Bakgrund Som en följd av ett hårdare marknadsklimat har allt fler företag antagit en mer kundorienterad inriktning med kundrelationer i fokus (Xie & Chen 2013). Lojala kunder är en värdefull tillgång för företag, och allt fler forskare framhåller vikten av att behålla och vårda de befintliga kunderna (Bahaedin 2012). Ett verktyg för att erhålla och behålla lojala kunder är lojalitetsprogram (Lui & Yang 2009) men inom forskningen råder det delade meningar kring lojalitetsprogrammens effekt och huruvida man erhåller lojala kunder. Motsättningarna kring programmens effekter tyder på att mer forskning krävs för att få en djupare förståelse för kundlojalitet i relation till lojalitetsprogram.Syfte Studiens syfte är att beskriva hur lojalitetsprogram och dess förmåner kan påverka medlemmars lojalitet samt påvisa hur fördelningen av förmåner ser ut hos lojalitetsprogram inom detalj- och dagligvaruhandeln på den svenska marknaden.MetodI studien har en kvalitativ ansats tillämpats i form av fokusgrupp, individuella intervjuer och en innehållsanalys. Fokusgruppen och de enskilda intervjuerna tillämpades för att erhålla en djupare förståelse för medlemmars erfarenhet av och attityder gentemot lojalitetsprogram. Innehållsanalysen tillämpades för att kartlägga ett urval av lojalitetsprograms fördelning av förmåner inom detalj- samt dagligvaruhandeln på den svenska marknaden.Resultat Studiens resultat bekräftar tidigare forskning kring att dagens konsumenter snarare är polygamt lojala. Det är svårt att erhålla sann kundlojalitet genom lojalitetsprogram men studien har visat att de monetära förmånerna kan bidra till beteendemässig lojalitet. Resultatet i denna studie visar även att funktionalitet och pris många gånger har en mer avgörande påverkan i konsumenters val av butik än vilket lojalitetsprogram de är medlem i. Lojalitetsprogrammen som har studerats i denna studie har en jämn fördelning av monetära och icke-monetära förmåner men att det främst är de monetära förmånerna som medlemmar attraheras av är något som syns tydligt i denna studie. De rekommendationer vi kan ge till företag utifrån studiens resultat är att fokusera mer på de icke-monetära förmånerna, hur kunderna behandlas snarare än vilka ekonomiska förmåner de erhåller skulle kunna framkalla mer hållbara lojalitetseffekter.

Att ha lojala kunder är något att sträva efter. Men vad gör en kund lojal? Den har studien försöker att ta reda på det genom att intervjua tio olika svenska personer för att få deras syn på lojalitet som fenomen och vad det innebär att vara en lojalkund för dem. Slutsatsen är att kundlojalitet är en relevant term men när det kom till att vara lojal visade det sig att de flesta av respondenterna inte var lojala, även om de hade ett lojalt beteende. En av de viktigaste faktorerna för deras köpbeteende var den geografiska platsen affären låg på i förhållande till deras eget boende. En av de viktigaste slutsatserna är även att det är genom ditt handlande(beteende) du visar din lojalitet inom dagligvaruhandeln. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

The consumer today is affected by a considerably larger number of world surrounding factors than she used to be, borders between different cultures and other consumer differences are being erased to a growing extent. The consumer can easily get its inspiration from many different directions which become clear in the common life. We eat sushi for lunch, we’re driving German cars and we’re having dinner with international business partners. The community also exposes the consumer for a more intense noise from offers, impact and marketing. Never before have so many different actors on the market been competing about the consumers’ attention. In a community where the noise constantly grow more and more intense, the importance of the product function is decreasing to make room for an increasing importance of the brand’s position on the market. The customer no longer buys a garment for its function, but for image or perhaps even the personality it brings along. Acne Jeans and Filippa K are two successful Swedish companies that are established in both Stockholm and Gothenburg. Both of these trademarks offer the customer a lifestyle instead of just a simple product. The purpose of this study is to examine, describe and analyze what Acne Jeans and Filippa K wants to provide with their trademarks and how the customer see these brands concerning consumer buying behavior and attitude. The study will be seen partially from a sender perspective and partially from a receiver perspective. In this essay we have used a human-hermeneutic way of interpretation. We have conducted a qualitative study of how Acne Jeans and Filippa K want to provide their trademarks and what the consumers think about the both brands in Stockholm and Gothenburg. The empiric material in our essay consists of observations of Acne Jeans and Filippa K, and interviews with consumers in both Stockholm as well as in Gothenburg. Through our research we have achieved the conclusion that Acne Jeans wants trough its trademark provide fashionable garments to the customers. The respondents that have made themselves an opinion about the company have a positive image of Acne Jeans. The respondents whom cannot identify themselves with Acne Jeans have a more negative attitude to the company. In Gothenburg the customer has a stronger relationship to the trademark than the Stockholm respondents.Filippa K wants through its trademark provide timeless clothing of high quality to a commercial price to the customers. All the respondents were familiar with the trademark and in one way or another had a connection and relationship with the company. Regardless of age, respondents in both Stockholm and Gothenburg had a positive attitude towards the company; the customer has a high rank of awareness to Filippa K. The associations to the brand are strong and the consumer has a mentally loyal attitude towards Filippa K. / <p>Program: Textilekonomutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Marknaden för köpcentrer har i många år ökat och en rad olika handelsplatser etablerar sigrunt om i landet. Konkurrensen mellan de olika affärshusen är stor vilket har gjort det viktigtatt sticka ut i mängden. Historien visar att många handelsplatser och köpcentrer är väldigt likavarandra i upplägg och utformning, vilket gör konkurrensen ännu mer påtaglig. Kritikermenar att även marknadskommunikationen har varit likvärdig mellan olika köpcentrer ochenligt konsumenternas mening är den bristfällig. En del menar att det krävs en förbättring i sinmarknadskommunikation med konsumenterna för att skapa positiva känslor till respektiveköpcenter. Det är av stor vikt att förstå kundens behov för att kunna möta deras förväntningar.Genom marknadskommunikationen kan varumärket styra förväntningarna och på så sätt kanprofilen motsvara den image som varumärket förknippas med.Syftet med studien som gjorts är att skapa en förståelse över hur mindre affärshus kan lyckasatt skapa en positiv profil och image genom sin marknadskommunikation. Vi vill se hurkonsumenterna uppfattar ett specifikt affärshus och om det har någon inverkan på deraslojalitet. Studien har genomförts som en fallstudie genom djupintervjuer, fokusgrupper ochtelefonintervjuer med kunder till ett mindre affärshus och affärshusets marknadsavdelning.Konsumenternas shoppingvanor har genom åren förändrats, det primära är inte längre självaköpen utan det är den totala upplevelsen i samband med konsumerandet. Vi har kommit framtill att handelsplatser fungerar som en mötesplats och social miljö för de flestakonsumenterna. Att besöka ett affärshus är förenat med många olika behov och motiv hoskonsumenten och det gör att kraven även är relativt höga. I en småstadsmiljö såg vi att det varbetydelsefullt för varumärket att det överensstämde med den stadskultur som genomsyradeorten. Vid ett besök av en handelsplats i småstadsmiljö önskade konsumenten bemötas av engemytlig och lugnande miljö, som skilde sig från storstaden. Men det kom även fram att denmarknadskommunikation som affärshuset bedrev skulle motsvara samma känsla ochvärderingar. Kunderna ansåg inte att varumärket gjorde ansträngningar för att uppmärksammalojala kunder eller erbjöd mervärde i form av extra god service eller personifieradeerbjudanden. Det var tydligt att marknadskommunikationen var betydande för företagetsimage och det är även där som lojalitetsarbetet måste börja vilket kan göras genomdirektmarknadsföring och relationsmarknadsföring. Även om inte alla konsumenteruppskattar kundklubbar och individuella erbjudanden så är det många som gör det. Ur ettföretagsperspektiv är det oerhört fördelaktigt att ha information om kundernas beteende ochur ett kundperspektiv är det positivt att få relevanta erbjudanden.

Relationer finns runtomkring oss, såväl privata som offentliga. Även inom marknadsföringen utgörs grunden av relationer och under 90-talet spred sig relationsmarknadsföringen snabbt som begrepp. Relationsmarknadsföringens främsta syfte anses av somliga varar att skapa lojalitet bland befintliga kunder och ett sätt att skapa lojalitet mellan ett företag och dess kund är genom en kundklubb. En kundklubb kan bli en lönsam investering vilket kan vara en av anledningarna till att kundklubbar blivit en aktivitet som många företag använder sig av. Dessutom är en kundklubb ett bra sätt för ett företag och företagets kunder att kommunicera med varandra samt engagera klubbmedlemmarna. Det finns många olika typer av förmåner, så som kommunikationen med företaget, bonus, utskick samt erbjudanden, som företaget kan erbjuda medlemmarna i en kundklubb. Men kundklubben kan vara utformad på flera olika sätt och förmånerna kan vara kombinerade på många olika sätt. Det viktiga är att förmånerna som företaget väljer att använda sig av är anpassade efter konsumenterna, men vad tycker konsumenterna om de olika förmånerna?Vår uppsats har till syfte att undersöka vilka förmåner e-handelsföretags kundklubbar kan innefatta för att tillfredställa dagens konsumenter. Studien har utförts med en kvantitativ Internetundersökningen som baseras på 345 svarande konsumenter. Majoriteten av våra respondenter handlar vanligtvis från 1-3 Internetbutiker och 83 procentenheter upplever sig få en närmare relation och ett ökat förtroende för ett företag då de är medlemmar i företagets kundklubb.Förmånerna som konsumenterna uppskattar mest och som bör ingå i en kundklubb är fri frakt vid olika tillfällen, rabatter för medlemmar, bonuspoäng vid köp, att enkelt kunna kontakta företaget, möjlighet till förhandsshopping samt förtur till reor. Erbjudanden inom en kundklubb ska gärna vara anpassade efter den enskilde kunden, bonuspoäng vid köp är något som uppmuntrar respondenterna till att handla mer och medlemmarna vill gärna vara med och påverka. Det är viktigt att enkelt kunna kontakta företaget och helst kontaktar medlemmarna företaget via mail. Medlemmar är överlag relativt ointresserade av att kommunicera med andra medlemmar men kommunikation kan ske genom ett forum. Däremot värdesätter konsumenterna att kunna läsa vad andra kunder tycker om olika produkter.Resultatet visar att konsumenterna inte i första hand ser en kundklubb som en social gemenskap utan snarare ett sätt att kunna handla enklare, bättre och mer förmånligt. / Program: Civilekonomprogrammet

Den konkurrens som råder inom affärsvärlden har gjort att företag blivit tvungna att effektivisera sitt arbete. Man ser gärna att vissa steg i värdekedjan förkortas eller försvinner helt och hållet.Internet är en plats som många företag etablerat sig och bedriver e-handel på och har blivit ett komplement till detaljhandeln. Internet och e-handelns stora framgång har gjort det möjligt för företag att nå ut till fler konsumenter än tidigare. Urvalet av företag och produkter på Internet ökar och har gett konsumenten större valmöjligheter när de handlar på Internet. Internet har blivit ett bekvämligt sätt för konsumenten att handla på eftersom företagen alltid finns tillgängliga. E-handeln ger även kunderna möjligheten att jämföra företagen, deras priser och produkter, något som dock bidrar till ökad konkurrens och mer icke lojala kunder.Ett vanligt förekommande problem hos många företag är att de tror att en nöjd kund också är en lojal kund. Att skapa lojala kunder på Internet är betydligt svårare än i den fysiska verkligheten, då övergången från den fysiska miljön till den elektroniska miljön kan innebära försämrad kontroll för konsumenten. Konsumenter beskriver att det är värdet efter handling som är drivkraften till att vara ett företag lojalt. För företag är det därför viktigt att de på något sätt kan erbjuda sina kunder ett mervärde för att skapa en långsiktig och lojal relation emot sina kunder, vilket är både tidskrävande och innebär stort engagemang från företaget.Gina Tricot är ett av Nordens snabbast växande modeföretag som riktar sig till kvinnor i alla åldrar. De tillverkar och säljer kläder och accessoarer och beskriver på sin webbsida resultatet av sina kollektioner som - dagsfärskt mode som återspeglar aktuella trender. Gina Tricot har även en webbsida där de säljer sina produkter och där deras kunder kan ta del av information skapat av företaget. Dock vill de utveckla sin webbsida för att kunna erbjuda kunden ett mervärde och skapa mer lojala kunder då deras e-handelsförsäljning växer.Arbetet fokuserar på ”Min sida”, en funktion många företag med webbsida och e-handel använder sig av. ”Min sida” gör det möjligt för företags kunder att logga in på ett privat konto och ta del av olika form av information. Gina Tricot är ett företag som ännu inte använder sig av funktionen och vill titta närmare på hur och om ”Min sida” är något som kan skapa ett mervärde för deras kunder när de handlar på deras webbsida.Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur någon form av ”Min sida” på Gina Tricots webbsida kan skapa ett mervärde för så väl företaget som deras kunder. Som utgångspunkt studerar arbetet mervärde och lojalitet på Internet från redan befintlig data. Dessa data ligger sedan till grund för de djupintervjuer som utförts på ett antal kvinnor som är kunder hos Gina Tricot. Djupintervjuernas syfte är undersöka vad mervärde är för Gina Tricots kunder och vilka funktioner de önskar att företagets ”Min sida” innehåller för att skapa ett mervärde för dem. Därefter har en enkät utformats för att undersöka hur vida det finns ett intresse hos Gina Tricots kunder om en ”Min sida”. Slutligen har djupintervjuerna och enkäterna analyserats för att få fram ett resultat.The competition that exists in the business world has meant that companies have to streamline their work. Some steps in the supply chain have to be reduced or disappear altogether. The Internet has been a usual competitive that many companies have established and operating e-commerce at and has become a complement to the retail industry. Internet and e-commerce major success has enabled the company to reach out to more consumers than before. The selection of companies and products on the Internet is growing and has given consumers more choices and has create convenience for consumers because the companies always are available for them, something that contributed to more &quot;infidels&quot; customers.A common problem in many companies is that they believe that a satisfied customer is also a loyal customer. Creating loyal customers on the Internet is much more difficult than in real life, when the transition from the physical environment to the electronic environment can mean deterioration in control of the consumer. Consumers describe that it is the value after action that is the driving force to being a company loyal. For businesses, it is therefore important that they are somehow able to offer its customers an added value to forge a lasting and loyal relationship with its customers, which both takes time and involves considerable commitment from the company.Gina Tricot is one of Scandinavia&apos;s fastest growing fashion company that focuses on women of all ages. They manufacture and sell clothing and a small assortment of accessories and describe the results of their collections as freshly made fashion that reflects current trends.Gina Tricot also has a website where they sell their products and where their customers can access information created by the company. They want to develop their website to offer customers added value and create more loyal customers when their e-commerce sales are growing.The work focuses on &quot;My account&quot;, a feature many companies with Websites and e-commerce uses. &quot;My account&quot; makes it possible for customers to log into a private account and take advantage of different forms of information. Gina Tricot is a company that still does not use the feature and want to look at how and if &quot;My account&quot; is something that can add value to their customers when they shop on their website.The purpose of this work is to examine whether and how any form of &quot;My account&quot; at Gina Tricot website can add value to the company as well as their customers. To begin the work studies value and loyalty on the Internet from already available data. These data are then used for the interviews conducted at a number of women who consider themselves to be costumers of Gina Tricot. The interviews aim is to examine what value is for Gina Tricot customers and what features they want the company&apos;s &quot;My account&quot; to contain to create added value for them. Subsequently, a questionnaire is made to explore if there is an interest in Gina Tricot customers to create a &quot;My account&quot;. Finally, the interviews and surveys are analyzed to obtain a result. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Studien syftade till att undersöka vilka svårigheter och utmaningar pedagoger i förskolan upplever i situationer när en pedagog kränker ett barn. Studien utgick från frågeställningarna ”Hur tolkar pedagoger begreppet kränkande behandling i förskolan?” och ”Vilka dilemman ställs pedagoger inför när en kollega kränker ett barn?” En kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med öppna frågor stod för insamling av empiri har använts och det utifrån sex verksamma pedagogers uppfattningar om ämnet.   Resultatet av studien visade att pedagogers tolkningar av kränkande behandling skiljer sig åt. Kränkande behandling som framkommer i resultatet är bland annat oskrivna regler som inte är anpassade för alla, när barn utsätts för att känna skam och skuld, våld och nedlåtande blickar samt särbehandling. De svårigheter och utmaningar som pedagogerna upplever finns i arbetet med kränkande behandling visade sig vara bland annat att konfrontera en kollega som utsatt barn för kränkningar. Detta är något som pedagogerna tror grundar sig i hur relationen till kollegan ser ut och därmed är upprätthållandet av bra relationer i arbetslaget en svårighet och utmaning. Ytterligare visade resultatet på att om det inte finns en gemensam samsyn i arbetslaget och en god kommunikation, medför det svårigheter och utmaningar för arbetet med kränkande behandling.

<p>Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att de sociala aktiviteterna präglas av samtal. Samtalen bör vara jämlika, öppna och kontinuerliga för att garantera en lojal nära vänskapsrelation som signalerar trygghet. Uteblivna samtal kan motsvarande tolkas som ett utanförsskap. Samtalets utformning kan i gruppdynamiska situationer användas som ett konkurrensmedel. Samtalet kan även användas för att sanktionera illojalt beteende i syfte att upprätta gruppkänsla.</p>

<p>Att styra företag med värderingar har blivit något av ett mantra inom organisationsledning och närapå vartenda företag med någon form av självaktning har idag en uppsättning värderingar att presentera. Värderingar och värderingsstyrning har således kommit att bli ett mycket aktuellt ämne och i samarbete med vår uppdragsgivare Företaget AB, en av nordens största aktörer på finansmarknaden, har vi studerat ämnet närmare. Det huvudsakliga syftet har varit att belysa hur man inom Företaget AB ser på och arbetar med värderingar samt utvärdera resultatet av detta arbete.</p><p>Vår studie omfattar chefer och medarbetare inom två sektioner på Företaget AB. Cheferna för respektive sektion har intervjuats med syftet att fastställa hur de ser på och arbetar med värderingar och medarbetarna har genomgått ett värderingstest. Värderingstestet är utformat så att medarbetarna får i uppdrag att rangordna ett antal värderingar utifrån hur karaktäristiska de är för deras agerande i det dagliga arbetet och ämnar till att utvärdera resultatet av värderingsarbetet. Genom värderingstestet kan vi skapa individuella värderingsprofiler för medarbetarna vilket leder till att vi kan poängsätta individernas värderingsgemenskap med gruppen som helhet.</p><p>Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan värderingsgemenskap mellan anställda och företaget de arbetar på och lojalitet samt tillfredsställelse med arbetet. För att utvärdera om samma samband går att styrka i vår undersökning granskade vi korrelationen mellan individens poäng på värderingsgemenskap samt deras poäng på lojalitet och tillfredsställelse, vilka vi erhöll genom en enkätundersökning.</p><p>Resultatet av studien visar att sektionscheferna sätter stor tilltro till värderingar som ett hjälpmedel både för dem som chefer och för övriga medarbetare. Deras arbete med värderingar överensstämmer i mångt och mycket med de idéer om hur värderingsarbete bör bedrivas som lyfts fram i den teoretiska referensramen. Värderingstestet visar också på en tydlig närvaro av värderingsgemenskap i sektionerna. Vidare kan vi styrka ett samband mellan värderingsgemenskap och vad vi kallar normativ lojalitet. Vi har också funnit ett indirekt samband mellan värderingsgemenskap och tillfredsställelse som går via normativ lojalitet. Värderingsgemenskap ökar normativ lojalitet, vilket i sin tur resulterar i högre tillfredsställelse.</p>

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p>Ökade pensionsavgångar bland 40-talister och färre yrkesverksamma 70 – och 80 – talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sätt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anställning. Vi är intresserade av att studera om det går att urskilja några skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: <em>Vilka skillnader går det att urskilja mellan traineeanställda och traditionellt anställda samt hur påverkar dessa karriären?</em></p><p> </p><p>Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften:</p><ul><li><p><em>Kartlägga egenskaper som karaktäriserar traineer och traditionellt anställda.</em></p></li><li><p><em>Undersöka skillnader i förväntningar mellan traineer och traditionellt anställda. </em></p></li><li><p><em>Redogöra för arbetstagarnas drivkrafter i arbetslivet. </em></p></li><li><p><em>Påvisa eventuella skillnader i karriär – och löneutveckling mellan traineer och traditionellt anställda.</em></p></li></ul><p> </p><p>Vi inledde studien med ett deduktivt angreppssätt och följde riktlinjerna för datainsamling vilket innebar att vi först konstruerade den teoretiska referensramen innan intervjuguiden utformades. Vi genomförde sammanlagt åtta semistrukturerade telefonintervjuer samt en semistrukturerad personlig intervju. I denna uppsats har vi nyttjat en hermeneutisk kunskapssyn samt valt att arbeta utifrån ett arbetstagarperspektiv eftersom vår avsikt är att studera vilka skillnader det går att urskilja mellan en person med en traineebakgrund i jämförelse med en person med en traditionell anställning. Efter några genomföra intervjuer samt i samband med analysarbetet, kompletterade vi teorikapitlet med motivations – och lojalitetsteorier. Vi har därmed gått från ett deduktivt synsätt till ett abduktivt angreppssättet. Den teoretiska referensramen bygger nu på teoretiska resonemang om kompetens, kompetensutveckling, motivation, lojalitet och det psykologiska kontraktet. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats eftersom vi är intresserade av att tolka och förstå olikheterna.</p><p> </p><p>Resultatet av studien visar att traineedeltagarna utgörs av målmedvetna individer som är stark motiverade och har en stor drivkraft. Dessa egenskaper förvärvade personerna innan ansökningsfasen till skillnad från de traditionellt anställda som istället tenderar att bli mer motiverade i takt med att de exempelvis tilldelas nya arbetsuppgifter. Gällande förväntningar kunde skillnad bland annat urskiljas i samband med tilldelande av nya tjänster. Traditionellt anställda hade låga eller inga förväntningar alls, till skillnad från traineerna som hade klara och tydligt utarbetade förväntningar. Att få bidra med något unikt samt att få visa sig duktig är något som traditionellt anställda värdesätter medan traineer motiveras av arbetsuppgifter som bland annat bidrar till individuell utveckling. Studien visar att traineerna har en procentuellt högre utveckling på lönenivån än de traditionellt anställda. Traineerna har kunnat förvärva en högre löneutvecklingsnivå än de traditionellt anställda genom att byta arbetsuppgifter mer regelbundet. Traineeprogrammen har öppnat vägar för denna möjlighet, vilket resulterat i en god karriärsutveckling för traineedeltagarna.</p>