The purpose of this study is to create an understanding of how a company selling commodity products works to create interest and loyalty among customers and how to stand out relative to competition. Based upon present theories within marketing communication, a comparison is made with actual market information to understand how well the theory can predict reality. The study is applied to the dairy industry with the company Valio as the bench mark. In total four persons have been interviewed, marketing manager and category manager at Valio Sweden, and also project manager and art director from their advertising agency. The qualitative data obtained has been compared to predications given by theory. The result shows that in order to increase interest and loyalty and to differentiate yourself from competition, there are three corner stones that have to penetrate all marketing communication. These are added value, high quality and a strong identity. The study has proven that the practical results obtained from reality have a strong correlation to predications made by the theoretical framework that has been used.

Företag kan inte bara konkurrera med låga priser för att ”vinna” sina kunder längre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet är ett företags yttersta mål, men om inte intäkterna kan täcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nära. Därför måste företag kunna hantera det ”mjuka värdet” på ett tillfredsställande sätt. Det är av aktuellt intresse för att ha möjlighet att bevara sina kunder och kunna hantera missnöje och negativ spridning av information eller rykten kunder emellan. Felhanteringen bör anpassas om missnöjet förs fram i sociala medier eller i fysiska miljöer, vilket också beskriver syftet med den här uppsatsen.Fyra intervjuer har genomförts med fyra olika företag, där två intervjuer haft fokus på fysiska butiker och två haft fokus på sociala medier. Utöver det har observation av två av de studerade företagens Facebook-sidor genomförts. Möjligheten till generalisering är låg på grund av val av kvalitativ metod, då uppsatsen istället är fokuserad på att höra vad företagsrepresentanterna beskriver om dess företags hantering av missnöje från kunder.För att kunna hantera missnöje är samtliga företag i undersökningen tydliga med vilka medarbetare de söker och med önskvärda egenskaper som kundorientering, vilja och engagemang. Detta för att kunna handskas med de kommunikationssätt varje företag arbetar med, hänsyn tas även till kommunikationssättet där samtliga respondenter är överens om att människor påverkas av varandras uttalanden. Med avseende till att människor kommunicerar med varandra är respondenterna eniga om att svara snabbt eller inom rimlig väntetid för att minimera den negativa spridningen och i vissa fall öka den positiva spridningen.Respondenternas strävan med hanteringen av kundmissnöje handlar om att få nöjda kunder. / Companies can’t compete with low prices to ”win” their customers no more, with the swedish retailchains Expert and Onoff as examples. Profitability is a company´s utmost goal, but if the revenue can’t cover the costs an eventual bankruptcy may be close. Therefore companies must be able to handle the soft value in a satisfactory way. It is of current interest to be conceivable to maintain your customers and to be able to handle dissatisfaction and negative transmission of information or rumours between customers. The service recovery should be adjusted if the dissatisfaction occurs in social media or in physical environments, which also describes the purpose with this essay.Four interviews have been carried out with four different companies, two of the interviews had a focus on physical stores and two had focus on social media. Beyond the interviews an observation has been carried out on two of the studied companies’ Facebook-pages. The possibility to generalization is low because of the choice of qualitative method, the essay is instead focused in hearing what the company-representatives describe about their handling of dissatisfaction from customers.All companies are clear about which coworkers they are searching for to be able to handle dissatisfaction, with desirable characteristics as customer-orientation, with will and commitment. This because to be able with the ways of communication each company works with, consideration is taken to the ways of communication where all respondents agree about that all people influence each other’s comments. In regards to that all people communicates with each other, all respondents agree about answering fast and within reasonable waiting time to minimize the negative spread and in some cases increase the positive spread.The respondents’ pursuit with the handling of customer-dissatisfaction is about getting satisfied customers.

As the usage of loyalty programs increases, this study takes a new approach to examine how these programs influence consumers’ attitudes toward brands. This paper is influenced by the recent findings that question the capability to create a clear picture of the effects of loyalty programs by conducting quantitative research. This is based of the differentiation between attitudes and actions, leading to the fact that quantitative research have only captured the actions of members of loyalty programs. In contrast to that, this paper uses qualitative interviews to create a more in-depth point of view.The paper immerses the reader in the theoretical viewings of what loyalty is and how it emerges from satisfaction. Aspects that make a consumer “loyal” are presented, as well as different degrees of loyalty. Furthermore loyalty is explained as a higher form of commitment, which is seen as an attitude towards a brand. The paper then discusses the possibility of looking at attitudes as relative, and as something used in different ways that can be constructed differently. We then examine the opposite of loyalty, which is inertia, which has similar aspects but is characterized on different grounds and emerges from switching costs and habitual behavior. The paper then creates a model of how loyalty programs affect the consumption process and creates either satisfaction or switching costs. The commitments of the consumers’ are then divided into either loyalty or inertia depending on the customers’ attitudes towards the brand with concern to the effect that the loyalty program has exercised.Our research has resulted in three different groups, each of which shows separate levels of commitment. The first group is labeled “loyal effect”. Through the loyalty program this group has developed satisfaction-based commitment towards the brand, hence loyalty. The second group consists of the informants that have not been influenced at all by the loyalty program, and is labeled “no effect”. The final group, “inertia effect”, shows that the loyalty programs have created switching barriers resulting in customer retention characterized by low commitment, hence inertia.The findings of this study highlight the fact that the commitment that is formed through loyalty programs has two sides to it rather than one, which has been claimed in previous studies. The results of the paper show that future studies and current brands need to change their current perspective. Instead of being concerned with whether loyalty programs have the capability to influence the consumers or not the real question is how it affects the customers and in what direction it influences an individual consumer’s commitment.

Syfte: Syftet är att förklara hur tillfredställelse, förtroende och engagemang inverkar på varumärkeslojalitet i en kontext av självservice. Hypoteser: Följande hypoteser är uppsatta av författarna: H1: Tillfredställelse har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext. H2: Förtroende har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext. H3: Engagemang har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext. Teori: Varumärkeslojalitet; tillfredställelse, förtroende och engagemang. Metod: Enkätundersökning Slutsats: Hypotes1 kan utifrån den här studien accepteras. Hypotes 2 kan utifrån den här studien accepteras. Hypotes 3 kan utifrån den här studien accepteras. / Purpose: The purpse is to explain how satisfaction, commitment and engagement affect on brand loyalty in a self-service context. Hypothesis: The following hypthesis are set up by the authors: H1: Satisfaction have an affect on the consumers brand loyalty in a self-service context.  H2: Commitment have an affect on the consumers brand loyalty in a self-service context. H3: Engagement have an affect on the consumers brand loyalty in a self-service context. Theory: Brand loyalty; satisfaction, commitment and engagement.  Methodology: Survey study Conclusion: Hypothes 1 may from this study be accepted. Hypothesis 2 may from this study be accepted. Hypothesis 3 may from this study be accepted.

Aktörer inom fastighetsbranschen har visat stort intresse att möta den nya Generation Y och söka kunskap inom marknadsföring mot dessa. Aktörerna efterfrågar kunskap för att bygga långsiktiga kundrelationer, där bostadsbristen inte är lika utbredd som i storstäderna. Syftet med denna studie är att analysera om engagemang, förtroende och lojalitet är avgörande faktorer vid skapandet av långsiktiga kundrelationer med Generation Y. Vidare presenteras teori angående vad som ligger till grund för långsiktiga kundrelationer.  103 respondenter har medverkat i en internetbaserad enkätundersökning där svaren har analyserats i det statistiska analysverktyget SPSS. Följande analyser har genomförts: korrelationsanalys, faktoranalys, regressionsanalys samt klusteranalys. Resultaten visar att Generation Y har en positiv inställning till relationsmarknadsföring där de anser att engagemang och förtroende är avgörande faktorer hos en hyresvärd. Studien visar även att Generation Y har en neutral inställning till Customer Relationship Management, vilket gör att fastighetsbolag bör överväga användandet av detta verktyg. Väletablerade kundrelationer kan förbättras av detta verktyg medan de relationer som är under uppbyggnad kan försämras. Studien bidrar med information till beslutsfattare inom fastighetsbranschen som är aktiva i kommuner inom glesbefolkade regioner och glesbygdskommuner. Kunskap om de framtagna faktorerna är avgörande vid skapandet av långsiktiga kundrelationer och kan bidra till minskade omflyttningskostnader och stabila inkomster under längre tid.

Studien genomförs på ett ledande bemanningsföretag i Sverige. Studiens syfte är att belysa hur en trepartsrelation (bemanningsföretag, konsult, kundföretag) i arbetet uppfattas av konsulterna, samt hur de uppfattar flexibiliteten i arbetslivet. De två frågeställningarna som behandlas i studien är: 1) Hur uppfattar konsulterna relationen till Konsultation AB och Kund AB? 2) Hur uppfattar konsulterna flexibiliteten i sitt arbetsliv? Konsulters flexibla arbetsmiljö problematiseras och synliggörs med arbetslivssociologiska teorier och begrepp. Resultatet och resultatanalysen presenteras utifrån teman inom de teoretiska begreppen flexibilitet, lojalitet och stigma. Resultatet visar att relationen mellan Konsultation AB och Kund AB är god men präglas av distans. Vidare visar resultatet på att variation, rörelse och utvecklingsmöjligheter ses som en positiv del för det flexibla arbetet, samtidigt som grupptillhörigheten blir lidande och att utanförskap skapas. Studiens empiriska underlag omfattas av tio kvalitativa intervjuer med processkonsulter och expertrådgivare, samtliga arbetar inom samma bemanningsföretag i Sverige. Studien är induktiv med deduktiva drag och omfattas av ett fenomenologiskt förhållningssätt.

In this paper we investigate whether power structures in organizations have an influence in the process that leads to burnout. We analyze if these power structures affect the individual’s health condition toward burnout in a way that leads to disability and subsequent absence from work. In the study, six persons who all have been unable to work due to burnout have been studied through qualitative, semi-structured interviews. The material have been coded with three different themes; leadership and hierarchy, responsibility and delegation of responsibility and performance and loyalty. These themes have been analyzed with Walter Korpi’s (1985) theory of power and power resources and Johan Asplund’s (2004) theory of social responsivity. Both theories may be associated with power structures in organizations. The result shows that organizational power structures do affect the process towards burnout in such a way that the ability of the individual to activate power resources to influence its situation is diminished and that the individual eventually loses his/her ability altogether. Further, we reached the conclusion that one of the basic factors that lead to burnout is the lack of power resources in the individual’s work situation. / I denna studie undersöker vi om maktstrukturer i organisationer har en inverkan i utbrändhetsprocessen som leder till utbrändhet. Syftet är att undersöka om maktstrukturer inom organisationer påverkar individens utbrändhetsprocess på så sätt att det leder till sjukskrivning. I studien har sex personer, som alla varit sjukskrivna för utbrändhet, intervjuats genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet har kodats med hjälp av tre olika teman; ledarskap och hierarki, ansvar och ansvarsfördelning och prestation och lojalitet och sedan analyserats utifrån Walter Korpis (1985) teori om makt och maktresurser samt Johan Asplunds (2004) teori om social responsivitet. Båda teorierna kan kopplas till maktstrukturer i organisationer. Resultatet visar på att maktstrukturer i organisationer påverkar utbrändhetsprocessen hos individen på så sätt att förmågan att påverka sin situation försvagas och att individen till slut mister förmågan helt. Vidare kom vi fram till att en av de grundläggande faktorerna som leder till utbrändhet är bristen av maktresurser som individen innehar i sin arbetssituation.

Att ha en fungerande kommunikation mellan kund och bolag är viktigt för att en verksamhet ska kunna fungera. Genom kommunikation byggs även lojalitet där kunderna återkommer i framtiden och blir därigenom mer lönsamma för ett bolag. De förändringar inom IT som ägt rum i samhället har förändrat den kommunikation som finns mellan kund och bolag, inte minst inom banksektorn där kunder numera kan utföra nästintill alla ärenden online. Då den personliga relationen mellan personal och kund minskar är det svårt att upprätthålla nivån av lojala kunder. De flesta större aktörer inom bank- och försäkringsbranschen har, för att skapa lojala kunder, i olika utsträckning infört så kallade helkundskoncept där målet är att få en kund att samla alla sina tjänster i samma bolag. De två övergripande frågorna som behandlas i denna uppsats är dels hur arbetet med helkundskoncept har förändrats i och med ökat IT-användande och dels om helkundskonceptet kan bidra till att öka kundernas lojalitet gentemot det undersökta bolaget och dess varumärke. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den ökade användandet av IT påverkat det valda företaget samt hur arbete med helkundskonceptet utvecklats över tid och vad det har inneburit för såväl kunder som företag. Den teoretiska bakgrunden behandlar ämnen som varumärkens funktioner, marknads- och kundkommunikation, återkoppling från kunder samt lojalitetsbegreppet. Undersökningen gjordes som en fallstudie av ett bolag som verkar inom områdena bank, försäkring, pension och fastighetsförmedling. Data samlades in dels genom semistrukturerade intervjuer med ett antal ledande befattningshavare och dels genom en marknadsundersökning gjord av företaget PFM Reserch. Resultaten visar att det blivit svårare att nå och kommunicera med kunderna efter den ökning av digital kommunikation som ägt rum. Detta beror till stor del på att fler ärenden uträttas online vilket gör att de personliga relationerna blir lidande och att lojaliteten minskar. Helkundskoncept är ett sätt att motverka den minskande lojaliteten genom att det blir för arbetsamt för kunden att byta bolag när den väl samlat allt hos en aktör. Kunden får även lägre priser när den endast använder sig av en leverantör vilket tillsammans med den enkelhet som kan upplevas när allt är samlat på samma ställe talar för att kunder ska samla alla sina tjänster hos samma bolag. För bolagets del har det visat sig att helkunder stannar längre och är mer lojala, de har färre skador än andra kunder samt att de över lag har en större tolerans mot bolaget vid missnöje. / It is important that communication between a customer and a company works properly. Loyalty is in many ways based on the communication and the bonds that exits between a customer and the personnel of a company. IT has made it possible to execute many seines online which also have affected the communication and customer loyalty. One possibility to keep the customers loyal is to apply the total customer concept which means that the customer gather all his services to only one company in order to receive more beneficial offerings. In this study I have investigated how IT has affected a bank- and insurance company and if the total customer concept is approved to bring more loyalty to the company and the trademark. The result shows that it is harder to get in touch with the customer today than before and that customers is less loyal than before the IT revolution. The total customer concept is one possibility to gain more loyal customer who also becomes more profitable to the company.

Today’s competition among companies has increased due to the development of the Internet. Customer loyalty is crucial for companies in today’s market. It is important to create a customer base, which will result in a positive effect on profit and sustainability. Social media, such as Instagram, has an impact on customers today. Social media has made it possible for companies to be closer to their customer than ever before. The purpose of this study was to explain how a company can influence Instagram followers’ loyalty through the use of Instagram. This study examines several crucial factors which are considered to have an impact on customer loyalty. The study uses a deductive approach and the data was collected using an internetbased survey posted on a specific Instagram account. The result of the empirical study shows evidence to support that the variables community, choice and word of mouth have a significant impact on loyalty through Instagram. There is no evidence in the study that the variables customization, convenience and character have any impact on customer loyalty. The study further examines and suggests that there is no significant relationship between an individual attitude towards a company and the individual actions on Instagram. / Internet har gjort det möjligt för kunder att jämföra företag och produkter med endast en knapptryckning, något som inte varit möjligt innan utvecklingen av internet. Detta har gjort att konkurrensen ökar bland företag. Sociala medier har växt fram i och med utvecklingen av internet, vilket innebär att företag kan komma närmare sina kunder än någonsin tidigare. Det saknas kunskap om hur företag kan skapa konkurrensfördelar med hjälp av sociala medier, tidigare har internet och social medier sätts som samma sak. Ett sätt att påverka ett företags konkurrenssituation är att bygga konsumentrelationer genom att skapa lojalitet hos kunden till företaget. Syftet med denna uppsats var att kartlägga lojaliteten hos ett medieföretags instagramföljare genom att undersöka sex faktorers påverkan på lojalitet. Det som undersöks är hur följarnas lojalitet påverkas av följarnas attityd till instagramkontots design, benägenhet att sprida information om kontot, tillgången till information, känsla av samhörighet, anpassning och användarvänlighet. I studien undersöks sambandet mellan attityd och beteende, om följarens attityd återspeglas i dess beteende. I studien användes ett deduktivt synsätt där teori jämförs med data som samlats in. Vi formulerade sex hypoteser och en forskningsfråga utifrån teorier om lojalitet. Detta gjordes för att kunna studera följarnas lojalitet, attityd och beteende. Empirisk data samlades in genom att en enkät publicerade på ett specifikt företags instagramkonto. Företagets följare fick möjlighet att besvara 21 frågor som syftade till att mäta hur olika faktorer påverkade följarens lojalitet till företaget och kopplingen mellan en följarens attityd och dess beteende. Resultatet av vår studie tyder på att följarens lojalitet påverkas av följarens benägenhet att sprida information om kontot, tillgången till information och känsla av samhörighet. I studien fanns det inget som tyder på att instagramkontots design, anpassning och användarvänlighet har en påverkan på följarens lojalitet. Vårt resultat tyder också på att det inte finns något samband mellan en följares attityd och följaren beteende på Instagram.

Title: “Consumers demand for increased availability” Authors: Isabelle Sundquist & Olivia Fritiofsson Level: Bachelor's thesis Program: Enterprising and Business DevelopmentExaminer: Frederic Bill Background: Today the physical retailing is challenged as a result of digitalization and sales through different channels. Customers become increasingly demanding and seek a seamless experience and opportunity to shop whenever and wherever they want. Omnichannel is a concept that becomes more common, but is something that creates challenges for retailers. Purpose: The purpose of this study is to create understanding for local retailers attitudes towards belonging to an omnichannel. Method: This study is of qualitative character, with a constructive position and a hermeneutical view. Four semi-structured interviews were made with four different companies. Respondents were chosen through a goal-oriented selection. Empirical data: The empirical material consists of a summary of the four semi- structured interviews that were conducted, where the respondents answers are presented. Conclusion: The existing technophobia in the retailing business makes the retailers whom never been in contact with the omnichannel-concept before a negative attitude towards it. Small retailers needs time to process this concept but still thinks that it is the future. The retailers believe that the service-level would descend, despite research suggesting the opposite. If the omnichannel-concept would mean a greater profitability for the retailers than suggested in the omnichannel-scenario, it is something they would consider. Keywords: omnichannel, retail, physical commerce, loyalty, customer value, integrated sales channels, seamless shopping experience. / Titel: “Konsumenters krav på ökad tillgänglighet” Författare: Isabelle Sundquist & Olivia Fritiofsson Nivå: Kandidat Program: Enterprising and Business Development Examinator: Frederic Bill Bakgrund: Den fysiska detaljhandeln utmanas genom digitalisering och försäljning genom flera kanaler. Kunder blir allt mer krävande och söker en sömlös upplevelse och möjlighet att handla när och var de vill. Omnichannel är ett koncept som blir allt vanligare, men är något som skapar utmaningar för detaljhandeln. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för lokala småhandlares attityder mot att tillhöra en omnichannel. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med en konstruktionistisk ståndpunkt och en hermeneutistisk kunskapssyn. Fyra semistrukturerade intervjuer gjordes med fyra olika företag. Respondenterna till studien valdes genom ett målstyrt urval. Empiri: Det empiriska materialet består av en sammanställning av de fyra semistrukturerade intervjuerna, där respondenternas svar presenteras. Slutsats: Den rådande teknofobin i detaljhandelsbranschen gör att småhandlare som tidigare inte varit i kontakt med omnichannel-konceptet har en negativ inställning till det. Småhandlare behöver tid på sig för att bearbeta detta koncept men tror att det är framtiden. Småhandlarna anser att servicenivån skulle sjunka i och med konceptet, trots att forskning tyder på motsatsen. Om omnichannel-konceptet skulle innebära större lönsamhet för småhandlarna än vad som föreslagits i det framtagna omnichannel- scenariot, är det något som de skulle kunna tänka sig att ingå i. Nyckelord: omnikanal, detaljhandel, fysisk handel, lojalitet, kundvärde, integrerade försäljningskanaler, sömlös shoppingupplevelse.