Sammanfattning Ökade pensionsavgångar bland 40-talister och färre yrkesverksamma 70 – och 80 – talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sätt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anställning. Vi är intresserade av att studera om det går att urskilja några skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: Vilka skillnader går det att urskilja mellan traineeanställda och traditionellt anställda samt hur påverkar dessa karriären?   Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften: Kartlägga egenskaper som karaktäriserar traineer och traditionellt anställda. Undersöka skillnader i förväntningar mellan traineer och traditionellt anställda. Redogöra för arbetstagarnas drivkrafter i arbetslivet. Påvisa eventuella skillnader i karriär – och löneutveckling mellan traineer och traditionellt anställda.   Vi inledde studien med ett deduktivt angreppssätt och följde riktlinjerna för datainsamling vilket innebar att vi först konstruerade den teoretiska referensramen innan intervjuguiden utformades. Vi genomförde sammanlagt åtta semistrukturerade telefonintervjuer samt en semistrukturerad personlig intervju. I denna uppsats har vi nyttjat en hermeneutisk kunskapssyn samt valt att arbeta utifrån ett arbetstagarperspektiv eftersom vår avsikt är att studera vilka skillnader det går att urskilja mellan en person med en traineebakgrund i jämförelse med en person med en traditionell anställning. Efter några genomföra intervjuer samt i samband med analysarbetet, kompletterade vi teorikapitlet med motivations – och lojalitetsteorier. Vi har därmed gått från ett deduktivt synsätt till ett abduktivt angreppssättet. Den teoretiska referensramen bygger nu på teoretiska resonemang om kompetens, kompetensutveckling, motivation, lojalitet och det psykologiska kontraktet. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats eftersom vi är intresserade av att tolka och förstå olikheterna.   Resultatet av studien visar att traineedeltagarna utgörs av målmedvetna individer som är stark motiverade och har en stor drivkraft. Dessa egenskaper förvärvade personerna innan ansökningsfasen till skillnad från de traditionellt anställda som istället tenderar att bli mer motiverade i takt med att de exempelvis tilldelas nya arbetsuppgifter. Gällande förväntningar kunde skillnad bland annat urskiljas i samband med tilldelande av nya tjänster. Traditionellt anställda hade låga eller inga förväntningar alls, till skillnad från traineerna som hade klara och tydligt utarbetade förväntningar. Att få bidra med något unikt samt att få visa sig duktig är något som traditionellt anställda värdesätter medan traineer motiveras av arbetsuppgifter som bland annat bidrar till individuell utveckling. Studien visar att traineerna har en procentuellt högre utveckling på lönenivån än de traditionellt anställda. Traineerna har kunnat förvärva en högre löneutvecklingsnivå än de traditionellt anställda genom att byta arbetsuppgifter mer regelbundet. Traineeprogrammen har öppnat vägar för denna möjlighet, vilket resulterat i en god karriärsutveckling för traineedeltagarna.

"Under senare år har kundlojalitet blivit allt viktigare för företag. Detta beror på många olika faktorer som till exempel att fler produkter blir allt mer identiska med varandra, att konkurrensen ökar, och även att befolkningstillväxten sjunker vilket leder till att man inriktar sig på de existerande konsumenterna."

Bakgrund: Framtidens bank måste arbeta mot att få mer lojala kunder då framtagandetav nya produkter och strävan efter ökad kostnadseffektivitet inte längre räcker.Eftersom banker endast kan uppnå lönsamhet först efter upprepade köp är det viktigt attkartlägga bakomliggande faktorers betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitetsett till dess finansiella beteende och behov i olika åldrar. Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur den privata bankkundens lojalitet varierarvid olika åldersintervall samt hur bakomliggande faktorers betydelse för lojalitet skiljersig åt vid olika åldersintervall. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa vår studie till en svensk miljö och den privatabankkonsumenten. Vi avser inte att undersöka bankernas arbete för att styrka lojalitetenhos konsumenten och vi vill heller inte utreda om det finns tidigare okända faktorer somkan kopplas till lojalitet inom bankbranschen. Resultat: De bakomliggande faktorernas betydelse för lojalitet skiljer sig inte åt i olikaåldersintervall i den privata bankkonsumentens liv. Varje faktor påverkar docklojaliteten olika mycket beroende på vilket åldersintervall som den privatabankkonsumenten befinner sig i. Vid samtliga åldersintervall är klagomål den faktorsom har störst betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitet, följt avkundnöjdhet, prisvärdhet, servicekvalitet och produktkvalitet. Vidare visar våra resultatatt bankernas klagomålshantering inte fungerar. Kvinnors lojalitet varierar inte i olikaåldersintervall. Däremot varierar mäns lojalitet i vissa åldersintervall. Dessutom ärkvinnor mer lojala än män i samtliga åldersintervall.

This essay reviews the situation for small actors in the Swedish clothing industry. In this essay we assume that loyalty is a requirement for survival on the competitive clothing market. Four small actors have been analyzed up on theories on loyalty, brand equity, relationship marketing, service marketing, quality, interactive marketing, distribution and value creating activities. The chosen actors are Fifth Avenue Shoe Repair, Boutique Sportif, Jenny Hellström and Ida Sjöstedt. The conclusion of the essay is that it is possible for small actors on the Swedish clothing market to build loyal relationships with their customers. This can be achieved if the right strategic decisions are made. It has been noticed that the Internet seems to make a big difference in the process of communication between companies and their customers. / Denna uppsats har kommit fram till att små företag på den svenska konfektionsmarknaden har goda möjligheter att skapa lojala kundrelationer. Det krävs strategiska beslut för att lyckas. De faktorer som har behandlats är distributionssätt, värdeskapande, kvalitet och varumärkets värde. Analysen konstaterar att de olika undersökningsobjekten värdeskapar på olika sätt. De använder sig av olika distributionsstrategier för att nå ut till sina kunder. Undersökningen visar att ju närmare kunden man värdeskapar och ju mer selektiv man är i sitt val av återförsäljare desto mer lojala kunder vinner man. Undersökningen har visat att hög varumärkeskännedom inte alltid betyder att man har lojala kunder. Den har också visat att egen butik inte är nödvändigt för att skapa trogna och lojala kundrelationer. Den svenska konfektionsmarknaden har hög tillväxt och en kollaps förutspås. Nya företag verkar under svåra förhållanden och måste skapa lojala kundrelationer för att överleva. Stigande priser på importerade kläder gör att endast de stora kedjorna kan hålla låga priser ut till slutkund. Detta påverkar de mindre aktörerna då de inte har samma stordriftsfördelar. Ökade krav från kunderna gör att företagen verkar under hård press och de måste bemöta kundernas allt högre förväntningar. Undersökningen har genomförts med en deduktiv ansats. Studierna är utförda med kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätfrågor och intervjuer. Dessa har genomförts med företagens kunder respektive ledning. Kundundersökning har genomförts med ett sannolikhetsurval. Fyra mindre aktörer som verkar på den svenska konfektionsmarknaden har valts ut och undersökts. Företagen är Fifth Avenue Shoe Repair, Boutique Sportif, Jenny Hellström och Ida Sjöstedt. De teorier som uppsatsen behandlar är; · Mogen marknad · Lojalitet · Värdeskapande · Distribution · Tjänstemarknadsföring · Interaktiv Marknadsföring · Kvalitet · Hävstångeffekten Det perspektiv som uppsatsen har tagit är; · Systemtänkande och Relationsmarknadsföring För att mäta teorier har vi använt oss av; · Brand Equity Undersökning har observerat att Internet är en betydande faktor lojalitetsskapande. Det finns en tydlig koppling mellan de som besökt varumärkenas hemsidor och de som handlat av respektive varumärke.

I denna studie har en jämförande studie mellan privat och offentlig sektor genomförts gällande arbetstagarens inställning till sin arbetsgivare. Studien bygger på en hypotetiskt deduktiv metod i vilken vi försöker verifiera vår hypotes. Hypotesen är att arbetstagare inom privat sektor känner större tillit och lojalitet till sin arbetsgivare. Vidare avser vi att studera hur arbetstagarnas inställning till sin arbetsgivare påverkas av de grundläggande tillits- och lojalitetsfaktorerna. De faktorer som ingår i undersökningen är ledningens hänsyn, kompetens, ärlighet och öppenhet, belöningssystem samt ledningens förmåga att inte svika sina arbetstagare. Hypotesen prövas sedan mot de analyser som görs utifrån empiriska data. I undersökningen ingick 168 respondenter från ett flertal olika arbetsplatser. Av dessa var 76 stycken anställda inom privat sektor och 92 stycken inom offentlig sektor. Resultatet visar att arbetstagare inom den privata sektorn har en mer positiv inställning till att ställa upp för sin arbetsgivare. Att de offentligt anställda har en mer negativ inställning är en tendens som samtliga redovisade påståenden verifierar. Gällande delen av analysen som specifikt behandlar de tillits- och lojalitetsgrundande faktorerna visar resultatet att arbetstagare inom privat sektor i större utsträckning anser att deras arbetsgivare hanterar faktorerna på ett bra sätt. Ett resultat av detta är arbetstagarnas beteende, vilket skiljer sig åt i de två sektorerna. De privat anställda ställer i större grad upp för sin arbetsgivare exempelvis när det gäller övertidsarbete samt att de ger en mer positiv bild av sin arbetsgivare till personer utanför organisationen. Sammanfattningsvis konstaterar vi att vår hypotes verifieras, det vill säga arbetstagarna inom den privata sektor har en mer lojal inställning till sin arbetsgivare än vad arbetstagarna inom den offentliga sektorn har.

Att styra företag med värderingar har blivit något av ett mantra inom organisationsledning och närapå vartenda företag med någon form av självaktning har idag en uppsättning värderingar att presentera. Värderingar och värderingsstyrning har således kommit att bli ett mycket aktuellt ämne och i samarbete med vår uppdragsgivare Företaget AB, en av nordens största aktörer på finansmarknaden, har vi studerat ämnet närmare. Det huvudsakliga syftet har varit att belysa hur man inom Företaget AB ser på och arbetar med värderingar samt utvärdera resultatet av detta arbete. Vår studie omfattar chefer och medarbetare inom två sektioner på Företaget AB. Cheferna för respektive sektion har intervjuats med syftet att fastställa hur de ser på och arbetar med värderingar och medarbetarna har genomgått ett värderingstest. Värderingstestet är utformat så att medarbetarna får i uppdrag att rangordna ett antal värderingar utifrån hur karaktäristiska de är för deras agerande i det dagliga arbetet och ämnar till att utvärdera resultatet av värderingsarbetet. Genom värderingstestet kan vi skapa individuella värderingsprofiler för medarbetarna vilket leder till att vi kan poängsätta individernas värderingsgemenskap med gruppen som helhet. Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan värderingsgemenskap mellan anställda och företaget de arbetar på och lojalitet samt tillfredsställelse med arbetet. För att utvärdera om samma samband går att styrka i vår undersökning granskade vi korrelationen mellan individens poäng på värderingsgemenskap samt deras poäng på lojalitet och tillfredsställelse, vilka vi erhöll genom en enkätundersökning. Resultatet av studien visar att sektionscheferna sätter stor tilltro till värderingar som ett hjälpmedel både för dem som chefer och för övriga medarbetare. Deras arbete med värderingar överensstämmer i mångt och mycket med de idéer om hur värderingsarbete bör bedrivas som lyfts fram i den teoretiska referensramen. Värderingstestet visar också på en tydlig närvaro av värderingsgemenskap i sektionerna. Vidare kan vi styrka ett samband mellan värderingsgemenskap och vad vi kallar normativ lojalitet. Vi har också funnit ett indirekt samband mellan värderingsgemenskap och tillfredsställelse som går via normativ lojalitet. Värderingsgemenskap ökar normativ lojalitet, vilket i sin tur resulterar i högre tillfredsställelse.

Uppsatsen berör den uppmärksammade trenden showrooming, att informationssöka produkter i fysisk butik men sedan genomföra köpet via en konkurrent online – en typ av friåkande från offline- till onlinekanalen. Syftet är att förklara hur showroomingsker vid köp av produkter som potentiellt lämpar sig för detta, bl.a. genom att identifiera vilka faktorer som driver fenomenet. Produkter som särskilt påverkas av detta fenomen är upplevelsevaror som inhandlas med låg frekvens till hög kostnad. Med hjälp av teori om hur konsumtion sker då fler säljkanaler finns tillgängliga, samt teori om hur lojalitet påverkar konsumtionsbeteende, formuleras sex hypoteser rörande hur konsumentbeteende påverkar benägenheten till showrooming. Produktkategorin löparskor uppfyller till stor del de kriterier som lämpar dem för showrooming, och en frågeundersökning genomförs därför med konsumenter av löparskor. Resultatet av undersökningen analyseras statistiskt m.h.a. Pearsonskorrelation och binär logistisk regression. Analys sker även av kvalitativ data som respondenterna bidrar med. Hypotesprövningen visar på signifikativa negativa samband mellan variablerna risk, positiv tidsdiskontering, rutiner och showrooming, samt signifikanta positiva samband mellan variablerna sparsamhet, expertis och showrooming. Dessutom identifieras ett svagt negativt samband mellan ålder och showrooming. Vidare formuleras begreppet returköpsshowrooming, där konsumenterna vänder sig till konkurrenter online vid upprepade köp av en produkt som tidigare informationssökt och köpts offline. Med utgångspunkt i marknadsföringsmixen diskuteras implikationerna av showrooming-fenomenet för marknadsförare i fysisk handel respektive e-handel.

Syfte: Syftet med den studie är att få en djupare förståelse för hur den förändrade kommunikationsmöjligheten via Facebook upplevs av kunder och företag inom dagligvaruhandeln. Vidare är syftet att också få en djupare förståelse för hur dessa upplevelserpåverkar relationen mellan kund och företag inom dagligvaruhandeln. Metod: Studien bygger på både en kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Undersökningen har genomförts med både enkät och intervjuer, på två företag och 17 kunder. Resultat: Både kunder och företag är överens om att företag ska ha Facebooksidor, och det ärviktigt att företagen är aktiva på dessa. Däremot är de inte överens om vad huvudsyftet med Facebooksidorna faktiskt är, företagen respektive kunderna har olika önskemål. Båda tror att Facebooksidan kan bidra till en ökad relation men om det i praktiken gör det, varierar pågrund av personliga upplevelser och åsikter. Begränsningar: Resultatet är endast baserat på två svenska dagligvaruhandelsföretag och desskunder. Studien går inte att generalisera eftersom det är för få komponenter som undersökts. Praktiska implikationer: Resultatet kan användas av företag inom den svenskadagligvaruhandeln. Kunder kan också ha nytta av denna studie ifall djupare kunskap om detbelysta ämnet önskas. Ä ven andra företag som är i planeringsstadiet med att börja använda sigav Facebooksidor kan ha nytta av denna studie. Originalitet: Andra liknande studier har gjorts, dock har de flesta av dem huvudsakligenbelyst företagsperspektivet. Denna studie behandlar både företags- och kundperspektiv för attfå fram resultat från båda håll. / Objective: The purpose is to gain a deeper understanding concerning the changes to communication and how these changes are perceived from customers and retail companies.Furthermore the intention is to see if these experiences affect the relationship between customer and company through Facebook. Methodology: This study is based on a combination of quantitative and qualitative approach. Data has been collected with surveys and interviews from two Swedish retail companies and 17 of their customers also participated. Findings: The findings are that both companies and customers agree regarding the importanceof a company Facebookpage. They also believe the significance of a company being constantly active as well. Though they disagree about the main purpose with the company Facebookpage since the customers and companies’ expectations differ. Both parties believe that the company Facebookpage has the possibility to improve the relation however it seemsto depend on personal experiences and opinions when applying to reality-cases. Research Limitations: The result is based upon the answers from only two Swedish retail companies and their customers. Because of the few components involved the findings cannot be generalized. Practical Implications: The result can be of use to other companies within the Swedish retail industry. It may also prove useful to customers for the purpose of gaining further knowledge.The results might also provide guidance and insight to companies which are in the planningprocess or contemplating of creating a Facebook page. Originality: Similar studies have been conducted though most of them put their focus mainly from a company perspective. This study focuses on both company and customer perspective gaining understanding from both sides.

The objective of this study has been to examine which significant values are of importance in the telecom sector today, and in a continuing perspective yet to be. To ensure the factors of relevance in the study, we have identified three purposes:  - Our first purpose is to clarify the eminent values in the competitive market of the mobile phone operators today, and the reason for its importance. - The second purpose is to understand the function of the brand regarding to value creation and loyalty in the sector of mobile phone operators. - The third purpose is to explore the potential approaches for mobile phone operators to increase value. In this study, our approach has been a qualitative methodology by conducting seven interviews with respondents related to the telecommunication sector. As a result of the process, we find the need to divide the concept of value into two dimensions, which we entitle organizational related values and customer related values. We have found the values related to the characteristics of the market in aspects of its infrastructural features but also in regards to the homogenous core service. Our findings in the empirical data with support to our theoretical frame of reference, is the current highly important organizational related value of constant high result quality (well-functional technological aspect), and the value enhancer by a low price; the strategy of bundling also results in higher value. This result in customer related values that perceives as safeness, availableness and convenience. The brands are a significant source of customer related values with identity value, image value and assuredness. A continued advancement in process quality and individualization will imply greater customer related values of closeness, freedom and flexibility.

The four grocery chains Axfood, Bergendahls, Coop and ICA, all providing private labels, dominate the Swedish grocery market. Through private labels, it may be possible to convey an image about the grocery chain's overall brand. Furthermore, it is important that the grocery chain's employees have a fairly consistent understanding regarding the company's image to achieve success. The main purpose of this study is to examine how the intended image the Swedish grocery chains head offices will communicate through private labels is perceived among the store employees. The study intends to provide an expanded view among the grocery chains' work on internal communications regarding the image of private labels. The research method is qualitative. Further, personal semi-structured interviews were conducted with grocery chains' head offices and stores. The survey shows that the need for internal communication is, in some cases, a higher priority among key offices than among the stores. Distinct differences can also be distinguished between grocery chains, where the main offices and stores perceptions of private labels in some cases differ. The survey also shows that the grocery chains' efforts with private labels differ depending on whether the private labels are possible to associate with the grocery chain's overall brand or not. / Den svenska dagligvarumarknaden domineras av de fyra dagligvaruhandelskedjorna Axfood, Bergendahls, Coop och ICA som alla tillhandahåller egna märkesvaror (EMV). Genom EMV kan det vara möjligt att förmedla en image kring dagligvarukedjans samlade varumärke. Vidare är det av stor vikt att dagligvarukedjans medarbetare har en någorlunda samstämmig uppfattning gällande företagets image för att nå framgång. Studien syftar till att undersöka hur den avsedda imagen, som svenska dagligvaruhandelskedjors huvudkontor ämnar förmedla genom egna märkesvaror, uppfattas bland butiksmedarbetarna. Undersökningen har för avsikt att ge en vidgad uppfattning kring dagligvarukedjornas arbete med den interna kommunikationen gällande EMVs image. Studiens forskningsmetod är kvalitativ där personliga semi- strukturerade intervjuer har genomförts med dagligvarukedjornas huvudkontor och butiker. Undersökningen visar att behovet av intern kommunikation i vissa fall är större bland huvudkontoren än bland butikerna. Tydliga skillnader går även att urskilja dagligvarukedjorna emellan, där huvudkontorens och butikernas uppfattningar kring EMV som fenomen i vissa fall går isär. Undersökningen visar vidare att dagligvarukedjornas arbete med EMV är olika beroende på om de egna märkesvarorna är möjliga att associera till dagligvarukedjans samlade varumärke eller inte.