Problemformulering: Vår studie handlar om konsumenters relation till butikspersonalen inom dagligvaruhandeln, alltså butiker som i första hand säljer livsmedel men även andra dagligvaror. Hur interaktionen mellan konsument och produkt är och hur situationen vid konsumtionen ser ut är faktorer som Laaksonen (2010) menar påverkar den engagemangsnivå konsumenten upplever. Vi vill därför studera hur relationen till butikspersonalen kan påverka hur konsumtionssituationen upplevs av konsumenten och hur den påverkar engagemangsnivån, då dagligvaror ofta anses som lågengagemangsprodukter. Det behövs mer studier som skapar förståelse om vilken påverkan personalen har på konsumentens upplevelse av relationen, då relationen är en faktor som bidrar till konsumentens lojalitet. Syfte: Studien syftar till att få större kunskap om vilken betydelse relationen med butikspersonalen har för konsumentens upplevelse av lojalitet. Lojalitet innefattar många faktorer, vi har valt att fokusera på faktorn relationer. Detta för att bidra till en ökad förståelse om konsumentens relation till butikspersonalen då det kan hjälpa butiken att förstå hur de kan arbeta vidare med relationsskapandet till konsumenten. Detta är viktigt för butiken att ha förståelse om då relationen även påverkar konsumentens relation till butiken som i sin tur påverkar konsumentens lojalitet. Metod: För att få större kunskap om hur viktigt konsumenter upplever att personalen i butiken är och vad hos butikspersonalen som konsumenten efterfrågar i relationen, valde vi att samla in data från konsumenter och analysera svaren, vilket i detta fall gjorts via intervjuer. Teori: Den teori som vi främst använt oss av är lojalitetsbegreppet och relationsmarknadsföring. Slutsats: Priser, öppettider och sortiment är viktiga faktorer vid skapandet av en långvarig relation med butiken men för att konsumenten ska välja en butik framför en annan måste bemötandet från personalen vara bra. Det finns många dagligvarubutiker att välja på i konsumenternas närområde vilket gör att faktorerna priser, öppettider och sortiment inte blir avgörande. Det är istället relationen till butikspersonalen och att konsumenten känner sig speciell, respekterad och betydelsefull som blir en konkurrensfördel och avgörande faktor för konsumenternas val av butik. En tillmötesgående och positiv personal gör att relationen stärks och konsumenterna får en mer positiv inställning till butiken. Även i de fall där konsumenterna inte upplever personalen som så viktig bidrar ändå en tillmötesgående personal till att konsumenten uppfattar butiken som mer attraktiv. / Problem: Our study is about consumers' relationship with the store staff in the grocery store, then stores that primarily sell food but also other consumer goods. How the interaction between the consumer and the product is and how the situation looks at consumption are factors Laaksonen (2010) argues affect the commitment level of the consumer experience. We therefore want to study how the relationship with the store staff can affect the consumption situation experienced by the consumer and how it affects the level of commitment, then consumer goods often considered low-engagement products. It needs more studies to create understanding about the impact staff have on the consumer's perception of the relationship, then the relationship is a factor contributing to consumer loyalty. Objective: This study aims to gain greater knowledge of the importance of the relationship with the store staff for the consumer’s experience of loyalty. Loyalty involves many factors, we have chosen to focus on the factor relationships. This will contribute to a better understanding of the consumer's relationship with the store staff as it can help the store to understand how they can work on creating relationships with the consumer. This is important for the store to have an understanding of because the relationship also affects the consumer's relationship with the store, which in turn affects the consumer's loyalty. Method: To gain greater knowledge of how important the consumer experience that the staff in the shop is and what the consumer request of the staff in the relationship, we chose to collect data from consumers and analyze the responses, which in this case was collected by interviews. Secondary data that we used was collected from books and scientific articles. Theory: The main theory that we used was the concept of loyalty and relationship marketing. Conclusion: Prices, opening hours and range are important factors in creating a long-lasting relationship with the store, but for the consumer to choose one store over another the personal treatment from the staff must be good. There are many grocery stores to choose from in the immediate area of consumer, making the elements of prices, opening hours and range not crucial. It is instead the staff and their attitude that becomes a competitive advantage and crucial factor in consumers' choice of store. An accommodating and positive staff makes the relationship stronger and the consumer gets a more positive attitude to the store. Even in cases where consumers do not experience the staff as an important contribution they still experience that an accommodating staff makes the shop more attractive.

Denna kandidatuppsats inom företagsekonomi berör ämnet varumärkeslojalitet och hur Generation Y, generationen född mellan år 1980-2000, förhåller sig till fenomenet. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida Generation Y är lojal eller inte och vad anledningarna är till varför de blir lojala eller väljer att byta varumärke. Det finns ingen bestämd definition av begreppet varumärkeslojalitet, men man kännetecknar det bland annat som återkommande köp, benägenhet att rekommendera och en positiv attityd till varumärket. Tidigare forskning inom området påstår att Generation Y är en illojal generation som ständigt är på jakt efter det senaste på markanden och utan eftertanke byter varumärken. Vi upplever att forskningen som berör ämnet är begränsad och att de egentliga orsakerna till varför Generation Y beter sig som de gör i sitt konsumtions- och lojalitetsbeteende inte tydliggörs. Vår studie har syftet att fördjupa sig i frågan och ge en ökad förståelse för Generation Y och deras beteende.Studiens tre forskningsfrågor är: Är Generation Y en illojal generation? Vad krävs för att Generation Y ska vara lojal? Varför slutar Generation Y konsumera ett varumärke? För att möta studiens syfte har en kvalitativ undersökningsmetod valts och för att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts. 15 semistrukturerade intervjuer med personer i olika åldrar, födda mellan år 1980-2000 gjordes. Därmed kunde vi täcka kvoten för Generation Y. Till intervjupersonerna ställdes frågor angående konsumtion, lojalitet och byte för att få en övergripande bild av hur deras konsumtionsbeteende ser ut.Från intervjuerna och den teoretiska referensramen har vi sammanställt ett resultat som ger en övergripande bild av Generation Y och generationens förhållande till varumärkeslojalitet. Resultatet som framgår av studien visar att Generation Y är benägen till återkommande köp av varumärken, rekommendation och har en god attityd mot varumärken. Med detta kan slutsatsen dras att Generation Y är lojal. Dock finns en skiljelinje. Om lojalitet kräver exklusivitet, att man bara konsumerar från ett varumärke ur en bransch, är generationen generellt sett illojal. Om man istället utgår från att lojalitet kan vara multipel, att man regelbundet konsumerar ett antal varumärken ur en bransch, kan man dra slutsatsen att Generation Y är lojal. Ur studien framgår vad som påverkar varför en person ur Generation Y blir lojal. Det faktorer som främst leder till lojalitet hos Generation Y är bra service och god kvalitet. En kombination av de två faktorerna förstärker lojaliteten och ökar chansen för att den ska uppstå och bestå. Studien redovisar även de främsta orsakerna till varför Generation Y byter varumärke. Byte beror främst på olika typer av missnöjdhet. Byten utan upplevd missnöjdhet beror främst på ett stimuleringsbehov, viljan att testa något nytt och rekommendationer från betrodda personer i omgivningen. / This business bachelor thesis deals with the subject of brand loyalty and investigates how Generation Y (born 1980-2000) relates to this phenomenon. Conducted in Gothenburg, Sweden and published in Swedish the overall purpose of this study is to investigate whether Generation Y are loyal or not and identify the reasons for why one remains loyal or chooses to change to a different brand. There is no specific definition for the term brand loyalty, but it is commonly characterized as a tendency to recommend, to repurchase and having a positive attitude towards a brand. Previous research in this area states that Generation Y are disloyal and constantly on the lookout for the latest product on the market and that without reflection change brands. The research on the subject is limited and the root causes for this behavior within consumption and loyalty are not clearly explained. The aim of this study is to complete further research and provide a better understanding of Generation Y and their behavior with regards brand loyalty.The research questions of this study are: Are Generation Y disloyal? What is required for Generation Y to become loyal? What are the reasons for Generation Y demonstrating disloyalty towards brands? To this end a qualitative method was chosen along with the conduction of qualitative interviews. 15 semi-structured interviews were completed including people of different ages, born between 1980 and 2000. This allowed us to cover the full age spectrum of Generation Y. Questions asked to all respondents were focused towards consumption, loyalty and the switching of brands.From the interviews and the theoretical framework we have compiled a result which gives an overall picture of Generation Y and its relation to brand loyalty. The results of this study show that Generation Y are prone to repurchase, recommend brands and also show a good attitude towards brands. It can therefore be concluded that Generation Y are loyal. However, there is a dividing factor. If loyalty requires exclusivity, consuming one brand per industry, Generation Y are generally not loyal. If we instead assume that loyalty can be multiple, to regularly consume a number of brands within an industry, it can be concluded that Generation Y are loyal. This study documents the factors that influence whether a person from Generation Y is loyal. The main influencers that lead to loyalty among Generation Y are good service and good quality. A combination of these two reinforce loyalty and increase the chance for it to occur and persist. The study also summarizes the main reasons Generation Y switch brands. Switching is most often caused due to a form of dissatisfaction. Switching without perceived dissatisfaction is mainly influenced from a stimulation need, the willingness to try something new and alternative recommendations from a trusted advisor.

<p>This essay reviews the situation for small actors in the Swedish clothing industry. In this essay we assume that loyalty is a requirement for survival on the competitive clothing market. Four small actors have been analyzed up on theories on loyalty, brand equity, relationship marketing, service marketing, quality, interactive marketing, distribution and value creating activities. The chosen actors are Fifth Avenue Shoe Repair, Boutique Sportif, Jenny Hellström and Ida Sjöstedt. The conclusion of the essay is that it is possible for small actors on the Swedish clothing market to build loyal relationships with their customers. This can be achieved if the right strategic decisions are made. It has been noticed that the Internet seems to make a big difference in the process of communication between companies and their customers.</p> / <p>Denna uppsats har kommit fram till att små företag på den svenska konfektionsmarknaden har goda möjligheter att skapa lojala kundrelationer. Det krävs strategiska beslut för att lyckas. De faktorer som har behandlats är distributionssätt, värdeskapande, kvalitet och varumärkets värde. Analysen konstaterar att de olika undersökningsobjekten värdeskapar på olika sätt. De använder sig av olika distributionsstrategier för att nå ut till sina kunder. Undersökningen visar att ju närmare kunden man värdeskapar och ju mer selektiv man är i sitt val av återförsäljare desto mer lojala kunder vinner man. Undersökningen har visat att hög varumärkeskännedom inte alltid betyder att man har lojala kunder. Den har också visat att egen butik inte är nödvändigt för att skapa trogna och lojala kundrelationer.</p><p>Den svenska konfektionsmarknaden har hög tillväxt och en kollaps förutspås. Nya företag verkar under svåra förhållanden och måste skapa lojala kundrelationer för att överleva. Stigande priser på importerade kläder gör att endast de stora kedjorna kan hålla låga priser ut till slutkund. Detta påverkar de mindre aktörerna då de inte har samma stordriftsfördelar. Ökade krav från kunderna gör att företagen verkar under hård press och de måste bemöta kundernas allt högre förväntningar.</p><p>Undersökningen har genomförts med en deduktiv ansats. Studierna är utförda med kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätfrågor och intervjuer. Dessa har genomförts med företagens kunder respektive ledning. Kundundersökning har genomförts med ett sannolikhetsurval. Fyra mindre aktörer som verkar på den svenska konfektionsmarknaden har valts ut och undersökts. Företagen är Fifth Avenue Shoe Repair, Boutique Sportif, Jenny Hellström och Ida Sjöstedt.</p><p>De teorier som uppsatsen behandlar är;</p><p>· Mogen marknad</p><p>· Lojalitet</p><p>· Värdeskapande</p><p>· Distribution</p><p>· Tjänstemarknadsföring</p><p>· Interaktiv Marknadsföring</p><p>· Kvalitet</p><p>· Hävstångeffekten</p><p>Det perspektiv som uppsatsen har tagit är;</p><p>· Systemtänkande och Relationsmarknadsföring</p><p>För att mäta teorier har vi använt oss av;</p><p>· Brand Equity</p><p>Undersökning har observerat att Internet är en betydande faktor lojalitetsskapande. Det finns en tydlig koppling mellan de som besökt varumärkenas hemsidor och de som handlat av respektive varumärke.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och klarlägga relationsmarknadsföring som ett verktyg i ett företag inom hemelektronikbranschen, samt ta reda på betydelsen av CRM, service management och relationsbildningar för företaget. Vi har valt att använda oss av det kvalitativa tillvägagångssättet där intervjuer med företagets anställda har gjorts. Studien är baserad utifrån ett abduktivt angreppssätt.</p><p>Eftersom studien är kvalitativ har forskningsfrågorna inte kunnat besvaras med konkreta svar utan snarare bredare svar med djup som gett oss förståelse över hur relationsmarknadsföring, CRM, relationer och service management rent praktiskt går till väga. Studien har visat att det förekommer relationer mellan säljare och kund i hemelektronikföretaget men att det inte ses som något direkt marknadsföringsverktyg. Studien har visat att de teoretiska begreppen använts praktisk sätt men inte i de teoretiska termerna. Studien har även visat att det finns möjlighet att företaget kan utveckla transaktioner till relationer, som i sin tur bildar relationsmarknadsföring.</p>

Syfte: Vårt syfte är att analysera och klargöra hur företags bakgrund och historia relateras till varumärkens identitet.   Forskningsfrågor: 1. Vilket inflytande kan företags grundare eller andra ledare personer ha för varumärkets identitet? 2. Vilka orsaker finns till att företag väljer att accentuera den historiska bakgrunden?   Metod: Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetod som har en abduktiv ansats. Studiens empiriska data utgörs av fem stycken semistrukturerade intervjuer med experter inom området.   Slutsats: Vi drar slutsatsen att företag som har möjlighet att använda sig av historieberättande eller sin bakgrund bör ta tillfället i akt. En historia skapar relationer och associationer och kan på så sätt differentiera varumärket från andra. Vidare framkommer att kultur inom organisationer kan vara den del som har störst möjlighet att påverka identiteten och att synliga och aktiva ledare är en stor del av kulturen. / Purpose: Our aim is to analyse and clarify how companies’ background and history can be related to corporate identity.   Research questions: 1. What influence can founders or other managing people of companies have for the corporate identity? 2. What reasons are there for companies to choose to accentuate the historical background?   Method: The essay is written with a qualitative research method, which has an abductive approach. The study's empirical data consists of five semi-structured interviews with experts in the field.   Conclusion: We conclude that companies that have the opportunity to make use of storytelling or their background should seize the opportunity. A history creates relationships and associations and can therefore differentiate the brand from others. Furthermore, it appears that the culture within organizations can be the part that has the greatest influence on corporate identity, visible and active leaders are a big part of the culture.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka varför individer väljer att engagera sig ideellt inom idrottsföreningar, vilka strategier de använder sig av inom familjen för att få vardagen att gå ihop samt hur situationen upplevs utav såväl den aktive som dennes partner. Vi har genomfört tolv intervjuer med sex par som är engagerade inom olika föreningar och idrotter. De ideellt engagerade har också olika uppdrag inom föreningarna vilket därigenom påverkar mängden tid och kraft som läggs inom det ideella arbetet. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval genom att kontakta personer som finns i vår omgivning vilka passar in i de kvalifikationer vi satt, och låtit våra intervjupersoner besvara ett antal frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Som en grund till vår studie har vi utgått ifrån teorier om work-life balance, ideellt arbete, motivation, passion och lojalitet. Dessa använde vi sedan för att analysera den empiri som framkommit genom intervjuerna. Resultaten pekar på att de ideellt aktiva drivs av passionen för idrotten samt känslan av att bidra till andra genom en form av samhällsnytta. Ytterligare ett bidrag med vår studie var att vi även studerade partnern till den ideellt aktive. Denne anser i de flesta fall att det ideella arbetet är någonting positivt, även om det tar tid och energi från dem båda på olika sätt. Paren menar att de kan få ihop de olika sfärerna, men att det då krävs strategier i form av planering, prioritering och vilja att lösa det.

Denna studie undersöker hur organisationer hanterar engagemang och lojalitet hos sina intressenter med hjälp av strategisk kommunikation. Hur organisationer skapar engagemang och lojalitet men även hur de försöker bibehålla det hos sina intressenter. De 16 fotbollsklubbar som medverkar i Allsvenskan under säsongen 2019 är studieobjektet i denna undersökning, men undersökningen riktar sig mot alla organisationer som vill arbeta med engagemang och lojalitet hos sina intressenter. Valet av studieobjekt hamnade på de 16 Allsvenska fotbollsklubbar då publiksiffrorna har varit en nedåtgående trend under de senaste fyra åren. Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer. Urvalet till samtalsintervjuerna var de samtliga 16 Allsvenska fotbollsklubbarna, dock hade sex fotbollsklubbar inte möjlighet att medverka. Tio fotbollsklubbar intervjuades med frågor som handlade om engagemang och lojalitet, under intervjuerna användes samma intervjumanual. Det resultat som tagits fram visar på att de Allsvenska fotbollsklubbarna arbetar med att positionerar sig i den stad de finns. Det som kommuniceras från fotbollsklubbarna riktar sig mot alla deras målgrupper, deras kommunikation förändras eller anpassas inte efter målgrupp. Fotbollsklubbarna försöker skapa en naturlig mötesplats och familjär känsla under deras evenemang. Öppenhet och delaktighet mot deras intressenter är något fotbollsklubbarna arbetar med.

Partneravtal är ett växande fenomen i världen, inte enbart i kommersiella sammanhang. Det är en term som har funnits i många år för skilda ändamål och i denna uppsats riktas blicken till partneravtal inom affärsvärlden, som en möjlig associationsform. Partnerskap inleds som en samarbetsform mellan två eller flera företag för att tillsammans uppnå ett gemensamt mål. Det konkreta syftet specificeras i ett partneravtal och utifrån avtalet sker utbyten, såsom kunskap och resurser, mellan parterna i en slags samverkan. I förhållande till andra ”etablerade” samarbetsformer är den främsta skillnaden vid ett partneravtal att sådan avtalsform inte avser att gemensamt bilda ett nytt bolag.    Problem uppstår dock på grund av att det saknas en juridisk definition av partneravtal. Avsaknaden medför att partneravtal ingås med anledning av olika syften, i varierande former och särskilda krav. Saknaden av juridisk definition medför att partneravtal i dagsläget endast utgör ett avtal utan särskild tillhörighet till en associationsform. Utifrån uppsatsens analys har det dock framkommit att enkla bolag är en associationsform som torde motsvara partneravtalets innebörd, främst avseende de bolagsrekvisit som förutsätts i ett enkelt bolag. Sådana rekvisit kan ses i jämförande utsträckning för partneravtal. Eftersom partneravtal inte torde utgöra en egen associationsform enligt lag, kan i praktiken ett samarbete genom partnerskap leda till att ett enkelt bolag bildas. Likt tanken om att enkla bolag är en ”fri” associationsform, är partnerskapet likaså med anledning av att sådan ”bolagsform” saknar lagreglering och därmed förutbestämda krav. Enkla bolag är dock en lagreglerad associationsform men utgör ett bolagsavtal med viss frihet, eftersom lagbestämmelserna inte är lika omfattande som reglerna för andra associationsformer. Det medför att valfrihet föreligger för enkla bolag, för bildandet och genomförandet, av såsom passivt deltagande och ingen registreringsskyldighet. Med andra ord finns inte ett behov av att partneravtalet ska utgöra en egen associationsform, partneravtalet kan istället definieras som ett bolagsavtal för enkla bolag.    En jämförelse mellan partneravtal och enkla bolag är förhållandevis inte enkel. Saknaden av definition för partneravtal, i samband med att det är svårt att finna tillämplig innebörd och bolagsrekvisit för enkla bolag, talar för att en tydligare lagstiftning vore önskvärt. Ett förtydligande av enkla bolagets innebörd och bolagsrekvisit skulle minimera tolkningsmöjligheterna och därmed utforma en allmän accepterad definition. Enkla bolag anses utgöra en sorts slask-bolagsform, ändock är enkla bolag en populär associationsform, därför torde det finnas behov av ytterligare utredning av sådant bolagsavtal. En utredning som kanske skulle kunna upptäcka fler samarbetsformer som faller inom associationsformen, enkla bolag.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet är att undersöka tjänsteföretags insatser för att skapa servicekvalitet och goda kundrelationer, med hänsyn till de möjlighet som den digitala utvecklingen medför. 1. Vilka insatser står i centrum för det fysiska mötet respektive virtuella kontakterna? 2. Vad har den digitala utvecklingen skapat för möjligheter för företagen till att erbjuda servicekvalitet och värdeskapande? 3. Vilka variationer finns det i företags prestationer mellan olika målgrupper? Metod: En kvalitativ metod med ett växelspel mellan ett induktivt och ett deduktivt tillvägagångssätt har tillämpats. För datainsamlingen har semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från banksektorn ägt rum. Slutsats: För att skapa servicekvalitet och goda kundrelationer med hänsyn till de möjligheter som den digitala utvecklingen medfört, har vi funnit att tjänsteföretag bör kombinera det traditionella servicelandskapet och det virtuella servicelandskapet på ett sömlöst sätt. Att behålla relationerna personliga ses även det som viktigt och något segmentering och kundanpassning skapar förutsättningar för. Genom att två välfungerande servicelandskap erbjuds för kunden, skapas en större möjlighet och valfrihet som gör att kunden utför sina ärenden på det sättet som passar dennes behov och önskemål bäst. Genom att tjänsteföretag tillhandahåller kunder digitala lösningar, kan en högre kvalitet i det fysiska mötet skapas. / Purpose and research questions: The purpose is to examine the service companies efforts to create service quality and good customer relations, taking into account the opportunities that digital development entails. 1. What efforts are at the centre of the physical meeting and virtual contacts? 2. What kind of opportunities has the digital development created for companies to offer quality of service and value creation? 3. What variations are there in companies' performance between different target groups? Method: A qualitative method with an interaction between an inductive and a deductive approach has been applied. For data collection, semi-structured interviews with nine respondents from the banking sector have taken place. Conclusion: In order to create service quality and good customer relations regarded to the opportunities the digital development entails, we have found that service companies should combine the traditional service landscape and the virtual service landscape in a seamless kind of way. Keeping the relationships personal is also seen as important and something segmentation and customization create the conditions for. By offering two well-functioning service landscapes, greater opportunity and freedom of choice are created for the customer. When service companies provide customers with digital solutions, a higher quality in the physical meeting can be made possible.

Bakgrund Som en följd av ett hårdare marknadsklimat har allt fler företag antagit en mer kundorienterad inriktning med kundrelationer i fokus (Xie &amp; Chen 2013). Lojala kunder är en värdefull tillgång för företag, och allt fler forskare framhåller vikten av att behålla och vårda de befintliga kunderna (Bahaedin 2012). Ett verktyg för att erhålla och behålla lojala kunder är lojalitetsprogram (Lui &amp; Yang 2009) men inom forskningen råder det delade meningar kring lojalitetsprogrammens effekt och huruvida man erhåller lojala kunder. Motsättningarna kring programmens effekter tyder på att mer forskning krävs för att få en djupare förståelse för kundlojalitet i relation till lojalitetsprogram.Syfte Studiens syfte är att beskriva hur lojalitetsprogram och dess förmåner kan påverka medlemmars lojalitet samt påvisa hur fördelningen av förmåner ser ut hos lojalitetsprogram inom detalj- och dagligvaruhandeln på den svenska marknaden.MetodI studien har en kvalitativ ansats tillämpats i form av fokusgrupp, individuella intervjuer och en innehållsanalys. Fokusgruppen och de enskilda intervjuerna tillämpades för att erhålla en djupare förståelse för medlemmars erfarenhet av och attityder gentemot lojalitetsprogram. Innehållsanalysen tillämpades för att kartlägga ett urval av lojalitetsprograms fördelning av förmåner inom detalj- samt dagligvaruhandeln på den svenska marknaden.Resultat Studiens resultat bekräftar tidigare forskning kring att dagens konsumenter snarare är polygamt lojala. Det är svårt att erhålla sann kundlojalitet genom lojalitetsprogram men studien har visat att de monetära förmånerna kan bidra till beteendemässig lojalitet. Resultatet i denna studie visar även att funktionalitet och pris många gånger har en mer avgörande påverkan i konsumenters val av butik än vilket lojalitetsprogram de är medlem i. Lojalitetsprogrammen som har studerats i denna studie har en jämn fördelning av monetära och icke-monetära förmåner men att det främst är de monetära förmånerna som medlemmar attraheras av är något som syns tydligt i denna studie. De rekommendationer vi kan ge till företag utifrån studiens resultat är att fokusera mer på de icke-monetära förmånerna, hur kunderna behandlas snarare än vilka ekonomiska förmåner de erhåller skulle kunna framkalla mer hållbara lojalitetseffekter.