln  Varumärkets betydelse för relationsskapande i e-handeln.  Det virtuella servicelandskapets roll i relationsbyggande, med avseende på både hemsidan och social media. I anslutning till detta har följande forskningsfråga formulerats  Vad är karaktäristiskt för relationsbyggande och lojalitetsskapande i nätbaserade företag inom konsumentvaruhandeln? Metod Jag har i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning då jag vill få en djupare förståelse av fenomenet snarare än en bred bild. Undersökning kom att anta en abduktiv karaktär eftersom jag har utgått från det empiriska materialet men samtidigt haft den teoretiska basen i åtanke. Det empiriska materialet är insamlat genom sex stycken personliga intervjuer med sju respondenter från två kommunikationsbyråer, två e-handelsföretag, branschorganisationen Svensk Distanshandel samt en doktorand i företagsekonomi. Slutsatser Genom den teoretiska och empiriska analysen har vissa mönster kunnat urskiljas. Det framkommer att för att kunder ska vilja inleda en interaktion med ett e-handelsföretag måste de känna förtroende för det. Här spelar hemsidans utformning och design en viktig roll, men framför allt är det arbetet efter köp som är det viktiga. En fungerande leverans är centralt för nätbutikerna och påverkar kundernas förtroende för företaget. Om något ändå går fel är en god problemhantering av största vikt, där det gäller att lyssna på kunden och lösa problemen individuellt för varje kund. Problemen måste lösas snabbt och smidigt och returnering av varor bör inte vara krångligare för nätbutiker än fysiska butiker. Ett starkt varumärke gör också att kunden känner igen nätbutiken och är mer benägen att handla hos dem. Till sist visade också analysen att social media är ett viktigt verktyg för att kommunicera med kunderna och upprätthålla relationer med dem.

Förhållandet mellan en franchisegivare och dennes franchisetagare bygger i mångt och mycket på avtalsfrihet parterna emellan och grundar sig i många avseenden på affärsmässiga överväganden. Parterna är skilda rättssubjekt, som var och en ansvarar för sina egna rättshandlingar. Likväl innehåller en franchiserelation stora inslag av samverkan och bygger på de synergieffekter som parterna kan ta del av genom en effektiv fördelning av arbetsuppgifter. Följande framställning ämnar besvara frågan i vilken utsträckning en franchisegivare är ansvarig gentemot sina franchisetagare för kostnader som dessa har åsamkats p.g.a. att de anvisats av franchisegivaren att ingå avtal med tredje man. Analysen tar avstamp i en rad obligationsrättsliga överväganden kring möjligheten att jämka oskäliga avtalsvillkor, främst utifrån generalklausulen 36 § AvtL. Det skulle kunna tänkas att inköpsförpliktelser för franchisetagaren, utifrån ett obligationsrättsligt perspektiv, är att se som oskäliga i sig då franchisetagarens valmöjligheter i stor utsträckning begränsas. Svenska domstolar har emellertid visat stor restriktivitet mot att tillämpa 36 § AvtL i kommersiella sammanhang. För att ytterligare analysera ansvarsfördelningen mellan franchisegivaren och franchisetagaren har vägledning sökts i resonemang kring den allmänna rättsprincipen om lojalitetsplikt mellan avtalsparter. Denna har ansetts ha en utfyllande effekt, inte minst på långvariga samarbetsavtal och visar sig i viss mån tillämplig på förhållandet mellan en franchisegivare och en franchisetagare. För att ge ett ytterligare djup i bedömningarna av franchisegivarens och franchisetagarens inbördes förpliktelser undersöktes även i vilken utsträckning de rättsvetenskapliga teorierna om kontraktuella nätverk (vilka fått genomslag i både tysk och italiensk rätt) kunde tänkas appliceras på svenska rättsförhållanden. Trots att rättsläget kan sägas vara ovisst är dessa teorier av intresse för att förstå innebörden av ett franchiseförhållande fullt ut. / The relationship between a franchisor and his franchisees is mainly founded upon freedom of contract and is in many aspects based purely on commercial considerations. The parties are distinct legal entities and therefore responsible for their own actions. However, the franchise relationship contains many elements of cooperation between the parties and the synergy effects which can be achieved by an effective distribution of duties within the franchise chain. The following thesis intends to answer the question of what responsibility a franchisor – who has assigned his franchisees to enter into a contractual relationship with a specific supplier – might have when the said supplier fails to deliver in accordance with the contract. The analysis is initiated by a few general observations regarding the possibilities to offer relief in respect of unjust contracts given by Swedish law. These possibilities are limited by the persistent restrictiveness of Swedish courts to adjust terms of contract between commercial parties. In order to investigate the division of responsibilities between franchisor and franchisee further, the thesis turns to theories on good faith and fair dealing (the principle of loyalty) where the conclusion is that increased loyalty is called for in long-lasting contractual relationships. The final chapter of the analysis examines the jurisprudential concept of contractual networks (which has had a significant impact on both German and Italian law) in order to fully understand the complexities of a franchise relationship. Since there is no Swedish legislation concerning contractual networks a definite conclusion in this area is yet to be drawn.

Lojalitet, socialt stöd och motivation anses vara väsentliga faktorer för företags framgång. Bemanningsföretag verkar i en expansiv bransch där konkurrensen om lönsamma affärer och professionella medarbetare ökar. Med utgångspunkt från att konkurrensen inom branschen kommer att öka finns det fördelar med att verka för en ökad långsiktighet vad gäller anställningstiden i branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretags interna medarbetare och externa konsulter upplevde konsultrollen, lojalitet, socialt stöd, kommunikation och motivation samt eventuella diskrepanser mellan de interna medarbetarna och externa konsulternas inom dessa områden. Kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio respondenter. Tematisk analys användes vid bearbetningen av insamlad data. Studiens resultat visade, i enlighet med tidigare forskning, att kommunikation var en viktig faktor för att skapa lojalitet. I studien betonades vikten av personliga möten för att förbättra den personliga relationen och kommunikationen. Faktorer som bidrog till ökat socialt stöd var en individanpassad och tydlig kommunikation, feedback, konsultträffar samt konsultchefer som var väl insatta i arbetsförhållandena för de externa konsulterna. De främsta motivationsfaktorerna var utbildning och kompetensutveckling. Andra motivationsfaktorer som framhölls var goda relationer på arbetsplatsen samt intressanta arbetsuppgifter.

Titel: Konsumentens val av fastighetsmäklare Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi. Författare: Elin Hjulström Nyckelord: Marknadsföring, relationer, tjänst, lojalitet, fastighetsmäklare. Problemformulering: Vilka kriterier anser småhussäljare påverkar deras val av fastighetsmäklare och vilka av dem är avgörande i valet? Hur ska fastighetsmäklaren agera i och inför en fastighetsaffär för att skapa förtroende och för att få kunden att återkomma? Syfte: Att beskriva vilka kriterier som är viktiga och avgörande när en bostadssäljare väljer fastighetsmäklare. Teori: Som utgångspunkt används en modell över tjänstemarknadsföringsprocessen. Teori behandlas kring de olika stegen i modellen; önskemål och behov, utveckla och kommunicera tjänsterbjudandet, kundens förväntningar, kundmötet samt skapandet av kvalitet och lojalitet.  Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem konsumenter som nyligen har anlitat en mäklare. Respondenterna har relativt fritt fått berätta om deras val av fastighetsmäklare samt om hur de anser att processen har fortlöpt. Slutsats: Tre faktorer har visat sig vara avgörande i valet av fastighetsmäklare. Den första är förtroende för mäklaren som person framför allt men att mäklarfirmans rykte och image speglar seriositet spelar också en stor roll. Den andra gäller personkemin mellan säljaren och fastighetsmäklaren. De måste trivas tillsammans och det måste fungera att arbeta tillsammans under den period som försäljningen tar. Den tredje är fastighetsmäklarens bemötande mot kunden, att mäklaren uppträder professionellt och har förståelse för kundens behov. Mäklaren ska vara engagerad och hela tiden hålla säljaren uppdaterad och informerad om vad som händer i affären. Till skillnad från tidigare studier på området har även hårde värden som arvodets storlek och tjänstens innehåll visat sig ha betydelse.

Syftet med denna uppsats är att studera hur samband mellan lojalitet och lönsamhet förhåller sig inom Business-to-Business, med utgångspunkt i respondenternas föreställningar av begreppen såväl som sambandet mellan dem.Mer specifikt studeras föreställningarna om sambandet hos företag som verkar gentemot industriella kunder i ett tjänstefierat sammanhang. De erbjuder kunden specialiserade kompetenser där det totala erbjudandet skapas i interaktion med kunden. Resultatet blir en helhetslösning av tjänster med en produkt i botten, anpassad efter kundens behov.Vi finner att sambandet mellan lojalitet och lönsamhet består av olika dimensioner, då vi finner att lojalitet är ett mångfacetterat begrepp såväl i teori som i det studerade sammanhanget, där innebörden av begreppet varierar mellan individ, organisation och bransch. Vi finner att leverantören fokuserar på de dimensioner av lojalitet som är påtagliga och därmed möjliga att verka utefter. Dessa beteenderelaterade dimensioner är även de som leder till lönsamhet.Vi har funnit ett fokus på de dimensioner av lojalitet vilka genom kundens beteende även kommunicerar kundens åsikter och värderingar. Dessa har vi genom vårt empiriska material även kompletterat med ytterligare dimensioner av lojalitet. Vi finner att kundens attityd kan liknas vid ett smörjmedel för lojalitet.Vikten av dessa bryggor blir högre i ett tjänstefierat sammanhang, där produkten och lösningen måste anpassas efter kundens behov. Denna process är beroende av interaktionen mellan kund och leverantör, där vi finner utmaningar med såväl förståelse som kommunikation.Vidare finner vi att det främsta sambandet mellan lojalitet och lönsamhet utgår från kundens långsiktighet. Desto mer komplex och kritisk funktionen är i kundens verksamhet, desto större är behovet av att uppnå en tillfredsställande lösning som uppfyller kundens förväntningar, vilket ofta är förknippat med höga initiala kostnader. Vidare ser vi att service och tjänster är mer lönsamt än försäljning. Därmed blir kunden lönsam när denna långsiktigt stannar hos leverantören och utnyttjar dennes tjänster.Slutligen noterar vi att alla kunder har olika behov samt är förknippade med olika risker och kostnader. Lojala kunder kan vara kostsamma. Därmed kräver en hållbar ekonomisk utveckling för leverantören ett genomtänkt förhållningssätt till sina kunder, utefter såväl lönsamhet som lojalitet.