Denna studie är en diskursanalys av förskollärares berättelser om situationen i förskolan i dokumentet #pressat läge. Studien har utgått från en diskursanalystisk ansats utifrån Foucaults teorier, där syftet var att undersöka förskollärares subjektspositioner som framställs i materialet. I enlighet med den diskursanalytiska ansatsen har studiens metod varit en närläsning av dokumentet. Undersökningen visar att de mest förekommande diskurserna som framkommer i #pressat läge är diskursen om negativ stress samt diskursen om lojalitet. Inom diskurserna blir subjektspositionerna: den som verksamheten lutar sig mot, den stressade, den ensamma och otillräckliga, den oroade, den sjuka samt den uppoffrande, den utnyttjade, den skuldbelagda och den beskyddande möjliggjorda.

Bakgrund: En livsstil har en stor inverkan på patienters hälsa. Motiverande samtal är ett sätt att hjälpa patienter med livsstilsförändringar i vården. När sjuksköterskor är lojala till motiverande samtal kommer det att gynna patienter och medföra positiva livsstilförändringar.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskor använder motiverande samtal i möten med patienter som vill förändra sina livsstilar.Metod: Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats söktes och analyserades med hjälp av ett egenkonstruerat flödesschema för att svara på syftet.Resultat: Tre teman och ett tillhörande undertema identifierades från de utvalda studierna: sjuksköterskors användning av motiverande samtal i vården, patienters påverkan av hur sjuksköterskor använder motiverande samtal (undertema), utmaningar som hindrar sjuksköterskors användning av motiverande samtal och möjligheter som underlättar för sjuksköterskors användning av motiverande samtal.Slutsats: Sjuksköterskor använder motiverande samtal endast till viss del på grund av utmaningar som hindrar dem från att bli lojala till motiverande samtal. På det sättet kan inte patienter gynnas i deras livsstilsförändringar. / Background: A life style has a big impact on patients’ health. Motivational Interviewing is a way to help patients with life style changes in health care. When nurses have fidelity to Motivational Interviewing, patients will benefit from this in their life style changes positively.Aim of study: The aim of this literature review is to examine how nurses use Motivational Interviewing when consulting patients who wish to change their life styles.Method: Ten scientific articles with a quantitative approach were searched for and analysed using a self-designed flow chart to answer the purpose with.Results: Three themes and an attached subtheme were identified from the chosen studies: nurses’ use of Motivational Interviewing in health care, how patients are impacted by nurses’ use of Motivational Interviewing, challenges which prevent nurses’ use of Motivational Interviewing, and possibilities which facilitate nurses’ use of Motivational Interviewing.Conclusion: Nurses user Motivational Interviewing to some extent because of challenges which prevent them from fidelity to Motivational Interviewing. Due to that, patients cannot benefit in their life style changes.

Denna uppsats handlar om arrangerade äktenskap. Syftet är att undersöka dels hur kvinnor som lever i en miljö där arrangerade äktenskap är vanligt förekommande, beskriver, uppfattar och värderar denna form av äktenskap och dels hur dessa påverkas av andra samhällens syn på det arrangerade äktenskapet. En annan infallsvinkel är hur det professionella mötet inom socialt arbete i Sverige med personer som lever i ett sammanhang där arrangerade äktenskap är vanligt ser ut samt hur det upplevs, uppfattas och värderas av de professionella. Intervjuer har gjorts med sju kvinnor i Palestina, som antingen lever i eller har levt i ett arrangerat äktenskap, eller befinner sig i en miljö där denna form av äktenskap är vanligt förekommande. Intervjuer har även utförts med en kurator, en lärare och en behandlingsassistent i Sverige som genom sina professionaliteter på något sätt kommer i kontakt med det arrangerade äktenskapet. För att kunna bearbeta detta material har begrepp som retribalisering och postmodernism använts. Resultatet visar att majoriteten av de palestinska kvinnorna ställer sig negativa till det arrangerade äktenskapet på individuell basis, samtidigt som de försvarar det som en kulturell angelägenhet som är viktig att bevara. Detta framgår tydligast när de jämför sin egen kultur gentemot västvärlden. Resultatet visar även på att arrangerade äktenskap är relativt vanligt förekommande i Sverige och att det finns vissa oklarheter i hur de professionella bör förhålla sig till det. Kritik har framförts huruvida det svenska samhället väljer eller snarare inte väljer att agera. Strukturella problem såsom segregation och utanförskap är högst aktuella för varför det arrangerade äktenskapet fortlever i Sverige. En fråga som uppkommer i samband med detta är om det svenska samhället kan vara en erbjuda trygghet för den individ som i samband med ett arrangerat äktenskap tvingats bryta med sin familj.

Lojalitet inom civilrätten är ett begrepp som har djupa historiska rötter och lojalitetshänsyn kan spåras tillbaka till romersk rätt under institutet bona fides. I över hundra år har lojalitet som allmän avtalsrättslig princip haft stor betydelse i fransk men särskilt tysk rätt under betäckningen bonne foi respektive Treu und Glauben. Men i den svenska juridiska litteraturen har det funnits en viss återhållsamhet mot en allmän princip om lojalitet, ett synsätt som har förändrats under senare tid. Svensk rättspraxis kan sägas ha följt en liknande trend; uttrycklig användning av ordet lojalitet i domskäl har blivit allt vanligare under 2000-talet. Rättsfallet NJA 2021 s. 943 ”Omsättningsmålet” är det senaste målet som berör en avtalsrättslig lojalitetsplikt och rättsfallets explicita användning av lojalitetsplikten gör målet till ett särskilt intressant studieobjekt för den avtalsrättsliga lojalitetsplikten; däri väcktes mitt intresse för ämnet. Syftet med examensarbetet är att undersöka ”Omsättningsmålet” avseende vad målet säger om lojalitetsplikten samt dess betydelse för skadestånds­ansvarsgrunden och avtalstolkning. För detta ändamål kommer det prejudikat som kommer till uttryck i ”Omsättningsmålet” att analyseras, både lojalitetsplikten i förhållande till avtalsförpliktelsen såväl som i förhållande till den skadeståndsrättsliga ansvarsgrunden. Kan lojalitetsplikt vara en ansvarsgrund för skadestånd? En del av arbetet ägnar jag åt att diskutera vad en allmän lojalitetsplikt kan ha för betydelse för avtalstolkning på ett mer allmänt plan, med avstamp i ”Omsättningsmålet”.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka relationen mellan SHL-klubbar och deras supportrar under Covid-19-pandemin, med särskilt fokus på kommunikation i sociala medier. Metod: Detta examensarbete är både en explorativ och deskriptiv studie med en deduktiv ansats. Studien är av kvalitativ form och bestod av tre en-mot-en intervjuer och tre fokusgrupper. För att analysera datan som samlades in applicerades en flerfallstudieanalys. Slutsats: SHL-klubbarna har ökat antalet inlägg på sociala medier för att hålla engagemanget och lojaliteten fortsatt högt hos supportrarna genom att få dem att känna sig mer inkluderade under Covid-19-pandemin. Graden av lojalitet och engagemang har visat sig öka i vissa fall jämfört med före och efter pandemin. Det har påverkats av att supportrarna har insett hur mycket deras lag faktiskt betyder för dem under pandemin. En del klubbar visade under pandemin på hög moral och de nådde ut med detta via sociala medier, vilket gjorde supportrarna nöjda med sina klubbar. Studien har även kommit fram till hur viktigt öppenhet och innehållsrelevans är för supportrarna på sociala medier. Det teoretiska och praktiska bidraget: Studien bidrar med insikt om hur redan väl utforskade områden som relationsmarknadsföring i sociala medier, supporterengagemang och lojalitet har påverkats av Covid-19-pandemin. Tidigare studier har visat större fokus på andra sporter samt andra länder, denna studien bidrar därför med mer insikt inom ishockey i Sverige. De slutsatser studien kom fram till kan hjälpa SHL-klubbar och andra idrottsklubbar i deras arbete med relationsmarknadsföring i sociala medier för att hålla lojaliteten och engagemanget högt hos deras supportrar. Det kan också hjälpa klubbarna att få en överblick angående hur deras supportrar har påverkats av pandemin och deras egna kommunikation för att kunna förbättra den.

Purpose: The purpose of the study is to identify how Generation Z consumers are influenced by social media when choosing a brand, as they are the only generation that has grown up with the internet as a given. The study also aims to investigate the consumer behaviors that Generation Z have on social media. Research questions: What primarily contributes to Generation Z consumers’ brand choices on social media? How does Generation Z manifest unique consumer behaviors? Theory: The current theories have been based on previous research that defines and describes Generation Z and social media as concepts. Furthermore, it presents what characterizes brand choice through brand loyalty and customer loyalty. Then, the buying process is described in connection with consumer behavior. The theoretical section concludes with a description of purchase intention, which is presented in terms of advertising and unawareness. Method: The study used a quantitative research method. The data was collected through digital surveys from respondents born within Generation Z. The total respondents was 105 people. Results: The results showed that the majority of Generation Z uses social media on a daily basis, with Snapchat, TikTok, and Instagram being the most popular platforms. The study revealed that respondents often come into contact with brands on social media but are not influenced by advertisements or have their purchasing behavior affected when making brand choices. However, the study found that attitudes and unawareness regarding brand choices and external influence played a significant role for Generation Z through social media. Conclusions: The study found that Generation Z consumers tend to engage in a decision-making process and choose brands based on their conscious and unconscious attitudes. This is combined with their knowledge or exposure to different purchasing options on their social media platforms. / Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur Generation Z konsumenter blir påverkade av sociala medier vid val av varumärke, i och med att det är den enda målgruppen som vuxit upp med internet som en självklarhet. Studien ämnar även att undersöka vilka konsumentbeteenden Generation Z har på sociala medier.  Forskningsfrågor: Vad bidrar primärt till Generation Z konsumenters val av varumärke på sociala medier?På vilket sätt manifesterar Generation Z unika konsumentbeteenden? Teori: De aktuella teorierna har grundat sig på tidigare forskning som definierar samt beskriver Generation Z och sociala medier som begrepp. Vidare presenteras vad som kännetecknar val av varumärke genom varumärkeslojalitet och kundlojalitet. Därefter beskrivs köpprocessen i samband med ett konsumentbeteende. Det teoretiska avsnittet avslutas i en beskrivning av köpintention vilket presenteras kring reklam och omedvetenhet.  Metod: Studien tillämpade en kvantitativ forskningsmetod. Datan samlades in genom digitala enkäter från respondenter födda inom Generation Z som totalt blev 105 stycken.  Resultat: Resultatet visade att majoriteten av Generation Z dagligen använder sig av sociala medier, där Snapchat, TikTok och Instagram låg i framkant. Studiens resultat visade även att respondenterna ofta upplever att de kommer i kontakt med varumärken på sociala medier men varken blir påverkade av reklam eller att detta påverkar deras köpbeteende när val av varumärken ska göras. Däremot visade studien att attityder och omedvetenhet kring val av varumärken hade en betydande roll via sociala medier för Generation Z.  Slutsats: Studien visade på att Generation Z konsumenter har som tendens att gå in i en köpprocess och välja varumärken baserat på deras medvetna samt omedvetna attityder. Detta kombinerat med vilket köpalternativ som de har mest kunskap kring eller som de varit i kontakt med på sina sociala medier- plattformar.

I en alltmer globaliserad värld där utbudet av produkter ökar är det svårt att skapa ett starkt och hållbart varumärke på marknaden. Då det idag finns få verktyg och koncept inom intern varumärksuppbyggnad har jag valt att undersöka hur varumärket kan stärkas inifrån och ut. I studien har jag tittat närmare på begreppet Brand citizenship behaviour, ett område som är relativt nytt och bygger på den anställdes inverkan på varumärket. En explorativ fallstudie har genomförts för att undersöka vilka berättelser som återges i ämnet. Detta genom att ha intervjuat sju anställda på företaget Saltå kvarn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teorier som handlar om Brand citizenship behaviour, Organizational citizenship behaviour och organisationsteorier. Utifrån befintliga teorier och studiens analys har jag tagit fram en modell som kan användas av personer i ledande befattning och chefer. Denna kan brukas som ett verktyg för att främja ett Brand citizenship behaviour på arbetsplatsen och vidare uppmuntra medarbetarna till personligt engagemang vilket påverkar företaget, varumärket och organisationen. Studien bidrar till ökad förståelse kring ämnet samt att den visar på den anställdes inverkan på varumärket, något som kan stärka hela företaget inifrån och ut. / In an increasingly globalized world where the supply of products increases, it is difficult to create a strong and sustainable brand in the market. Since there are currently few tools and concepts in the field of internal brand building I have chosen to study how the brand can be strengthened from the inside out. In the study, I have looked into the concept of Brand citizenship behavior, an area that is relatively new and is based on the employee's impact on the brand. An explorative case study was used to examine the stories reproduced in substance. This by interviewing seven employees at the company Saltå kvarn. The empirical material is analyzed from theories about Brand citizenship behavior, Organizational citizenship behavior and organizational theories. Based on existing theories and the study's analysis, I have developed a model that can be used by executive senior management and CEO’s. This can be used as a tool to promote Brand citizenship behavior in the workplace and encourage employees to further personal involvement, which affects the company, brand and organization. The study contributes to a better understanding about the subject and it shows on the employee's impact on the brand, something that can strengthen the whole company from the inside and out.

Denna studie undersöker effekterna av gamification element, såsom poängsystem, nivåer och prestationer, på användarengagemang och tillfredsställelse i nätbutiker. Studiens syfte är att ta reda på hur konsumenter reagerar på olika gamification element och hur det påverkar deras köpupplevelse och engagemang. Metoderna som använts i denna studie är kvantitativ enkät, kvalitativ intervju samt prototyputveckling. Intervjuerna utfördes för att komplettera de kvantitativa data som samlats in, totalt genomfördes 6 semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna fokuserade på att utforska deltagarnas åsikter om studiens prototyp och dess olika gamification element. Frågor utformades för att identifiera hur dessa element påverkar deras engagemang och tillfredsställelse, samt eventuella motivationer eller hinder för deras interaktion med dessa gamification element. Resultaten visar att gamification har potential att betydligt öka engagemang och tillfredsställelse genom att göra köpprocessen mer interaktiv och belönande. Studien belyser också att effektiviteten av olika gamification element varierar beroende på användarens personliga drivkrafter och interaktion preferenser. Slutsatserna understryker vikten av anpassade gamification strategier för att maximera positiva kundupplevelser och bidra till ökad lojalitet. / This study investigates the effects of gamification elements, such as point systems, levels, and achievements, on user engagement and satisfaction in online stores. The aim of the study is to determine how consumers react to different gamification elements and how these influence their shopping experience and engagement. The methods used in this study include quantitative surveys, qualitative interviews, and prototype development. The interviews were conducted to complement the quantitative data collected, with a total of six semi-structured interviews carried out. The interviews focused on exploring participants opinions about the study's prototype and its various gamification elements. Questions were designed to identify how these elements affect their engagement and satisfaction, as well as any motivations or barriers to their interaction with these gamification elements. The results indicate that gamification has the potential to significantly increase engagement and satisfaction by making the shopping process more interactive and rewarding. The study also highlights that the effectiveness of different gamification elements varies depending on the user's personal motivations and interaction preferences. The conclusions emphasize the importance of customized gamification strategies to maximize positive customer experiences and contribute to increased loyalty.

Författare: Emilia Denckert och Linnéa Pankko Handledare: Universitetsadjunkt Åsa Lindström Examinator: Professor Bertil Hultén Fakultet: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Program: Civilekonomprogrammet med inriktning marknadsföring Kurs: Examensarbete i marknadsföring för Civilekonomprogrammet 30 hp Examensarbetets titel: Vad får dig att stanna? Forskningsfråga: Vilka attribut ligger till grund för en varumärkeslojalitet hos konsumenter av livsmedelsprodukter i dagligvaruhandeln? Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera och fastställa vilka attribut hos en produkt och ett varumärke som bidrar till att konsumenter bygger upp en lojalitet gentemot varumärket ifråga. Studien kommer att förklara vardera attribut, samt kombinationer av dessa, och klargöra huruvida de ligger till grund för konsumenters lojalitet till varumärken på livsmedelsprodukter som säljs i dagligvaruhandeln. Vidare ämnar studien uppfylla ett delsyfte, vilket är att ge implikationer till Smiling Group AB beträffande vilka attribut som genererar en varumärkeslojalitet. Resultatet av denna studie kommer därmed även att bistå med underlag till företags utvecklande av marknadsföringsstrategier som i sin tur kan påverka varumärkeslojaliteten positivt. Metod: Detta examensarbete har en deduktiv ansats. Vidare har kombinationer av kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Insamlingen av studiens primärdata har tagit sig form dels som en enkätundersökning, och dels som djupintervjuer. Resultat och slutsats: Vi har konstaterat att kvalitet och pris är de attribut som till störst del ligger till grund för en varumärkeslojalitet hos konsumenter av livsmedelsprodukter i dagligvaruhandeln. Vidare har vi fastställt tre olika kombinationer av de fem attribut som ingått i studien samt vilken grupp av konsumenter som föredrar vilken kombination. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Studiens teoretiska bidrag består dels av att vi identifierat några av de attribut vilka ligger till grund för en varumärkeslojalitet hos konsumenter av livsmedelsprodukter i dagligvaruhandeln. Vi har också tillfört konsumenters engagemang som en aspekt, vilken bör tas i beaktning när denna typ av varumärkeslojalitet studeras. Vi har praktiskt bidragit genom implikationer till Smiling Group AB om hur de bör förhålla sig till studiens fem attribut, och kombinationer av dessa, för att generera varumärkeslojala kunder. Detta bidrar även praktiskt till andra företag i branschen, då de kan använda studiens resultat och slutsats som underlag vid utformning av framtida marknadsföringsstrategier.  Nyckelord: Varumärkeslojalitet, varumärke, lojalitet, attribut, konsumenter, dagligvaruhandeln, livsmedelsbranschen / Authors: Emilia Denckert and Linnéa Pankko Supervisor: Lecturer Åsa Lindström Examiner: Professor Bertil Hultén Faculty: School of Business and Economics at Linnaeus University Programme: Business Administration and Economics Programme Course: Degree Project in Marketing, The Business Administration and Economics Programme Title: What makes you stay? Research question: What attributes are the basis for brand loyalty among consumers of food products in grocery stores? Purpose: The purpose of this thesis is to analyze and determine the attributes of a product and a brand that helps consumers build up a loyalty to that brand. The study will explain each attribute, as well as combinations of these, and clarify whether they are the basis of consumers’ loyalty to brands of food products sold in grocery stores. Furthermore, the study intends to fulfill a subsidiary aim, which is to give implications to Smiling Group AB about what attributes that generates brand loyalty. The result of this study will thus also assist with data for corporate development of marketing strategies, which in turn can affect brand loyalty positively. Method: This thesis has a deductive approach. Furthermore, combinations of quantitative and qualitative methods have been used. The collection of the study's primary data has taken shape both as a survey, and as in-depth interviews. Results and conclusions: We have stated that the quality and price are the attributes that to the greatest part is the basis for brand loyalty among consumers of food products in grocery stores. Furthermore, we have established three combinations of the five attributes that are included in the study and what groups of consumers who prefer which combination. Theoretical and practical contributions: The theoretical contribution partly consists of identification of some of the attributes which form the basis of a brand loyalty among consumers of food products in grocery stores. We have also added consumer engagement as an aspect which should be taken into consideration when this type of brand loyalty is studied. We have practically contributed by implications to Smiling Group AB about how they should relate to the study’s five attributes, and combinations thereof, to generate brand loyalty. This also contributes practically to other companies in the industry, since they can use the study's findings and conclusions as a basis for the design of future marketing strategies.  Key words: Brand loyalty, brand, loyalty, attribute, consumers, grocery store, food industry

<p>Denna uppsats handlar om att finna de faktorer som är viktiga för att företag inom telekommunikationsbranschen skall kunna behålla sina kunder då kärnprodukten inte längre räcker till som konkurrensmedel.</p><p>Orsaker som ligger till grund för dagens situation är juridiska förändringar, globala förutsättningar samt den tekniska utvecklingen. Mot bakgrund av detta har det blivit nödvändigt att skapa värden som sträcker sig utöver kärnprodukten och därigenom tillgodoser befintliga kunders behov. De aktörer som inte klarar av detta menar vi kommer att tappa marknadsandelar och tids nog försvinna från marknaden.</p><p>De fenomen som vi valt att peka på i uppsatsen är konkurrens, globalisering samt vikten av att skapa värden. För att belysa dessa har följande teorier valts; Värdekedja/ Värdestjärna, Målstyrning/ Processtyrning, Värdeskapande genom induktion, Involvement Theory, Affärsidé samt Service Management (Tjänstevision/ Tjänstekoncept). Ur dessa teorier har sedan följande syntes mynnat ut;</p><p>Företaget bör:</p><p>– genom interaktion med kunden upptäcka vad denne önskar sig av produkten/tjänsten och vad som får honom/henne involverad.</p><p>– utforma kunderbjudandet efter de kriterier som framkommit genom interaktion, samt i enighet med företagets struktur</p><p>– implementera den information som skapat företagets struktur, detta för att kundens önskemål skall formas till konkreta erbjudanden.</p><p>Empirin är hämtad genom både kvalitativ och kvantitativ datainsamling. Två intervjuer genomfördes på mobiloperatörerna 3 samt Telenor. Den kvantitativa undersökningen gjordes på 25 privat abonnenter i Stockholm.</p><p>Resultatet på undersökningen tyder på att de respondenter som har en hög tillfredställelse, i kombination med hög upplevd kvalité vid kontakt med företaget och framförallt med butik, också i högre grad är lojala.</p><p>Som slutsats kan konstateras att kontakten med kunder är av stor betydelse när det kommer till att skapa fortsatt förtroende och därmed lojalitet. Detta värde, dialogen mellan företag och kund, värdesätts väldigt högt av båda parter och genererar även positiva effekter när det kommer till ytterligare kringvärden.</p>