Addressing climate change has become a major challenge. To keep the rise in temperature below 2°C, by 2050, the carbon emissions should be reduced to 80% of their levels compared to 1990. In order to achieve the targets, all levels of society need to be engaged. But even if the targets are realized, there is a real concern in how they are realized. The many crises, society is facing now, are a symptom of a failing world view. Fighting the symptoms without addressing the underlining causes is merely postponing the problem. Business as usual will not be sufficient to tackle the problem at the roots. Everywhere in the world, local authorities commit themselves to undertake climate action but often lack the capacity to implement these changes. They need partners for successful collaboration. Renewable Energy Cooperatives (REScoops) are identified as a great potential partner to address these challenges. This thesis addresses the following research questions: 1. What are the challenges local governments face in realizing their climate action commitment? And what do REScoops have to offer? 2. What are the challenges cooperatives are facing? And what can municipalities do to facilitate cooperative entrepreneurship? 3. What are successful examples of collaborations between local governments and REScoops and which factors made the collaboration successful? Case studies are used to gather insights and resulted in recommendations for local authorities to facilitate future collaborations. Evidence from the case studies illustrates that cooperatives provide an ample opportunity to implement local authorities’ climate action plan through the implementation of Renewable Energy and Energy Efficiency projects, while generating multiple other benefits such as unburdening the local authorities’ administration but also addressing the wider context of engaging citizens in the energy transition, fostering a long term behavioral change and fostering positive impact on the local economy through their mission-oriented business. REScoops and municipalities have great potential in collaborating when vision is aligned and mutual benefits are clear. Local authorities can strengthen -3- REScoops in achieving their shared goals in the energy transition in multiple ways, such as the adding specific criteria in the call for tender, advocating the cooperative model, facilitate networking and others. / Att ta itu med klimatförändringen är en stor utmaning. För att hålla temperaturökningen under 2° C och minskas koldioxidutsläppen till 80 % av deras nivåer jämfört med 1990 fram till 2050. För att uppnå dessa måste samhället i alla nivåer vara engagerat. Men även om målen realiseras, finns det ett verkligt problem i hur de realiseras. De många kriserna som det mänskliga samhället nu står inför, är ett symptom för en misslyckad världsbild. Bekämpa symptomen utan att åtgärda underliggande är bara att skjuta upp problemet framöver. ”Business as usual” räcker inte längre för att angripa problemet vid roten. Överallt i världen bestämmer lokala myndigheter sig för att genomföra klimatåtgärder men de ofta saknar kapacitet att genomföra dessa förändringar. De behöver partners för ett framgångsrikt samarbete. Förnybar energikooperativ (REScoops) identifieras som en stor potentiell partner för att möta dessa utmaningar. Denna avhandling behandlar de följande forskningsfrågorna: 1. Vilka är de utmaningar för lokala regeringar för att förverkliga deras klimat engagemang? Och vad REScoops har att erbjuda? 2. Vilka är de utmaningar kooperativen står inför? Och vad kan kommuner göra för att underlätta kooperativt företagande? 3. Vad är framgångsrika exempel på samarbeten mellan lokala regeringar och REScoops och vilka faktorer gjort samarbetet framgångsrikt? Fallstudier används för att samla statistik. Det resulterade i rekommendationer för lokala myndigheter för att underlätta framtida samarbeten. Bevis från Fallstudierna visar att kooperativ ger stora möjligheter att genomföra handlingsplanen för kommunernas klimat politik och genomförande av projekt för förnybar energi och energieffektivitet, samtidigt som de skapar flera andra förmåner såsom avlastas kommunernas administration. kooperativ kan också engagera medborgarna i energiomställningen i större sammanhang, och främja en l... REScoops och kommuner har stor potential att samarbeta när vision är ömsesidiga och tydliga. Lokala myndigheter kan stärka REScoops att uppnå sina gemensamma mål i energiomställningen på flera sätt, såsom att lägga till specifika kriterierna i samtalet för anbudet, förespråkar den kooperativa modellen, underlätta nätverkande och andra.

Human activities affect the climate. If the utilization of fossil and other hazardous fuel methods is eliminated, it would reduce the impact on climate change. By investigating fuel usage patterns in three rural areas of Kenya, looking at social, economic and ecological factors, a foundation to facilitate future local actions towards sustainable fuel consumption can be made. With the help of local surveys performed in Siaya, Kwale and Embu, correlations could be found. The data was not extensive enough to generate general conclusions but can act as a beginning to a foundation for future sustainable actions. More data should be retrieved and investigated regarding methods and local conditions included in this project to work as a well-rounded foundation for future local actions regarding fuel methods and practices. / Klimathot och miljöpåverkan är till stor del konsekvenser av mänskliga aktiviteter och vanor. Fossila bränslen genererar utsläpp och bidrar till ökade globala temperaturer, vilket kan innebära förödande effekter. Klimatförändringar innebär att balansen i ekosystem hotas, arter utrotas och händelsekedjor utan kända slut sätts i rullning. Genom att använda alternativ till fossila bränslen kan påverkan på klimatet från bränslen minskas. Ökad användning av förnyelsebara bränslen och hållbara alternativ är en stor del av ett framtida hållbart samhälle. I delar av mindre utvecklade länder är användningen av träbaserade bränslen högt. Att införa hållbara, billiga och tillgängliga alternativ i dessa områden kan göra skillnad. Rapporten strävar efter att undersöka sociala, ekonomiska och ekologiska korrelationer relaterade till bränslekonsumtion, i tre olika områden i Kenyas landsbygd. Egenskaper i lokala material, sociala förutsättningar och tillgängliga bränslealternativ diskuteras. Eventuella mönster och förutsättningar kan vara till stor nytta när nya aktioner mot ett hållbart samhälle ska utföras. Genom att använda data bestående av lokalt besvarade enkäter i de tre områdena Siaya, Kwale och Embu, kunde samband hittas. Data var inte omfattande nog för att dra definitiva slutsatser men arbetet kan verka som början på en grund av kunskap, att använda vid kommande beslut för framtida bränslenyttjande i Kenya och dess landsbygd. Korrelationer mellan utbildningsnivå på ansvarig för hushållet och huvudsaklig arbetssyssla visar att lokalbor med lägre eller ingen utbildning huvudsakligen arbetar med jordbruk. En utförd variansanalys visar att det är en signifikant skillnad i markstorlek mellan de undersökta områdena. Kol och andra träbaserade bränslen används till hög grad och det är ofta äldre kvinnor som står för insamlandet av ved. Värdet av tid värderas inte lika högt som pengar. Nästan alla hushåll i studien var villiga att prova alternativa bränslen, med hälsoskäl som största anledning. Inget utav hushållen svarade att miljöpåverkningar var den största anledningen. Detta skulle kunna förklaras med att fokus ligger på direkta problem som påverkar vardagen och att det kan vara svårt att se bortom dessa. Lösningar fokuserade på hälsoproblem och andra faktorer kan ha positiv inverkan även på miljön. Då data från enkäterna inte inkluderar kvantiteter eller priser går det inte att dra definitiva slutsatser gällande de tre områden som undersöks. Studien visar att platserna har liknande situationer med små skillnader och potentiella åtgärder för nya bränslevanor skulle kunna vara lönsamma i alla tre områden, där det finns material lokalt som kan verka som substitut för bränslen som inte är bra för miljön. Etanol eller biogas kan verka som bra alternativ till kol och andra träbaserade bränslen. Fler alternativ bör undersökas och mer data gällande bland annat kvantitet och priser bör insamlas för att kunna dra bra slutsatser som kan ligga grund för hållbara beslut gällande Kenyas bränslekonsumtion.

Energy management concerns were raised in France after the oil crisis in the 1970s. From then, the local actors developed policies to better control the energy production and consumption on the territories. Climate considerations and the need to limit greenhouse gases (GHG) emissions were then added to these energy issues in the early 2000s. The Climate Plans first appeared in France in 2004, in the National Climate Plan. This regulatory document outlined the desire to apply national and European energy and climate objectives at the territorial level. This initiative laid the foundations for the principle of territorial climate-air-energy planning, which became statutory in 2015 for Public Establishment of Intercommunal Cooperation with over 50,000 inhabitants. A regulatory framework has defined the ins and outs of this planning exercise, but the first results have shown that not all local authorities have fully taken up these planning issues, due to a lack of internal competence, means and method to answer the formal exercise. Tot heir credit, the regulatory objectives imposed by the National Low Carbon Strategy were quickly judged to be out of touch and disconnected from local reality, particularly for industrial territories. More recently, a growing number of local authorities have chosen to flesh out their territorial strategy by drawing up an Energy Master Plan, a roadmap that outlines a comprehensive and integrated approach to managing energy resources. Based on a case study of the Urban Community of Dunkirk, this thesis investigates how local authorities have taken up these energy and climate planning challenges, the difficulties they face, and how the Plan Climat-Air-Energie Territoriaux (Local Climate Air Energy Plan) could become essential monitoring tools for the low-carbon transition of territories if they were equipped with real decision-support tools. The case of the Urban Community of Dunkirk is emblematic. Responsible for 4% of France's GHG emissions due to its port and industrial activities, the urban area has committed itself to implementing accelerated decarbonisation. An exploratory study is carried out based on a comparative analysis of the 2022 revised climate plan of the Urban Community of Dunkirk and the Energy Master Plan developed by the Greater Lyon Metropolis in 2019, as well as a series of interviews with the departments and researchers specialising in environmental and territorial planning. On the one hand, results identified approximations in the calculations of emissions reduction, and in particular on the formulation of the working and calculation hypotheses for energy and carbon trends by 2050 in the revised climate plan of the Urban Community of Dunkirk. They led to a lack of clarity in the presentation of the territorial strategy defined by the community. On the other hand, results showed that the Energy Master Plan of Grand Lyon allows to build a more robust action plan, whose strength lies in integrating economic, temporal, technical and governance issues. However, a number of limitations have been identified, related to the cumbersome nature of implementing integrated tools for local authorities and the rapid obsolescence of the energy diagnoses carried out on territories resulting from a difficult updating process. Finally, results showed that the decision-support tools that will be developed must meet the technical needs of fine-tuned modelling of territories, the practical needs of coordinating actions over time and measuring their impact, and the cross-sectoral needs of organising governance between all the players involved. / Energifrågorna aktualiserades i Frankrike efter oljekrisen på 1970-talet. Därefter utvecklade de lokala aktörerna strategier för att hantera energiförbrukningen på sina territorier. Klimathänsyn och behovet av att begränsa utsläppen av växthusgaser lades sedan till dessa energifrågor i början av 2000-talet. Klimatplanerna dök först upp i Frankrike 2004, i den nationella klimatplanen. I detta lagstiftningsdokument beskrevs önskan att tillämpa nationella och europeiska energi- och klimatmål på territoriell nivå. Detta initiativ lade grunden till principen om lokal klimat-, luft- och energiplanering, som 2015 blev lagstadgad för offentliga inrättningar för interkommunalt samarbete med över 50 000 invånare. Ett regelverk har definierat hur denna planering ska gå till, men de första resultaten har visat att inte alla lokala myndigheter har tagit sig an dessa planeringsfrågor fullt ut, på grund av brist på intern kompetens, medel och metoder för att svara på den formella uppgiften. De lagstadgade mål som infördes genom den nationella strategin för låga koldioxidutsläpp bedömdes snabbt vara verklighetsfrämmande och inte kopplade till den lokala verkligheten, särskilt för industriområden. På senare tid har ett växande antal lokala myndigheter valt att konkretisera sin territoriella strategi genom att utarbeta en energiplan, en färdplan som beskriver en omfattande och integrerad strategi för att hantera energiresurser. Med utgångspunkt i en fallstudie av stadsregionen Dunkerque undersöker denna avhandling hur lokala myndigheter har tagit sig av dessa utmaningar inom energi- och klimatplanering, vilka svårigheter de möter och hur den lokala klimat- och energiplanen (Plan Climat-Air-Energie Territoriaux) skulle kunna bli viktiga övervakningsverktyg för den koldioxidsnåla omställningen av territorier om de utrustades med verkliga beslutsstödsverktyg. Fallet med den urbana gemenskapen i Dunkerque är emblematiskt. Stadsområdet står för 4% av Frankrikes utsläpp av växthusgaser på grund av sin hamn- och industriverksamhet, och har åtagit sig att genomföra en snabbare utfasning av fossila bränslen. En explorativ studie genomförs baserad på en jämförande analys av den reviderade klimatplanen 2022 för Dunkerque och Energy Master Plan som utvecklades av Greater Lyon Metropolis 2019, samt en serie intervjuer med avdelningar och forskare som är specialiserade på miljö- och territoriell planering. Å ena sidan identifierar resultaten approximationer i beräkningarna av utsläppsminskningar, och i synnerhet i formuleringen av arbets- och beräkningshypoteser för energi- och koldioxidtrender fram till 2050 i den reviderade klimatplanen för Dunkerques stadsgemenskap. De leder till en brist på tydlighet i presentationen av den territoriella strategi som fastställts av kommunen. Å andra sidan visar resultaten att Grand Lyons energimasterplan gör det möjligt att bygga en mer robust handlingsplan, vars styrka ligger i att integrera ekonomiska, tidsmässiga, tekniska och styrningsfrågor. Vi har dock identifierat ett antal begränsningar som rör den besvärliga implementeringen av integrerade verktyg för lokala myndigheter och den snabba föråldringen av de energidiagnoser som utförts på territorier till följd av en svår uppdateringsprocess. Slutligen visade sig att det behövs utveckla beslutsverktyg som måste uppfylla de tekniska behoven av finjusterad modellering av territorier, de praktiska behoven av att samordna åtgärder över tid och mäta deras effekter, samt de sektorsövergripande behoven av att organisera styrning mellan alla aktörer som är involverade.

This thesis presents a comprehensive system analysis of the utilization of biowaste and forest industry residues to produce transportation fuels. It explores various aspects such as the constraints to the production system’s value chain development, the utilization of the geographical proximity of biofuel technology innovation system components, environmental impacts, and economic costs. The primary goal is to establish a knowledge base that can aid regional policymakers and decision-makers in formulating informed policies for the efficient management of local bioresources for transport fuel production. By addressing these aspects, the study seeks to contribute to the wider discourse on efficient local bioresource management and transition to a low-carbon economy. The focused bioresources in this thesis are municipal biowaste and forest industry residues (i.e., sawdust, black liquor, crude tall oil, and fiber waste of the pulp and paper industry). The study focuses on three systems: i) biowaste to biogas for transport, ii) biowaste and sawdust to hydrogen, and iii) forest industry residues to liquid biofuels for transport. The biofuel policy instruments in Sweden have proven to be effective in introducing alternative transport fuels, particularly in big cities or urban areas. The results of the biowaste to biogas value chain analysis show that development in the Gävleborg region is stagnated throughout the value chain compared to the national average. This stagnation is mainly attributed to local geodemographic factors. The identified obstacles to development include a lack of regional political agreement regarding the use of biogas as a viable transport fuel, insufficient connectivity and communication among the various regional actors and stakeholders, and a limited understanding among stakeholders of the potential and socio-economic impacts of biogas.  The environmental and economic assessment of hydrogen production from biowaste and sawdust is performed from a life cycle perspective, using SimaPro LCA software and CML-IA, 2001 impact assessment method. Economic analysis includes capital and operational expenditures and monetization cost of life cycle environmental impacts. The results show that hydrogen production from biowaste has a higher global warming, photochemical oxidant, and freshwater eutrophication potential than sawdust. Biowaste conversion to hydrogen performs far better in ozone depletion, terrestrial ecotoxicity, abiotic depletion-fossil, abiotic depletion, human toxicity, and freshwater ecotoxicity potential. The fossil energy inputs in biogas and pyrolysis oil reforming, emissions from the digestate treatment, storage, and utilization as bio-fertilizer are the main contributing processes to the overall environmental impacts of biowaste and sawdust conversion to hydrogen.  The sensitivity analysis of the LCA results indicates that feedstock to biogas/pyrolysis oil yield ratio and the type of energy source for the reforming process can significantly influence the results, particularly climate change, abiotic depletion, and human toxicity.  The life cycle cost (LCC) analysis reveals that the production of hydrogen from biowaste exhibits a lower cost compared to sawdust. This significant cost reduction in the biowaste case can be attributed to lower variable operating expenses (OPEX), primarily due to the price of the biowaste itself. Whereas, in the sawdust case, the feedstock contributes the highest percentage (54%) to the system's OPEX, indicating that variable OPEX is highly sensitive to sawdust prices. Additionally, the capital investment required for the biowaste case was 50% lower, which further contributes to the lower overall LCC compared to the sawdust case. The results of forest industry residues to liquid biofuel technology development and the utilization of system components in geographical proximity indicate that geographical proximity can significantly influence the system’s structural growth, trajectory, and development pace. An adapted version of the technological innovation system (TIS) framework was operationalized with the lens of geographical proximity utilization of the system components to the technology development and diffusion. The method of data acquisition involved document analysis and interviews with subsystem actors. The study found that the development of the system is hampered by competition between technologies and low utilization of geographical proximity of the system components, which was partly attributed to a lack of network among subsystem actors and with the national TIS structure.  Bioresources in Gävleborg are present in substantial amounts, particularly biowaste from agriculture, the food industry, and households, as well as biomass from the forest industry, which have the potential to be utilized for transport fuel production. However, the evolution of their utilization to power transportation in Gävleborg has been delayed in comparison to several other regions in Sweden. In the case of the technology development of forest industry residue-based transport fuels, the utilization of geographical proximity of artefacts and institutions has played a crucial role. Significant strides have been accomplished in diverse technology domains. However, these advancements have faced obstacles, partially due to the rivalry among system actors aiming to secure a competitive edge in acquiring both knowledge and capital resources and the underutilization of the geographical proximity of actors and industry networks.  Based on these research findings, recommendations are provided to support policy and strategy aiming to enhance the utilization of local bioresources for transportation fuels sustainably and cost-effectively with increased local benefits. For example, the study recommends addressing the identified local political, communication, and networking issues, along with integrating regional geodemographic conditions into national biofuel policies and measures. By addressing identified challenges, the Gävleborg region can overcome the stagnation in bioresource to transportation fuel technological systems development and leverage its significant potential. This thesis adds valuable insights to the sustainability transition literature about the environment, economy, and the geography of innovation processes. The findings highlight the need for policy interventions to foster collaboration, coordination, and knowledge sharing among stakeholders, as well as support for the development and commercialization of emerging technologies, including forest-based transport fuel technologies. The analysis of cost and environmental impacts of bioresource utilization for hydrogen production provides insights into the potential trade-offs and benefits of different feedstocks and impact categories. The study provides important input for policy and strategy development towards a more sustainable and cost-effective use of local bioresources for transport fuel production in Gävleborg. This study can also serve as a valuable reference for researchers, policymakers, and stakeholders interested in the sustainable utilization of renewable resources for biofuel production, contributing to the advancement of knowledge in this critical area. / Denna avhandling presenterar en omfattande systemanalys av utnyttjandet av bioavfall och skogsindustriella restprodukter för att producera drivmedel. Den utforskar olika aspekter såsom begränsningarna för produktionssystemens värdekedjeutveckling, utnyttjandet av den geografiska närheten till biobränsleteknik, innovationssystemkomponenter, miljöpåverkan och ekonomiska kostnader. Det primära målet är att etablera en kunskapsbas som kan hjälpa regionala beslutsfattare att formulera välgrundade policyer för effektiv förvaltning av lokala bioresurser för drivmedelsproduktion. Genom att ta itu med dessa aspekter försöker studien bidra till den bredare diskursen om effektiv lokal bioresursförvaltning och övergång till en koldioxidsnål ekonomi. De studerade bioresurserna i denna avhandling är kommunalt bioavfall och skogsindustrins restprodukter (d.v.s. sågspån, svartlut, råtallolja och fiberavfall från massa- och pappersindustrin). Studien fokuserar på tre system: i) Bioavfall till biogas för transport, ii) Bioavfall och sågspån till vätgas, och iii) Skogsindustrins restprodukter till flytande biobränslen för transporter. De politiska styrmedlen för biodrivmedel i Sverige har visat sig vara effektiva för att införa alternativa drivmedel, särskilt i storstäder eller tätorter. Resultaten av värdekedjeanalysen från bioavfall till biogas visar att utvecklingen i Gävleborgsregionen stagnerat i hela värdekedjan jämfört med riksgenomsnittet. Denna stagnation tillskrivs främst lokala geodemografiska faktorer. De identifierade lokala faktorer som hämmar utvecklingen är brist på regional politisk samsyn om biogas som drivmedel, bristande nätverk och kommunikation mellan regionala aktörer och intressenter samt otillräcklig kunskap hos intressenterna om biogaspotentialen och dess socioekonomiska konsekvenser. Den miljömässiga och ekonomiska bedömningen av vätgasproduktion från bioavfall och sågspån utförs ur ett livscykelperspektiv med hjälp av SimaPro LCA-programvara och CML-IA, 2001 konsekvensbedömningsmetod. Den ekonomiska analysen inkluderar kapital- och driftsutgifter och intäktsgenerering, samt kostnad för miljöpåverkan under livscykeln. Resultaten visar att vätgasproduktion från bioavfall har högre potentiellt bidrag till global uppvärmning, bildning av fotokemiska oxidanter och sötvattenövergödning än sågspån. Medan omvandling av bioavfall till väte presterar mycket bättre vad gäller potential för ozonnedbrytning, terrestrisk ekotoxicitet, abiotisk utarmning - fossil, abiotisk utarmning, mänsklig toxicitet och sötvattenekotoxicitet. Fossil energitillförsel i biogas och pyrolysoljereformering, utsläpp från rötrestbehandling, lagring och användning som biogödsel är de viktigaste bidragande processerna till den totala miljöpåverkan från omvandling av bioavfall och sågspån till väte. Känslighetsanalysen av LCA-resultaten indikerar att förhållandet mellan råmaterial och biogas/pyrolys-olja och typen av energikälla för reformeringsprocessen kan påverka resultaten avsevärt, särskilt potential för klimatförändringar, abiotisk utarmning och mänsklig toxicitet.   Livscykelkostnadsanalysen (LCC) visar att produktionen av vätgas från bioavfall ger en lägre kostnad jämfört med sågspån. Denna betydande kostnadsminskning för bioavfall kan hänföras till lägre rörliga driftskostnader (OPEX), främst på grund av priset på själva bioavfallet. När det gäller sågspån bidrar råvaran med den högsta andelen (54 %) till systemets OPEX, vilket indikerar att variabeln OPEX är mycket känslig för sågspånspriser. Dessutom var kapitalinvesteringen som krävdes för bioavfallet 50% lägre, vilket ytterligare bidrar till den lägre totala livscykelkostnaden jämfört med sågspånsfallet. Resultaten från studien av skogsindustrins rester till flytande drivmedels teknikutveckling och utnyttjande av geografisk närhet mellan systemkomponenterna indikerar att de geografiska närhetväsentligt kan påverka systemets strukturella tillväxt, utvecklingsbana och -takt. En anpassad version av ramverket för teknologiska innovationssystem (TIS) operationaliserades med fokus på utnyttjande av geografisk närhet mellan systemkomponenter för teknikutveckling och spridning. Metoden för datainsamling involverade dokumentanalys och intervjuer med delsystemaktörer. Studien fann att utvecklingen av systemet hämmas av konkurrens mellan tekniker och lågt utnyttjande av geografisk närhet mellan systemkomponenter, vilket delvis berodde på bristandenätverk bland delsystemaktörer och den nationella TIS-strukturen.  Bioresurser i Gävleborg finns i betydande mängder, särskilt bioavfall från jordbruks- och livsmedelsindustrin och från hushållen, samt biomassa från skogsindustrin, som har potential att utnyttjas för drivmedelsproduktion. Utvecklingen av deras användning för att driva transporter i Gävleborg har dock försenats jämfört med flera andra regioner i Sverige. När det gäller teknikutvecklingen för drivmedel från skogsindustrins restprodukter har utnyttjandet av geografisk närhet mellan artefakter och institutioner spelat en avgörande roll. Framstegen har dock delvis hindrats av rivalitet mellan tekniker och underutnyttjande av aktörernas och branschnätverkens geografiska närhet.   Baserat på dessa forskningsresultat ges rekommendationer för att stödja politik och strategier som syftar till att öka utnyttjandet av lokala bioresurser för transportbränslen på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt med ökad lokal nytta. Studien rekommenderar till exempel att man tar itu med de identifierade lokala politiska, kommunikations- och nätverksfrågorna, och samtidigt verkar för att integrera de regionala geodemografiska förhållandena i den nationella biobränslepolitiken. Genom att adressera identifierade utmaningar kan Gävleborgsregionen övervinna stagnationen i utvecklingen av tekniska system för bioresurser till drivmedel och utnyttja dess betydande potential. Denna avhandling tillför värdefulla insikter till litteraturen om hållbar omställning om miljö, ekonomi och innovationsprocessers geografi. Resultaten belyser behovet av politiska insatser för att främja samarbete, samordning och kunskapsdelning mellan intressenter, samt stöd för utveckling och kommersialisering av ny teknik, inklusive skogsbaserad drivmedelsteknik. Analysen av kostnader och miljöpåverkan för bioresursutnyttjande för vätgasproduktion ger insikter i de potentiella avvägningarna och fördelarna för olika råvaror och påverkanskategorier. Studien ger viktig input för policy- och strategiutveckling mot en mer hållbar och kostnadseffektiv användning av lokala bioresurser för drivmedelsproduktion i Gävleborg. Denna studie kan också utgöra en värdefull referens för forskare, beslutsfattare och intressenter som är intresserade av hållbart utnyttjande av förnybara resurser för biobränsleproduktion, vilket bidrar till kunskapsutvecklingen inom detta kritiska område.

This thesis will focus on a major Swedish city, Karlstad. The study uses a combined method consisting of a content analysis and semi-structured interviews. The qualitative content analysis is based on categorizing ongoing detailed plans for housing development in Karlstad. The respondents in the semi-structured interviews consist of people active in real estate development in Karlstad, the current chairman of the urban planning committee in Karlstad, and another politician with experience of urban planning. The purpose of the thesis is to investigate the development pattern in the housing sector in a Swedish city. This in connection with investigating how the cooperation between local actors works regarding housing development. In the next step, the purpose is operationalized by studying Karlstad as a case. The section on previous research presents relevant research on the topic of development in the housing sector. The theory chapter provides the theoretical framework for the study. A theoretical model regarding how development is achieved in the housing sector is central, the model summarizes various factors that contribute to achieving development. The results section presents the respondents' experience of how housing planning looks like in Karlstad and how cooperation works between different local actors. How Karlstad is growing with a focus on both densification and expansion in the city is central to the empirical data. A central part of the empirical data is that there is a picture of differing opinions on how cooperation looks between different local actors. One conclusion reached is that Karlstad works for an inclusive and varied densification while the city is expanding. Another conclusion that can be reached is that sustainability thinking in terms of social, economic and ecological aspects is to some extent guiding contemporary housing planning but will become even more important in the future. The main research question relevant to this thesis is: What is the pattern of development in the housing sector in Karlstad? / I denna uppsats är en svensk större stad i fokus, Karlstad. I studien används en kombinerad metod som består av en kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa innehållsanalysen utgår från att kategorisera pågående detaljplaner gällande bostadsutveckling i Karlstad. Respondenterna i de semistrukturerade intervjuerna utgörs av tre personer verksamma inom fastighetsutveckling i Karlstad. Dessutom har den nuvarande ordförande för stadsbyggnadsnämnden i Karlstad och en annan politiskt aktiv person med erfarenhet från stadsbyggnad intervjuats. Syftet med uppsatsen är att undersöka exploateringsmönstret i bostadssektorn i en större svensk stad. Detta i samband med att undersöka hur samarbetet mellan lokala aktörer fungerar gällande bostadsutveckling. I nästa led operationaliseras syftet genom att studera Karlstad som fall. I avsnittet gällande tidigare forskning presenteras relevant forskning kring ämnet exploatering. Teorikapitlet utgör det teoretiska ramverket för studien. En teoretisk modell gällande hur en exploatering nås är central och modellen sammanfattar olika faktorer som möjliggör exploatering av bostäder. I resultatdelen presenteras respondenternas upplevelse av hur bostadsplaneringen ser ut i Karlstad och hur samarbetet fungerar mellan olika aktörer. Hur Karlstad växer med fokus på att det både sker en förtätning i staden och en expansion av staden är centralt i empirin. En central del i empirin är att det finns en bild av att det finns åsikter som skiljer sig åt kring hur samarbetet ser ut mellan olika lokala aktörer. En slutsats som nås är att Karlstad verkar för en inkluderande och varierande förtätning samtidigt som staden expanderar. En annan slutsats som går att nå är att hållbarhetstänket ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter är till viss del vägledande i nutida bostadsplanering men kommer i framtiden att bli ännu viktigare. Den huvudsakliga forskningsfrågan som är aktuell i detta uppsatsskrivande är: Hur ser mönstret av exploatering ut i bostadssektorn i Karlstad?

Aggregators targeting smaller customers, and their possibility to alleviate grid congestions through local flexibility markets, is a new concept in Sweden. The study’s purpose consisted of four main objectives. Investigate SthlmFlex and compare it to two other European flexibility markets. Explore the institutional, technical, financial and social considerations of an aggregator in Sweden. Identify barriers for the aggregators considerations as well as market barriers for SthlmFlex. Lastly, estimate the potential of aggregated demand side flexibility from heat pumps and electric vehicles in single-family houses to alleviate grid congestions in Stockholm 2021-2030. The study mainly followed an exploratory research approach where literature review was combined with interviews. A quantitative approach was applied for the estimation of the potential. SthlmFlex is an open market that offers trade of flexibility services as well as temporary subscriptions that allows Ellevio and Vattenfall to manage grid congestions through different solutions. The most noticeable difference in the comparison of markets was that SthlmFlex did not offer an integrated rebalancing mechanism. New Swedish regulations that will enable independent aggregation will be enforced in the beginning of 2022 and will facilitate the operation and acquisition of customers for aggregators. The aggregator requires a technical setup of both hardware and software to gain control of the technology and active the flexibility service. The business model is centred on sales of the technical system, which enables implicit and explicit services. Explicit services constitute a small part of the total revenue stream which is due to the low prices offered on flexibility markets. The aggregator has to consider the customers’ view on demand side flexibility and their competence within the electricity system. The study concluded that there is enough demand side flexibility potential in single-family houses to alleviate grid congestions in Stockholm from 2021-2030. However, several barriers were identified that limits the realization of this potential and the development of aggregators in Sweden. These include barriers related to balance responsibility, measurements and low revenue streams. Barriers in terms of market design and market approach were also identified specifically for SthlmFlex. / Aggregatorer som riktar sig mot mindre kunder, samt deras möjligheter att bidra till att minska flaskhalsarna i elnätet, är ett nytt koncept i Sverige. Studiens syfte bestod av fyra huvudmål. Utforska SthlmFlex och jämföra den med två andra europeiska flexibilitetsmarknader. Undersöka de institutionella, tekniska, finansiella och sociala övervägandena för en aggregator i Sverige. Identifiera barriärer för aggregatorns överväganden samt marknadsbarriärer för SthlmFlex. Slutligen, uppskatta potentialen av aggregerad efterfrågeflexibilitet från värmepumpar och elbilar i småhus för att underlätta flaskhalsar i elnätet i Stockholm från 2021–2030. Studien följde en utforskande ansats där litteraturstudier kombinerades med intervjuer. En kvantitativ metod användes för att uppskatta potentialen.SthlmFlex är en öppen marknad som erbjuder handel av flexibilitetstjänster samt tillfälliga abonnemang som tillåter Ellevio och Vattenfall hantera flaskhalsar i elnätet genom olika lösningar. Den mest noterbara skillnaden i jämförelsen av marknader var att SthlmFlex inte erbjöd en integrerad åter balanserande mekanism. Nya svenska regler som möjliggör oberoende aggregering träder i kraft i början av 2022 och kommer underlätta driften och införskaffning av kunder för aggregatorn. Aggregatorn kräver en teknisk struktur som med både hårdvara och mjukvara för att få kontroll av teknologin och aktivera flexibilitetstjänster. Affärsmodellen kretsar kring försäljning av det tekniska systemet som möjliggör tjänster som implicit, explicit och övriga. Explicita tjänster utgör en väldigt liten del av den totala intäktsmodellen, bland annat på grund av de låga priserna som erbjuds på flexibilitetsmarknader. Aggregatorn måste ta hänsyn till kundernas inställning till efterfrågeflexibilitet samt deras kompetens inom elsystemet. Studiens slutsats visar att den potentiella efterfrågeflexibiliteten hos småhus är tillräcklig för att underlätta flaskhalsar i elsystemet i Stockholm från 2021–2030. Flera barriärer identifierades som begränsar realisationen av denna potential och utvecklingen av aggregatorer i Sverige. Dessa inkluderade barriärer relaterade till balansansvar, mätning och låga inkomstströmmar. Barriärer i form av marknadsdesign och syfte med marknad identifierades även för SthlmFlex.

The rising demand to be able to work and use applications wherever you go dictates the need to be able to connect remotely to desktops. This challenge is addressed by so called remote desktop applications that allow the user to locally view and control a remote computer. Such a solution requires installation of specialized software on both the remote computer and the local computer. The software on the local computer is the client software. Most implementations of such client software are native clients which are software packages installed on the client machine. A logical evolution path for remote desktop clients is the shift to a web browser version that will not require the installation of any specific software.HTML5 is an upcoming standard and markup language for the world wide web. HTML5 brings new features which open up new possibilities for web developers. The potential of HTML5 technologies draw remote desktop developers' attention. New HTML5 versions of remote desktop clients have started to appear due to this.However, these new realizations are limited and far from being powerful enough to replace native clients. Thus, it is still completely unknown whether an HTML5-based remote desktop client has possibilities to replace native remote desktop clients. This thesis aims to address this knowledge gap. Essential technical features such as audio and local printing for remote desktop solutions were investigated in the context of an HTML5 client. Functionality was implemented and tested, and future development was evaluated.The resulting features that were implemented along with the evaluated future features were subject to some limitations inherited by the HTML5 platform. As a result of this work, it was concluded that it is not possible to achieve features with the same level of functionality as the features seen in the native clients. In order to accomplish this, the browsers would have to implement specific interfaces for the required hardware and systems. These limitations prevent complete replacement of native remote desktop clients with a HTML5 based client in the near future. However, the HTML5 client has a dedicated area where its features suit their purpose. The HTML5 client is available where the native clients are not. The browser platform brings unprecedented accessibility advantages.

This thesis focuses on chapter 3 articles 8 and 12 of the Ordinance Act, whichdeal with local ordinances issued by the municipalities. It was Vellinge municipality's local ordinances on the prohibition of begging that triggered an extensivedebate about preconditions for local ordinances and the relationship between themunicipal self-government and the normative power. In addition, it raises thequestions of whether local regulations on the prohibition of begging restrict freedom of expression and whether they are discriminatory. Vellinge's local ordinances were submitted to the Supreme Administrative Court (HFD) to decidethe case as the highest instance.HFD states in the case 2018 ref. 75 that local ordinances issued by the municipalities take into account the principle of municipal self-government. This statement has been criticized on the ground that local ordinances should not be considered as a municipal activity. The principle of municipal self-government therefore should not be actualized in local ordinances. But HFDs statement is compatible with the bill to the law, which states that with regard to municipal selfgovernment, the authority to issue local ordinances are given to the municipalitiesand not to the county administrative board. However the county administrativeboard should be able to review all the prerequisites for adopting local regulations.Furthermore, HFD has not dealt with this issue whether local ordinances onthe prohibition of begging conflict with regulations of a higher value or apply toissues that must be regulated by law. HFD has thus not dealt with whether theban on begging restricts freedom of expression and whether it is discriminatory. Begging can be considered as an expression in the Form of Government (RF)and is protected by freedom of expression. The ban on begging therefore violatesfreedom of speech and it must, however, be regulated by law and not by localregulations.Furthermore, given that the ECHR is considered a law in Sweden and theEuropean Court of Human Rights refers to the US judicial precedent on freedomof expression, the American law on freedom of speech and begging has also beenstudied in this thesis in the comparative method.According to the widespread case law in the United States, begging is protected by freedom of expression and regulations prohibiting begging violate beggar’s freedom of expression. There is also no legitimate ground to ban beggingon the streets. The ban on begging can also be considered discriminatory, as it is the peoplefrom Romania and Bulgaria who make up the majority of the beggars in Swedenand it is them who are disadvantaged by these rules.

As Industry 4.0 keeps approaching, the quality of data communication in industrial scenarios is increasingly important to support a high degree of automation and intelligence in factories. Wi-Fi 6E, the latest advanced wireless local-area network standard, comes with new 6 GHz unlicensed spectrum, a new access method named Orthogonal Frequency Division Multiple Access, and even more features. Accordingly, Wi-Fi 6E can be a promising candidate technology for an industrial wireless network. To fulfill industrial applications, Wi-Fi 6E is challenged with high communication requirements and a massive number of devices to support. Since the cutting-edge Wi- Fi 6E systems have not been widely deployed practically, simulations are required to evaluate the performance of Wi-Fi 6E in industrial scenarios. Based on an event-based simulator from Ericsson, we performed simulations covering not only single access point scenarios with periodic traffic, but also scenarios where multiple applications and generations of Wi-Fi systems coexist. Finally, a large-area industry scenario with frequency planning applied was evaluated. Through simulation results and analysis, we conclude that Wi-Fi 6E performs well in most of our tested scenarios. Compared to legacy Wi-Fi 5,Wi-Fi 6E performs better when subject to uplink traffic, and is more suitable for handling a massive number of devices or high packet rate traffic due to its unique multi-user accessing. However, Wi-Fi 6E can have poor performance when performing multi-user transmission with applications that have complex traffic and millisecond-level latency requirement. In some cases, Wi-Fi 6E performs worse than Wi-Fi 5 while handling multiple applications whose packet sizes vary a lot. Moreover, with the increase in factory scales, Wi-Fi 6E can have a magnificent performance drop, almost 100%, through the regulatory requirements in the new 6 GHz unlicensed band. / När Industri 4.0 fortsätter att närma sig blir datakommunikationens kvalitet i industriella scenarier allt viktigare för att stödja en hög grad av automatisering och intelligens i fabriker. Wi-Fi 6E, den senaste avancerade standarden för trådlöst lokalt nätverk, kommer med ett nytt 6 GHz olicensierat spektrum, en ny åtkomstmetod som heter Orthogonal Frequency Division Multiple Access och ännu fler funktioner. Följaktligen kan Wi-Fi 6E vara en lovande kandidatteknik för ett industriellt trådlöst nätverk. För att uppfylla industriella applikationer utmanas Wi-Fi 6E med höga kommunikationskrav och ett stort antal enheter att stödja. Eftersom de banbrytande Wi-Fi 6E systemen inte har använts i stor utsträckning praktiskt taget, krävs simuleringar för att utvärdera prestandan för Wi-Fi 6E i industriella scenarier. Baserat på en händelsebaserad simulator från Ericsson utförde vi simuleringar som inte bara omfattar enstaka åtkomstpunktsscenarier med periodisk trafik, utan också scenarier där flera applikationer och generationer av Wi-Fi-system samexisterar. Slutligen utvärderades ett storindustriscenario med tillämpad frekvensplanering. Genom simuleringsresultat och analys drar vi slutsatsen att Wi-Fi 6E fungerar bra i de flesta av våra testade scenarier. Jämfört med äldre Wi-Fi 5, fungerar Wi-Fi 6E bättre när den utsätts för upplänkstrafik och är mer lämpad för att hantera ett stort antal enheter eller hög pakettrafik på grund av dess unika åtkomst för flera användare. Wi-Fi 6E kan dock ha dålig prestanda vid överföring av fleranvändare med applikationer som har komplex trafik och krav på latens på millisekundnivå. I vissa fall fungerar Wi-Fi 6E sämre än Wi-Fi 5 när hanterar flera applikationer vars paketstorlekar varierar mycket. Med ökningen av fabriksskalor kan Wi-Fi 6E dessutom ha en fantastisk prestandaförlust, nästan 100%, genom lagkraven för det nya 6 GHz-bandet utan licens.

Machine learning-based systems are rapidly becoming popular because it has been realized that machines are more efficient and effective than humans at performing certain tasks. Although machine learning algorithms are extremely popular, they are also very literal and undeviating. This has led to a huge research surge in the field of interpretability in machine learning to ensure that machine learning models are reliable, fair, and can be held liable for their decision-making process. Moreover, in most real-world problems just making predictions using machine learning algorithms only solves the problem partially. Time series is one of the most popular and important data types because of its dominant presence in the fields of business, economics, and engineering. Despite this, interpretability in time series is still relatively unexplored as compared to tabular, text, and image data. With the growing research in the field of interpretability in machine learning, there is also a pressing need to be able to quantify the quality of explanations produced after interpreting machine learning models. Due to this reason, evaluation of interpretability is extremely important. The evaluation of interpretability for models built on time series seems completely unexplored in research circles. This thesis work focused on achieving and evaluating model agnostic interpretability in a time series forecasting problem.  The use case discussed in this thesis work focused on finding a solution to a problem faced by a digital consultancy company. The digital consultancy wants to take a data-driven approach to understand the effect of various sales related activities in the company on the sales deals closed by the company. The solution involved framing the problem as a time series forecasting problem to predict the sales deals and interpreting the underlying forecasting model. The interpretability was achieved using two novel model agnostic interpretability techniques, Local interpretable model- agnostic explanations (LIME) and Shapley additive explanations (SHAP). The explanations produced after achieving interpretability were evaluated using human evaluation of interpretability. The results of the human evaluation studies clearly indicate that the explanations produced by LIME and SHAP greatly helped lay humans in understanding the predictions made by the machine learning model. The human evaluation study results also indicated that LIME and SHAP explanations were almost equally understandable with LIME performing better but with a very small margin. The work done during this project can easily be extended to any time series forecasting or classification scenario for achieving and evaluating interpretability. Furthermore, this work can offer a very good framework for achieving and evaluating interpretability in any machine learning-based regression or classification problem. / Maskininlärningsbaserade system blir snabbt populära eftersom man har insett att maskiner är effektivare än människor när det gäller att utföra vissa uppgifter. Även om maskininlärningsalgoritmer är extremt populära, är de också mycket bokstavliga. Detta har lett till en enorm forskningsökning inom området tolkbarhet i maskininlärning för att säkerställa att maskininlärningsmodeller är tillförlitliga, rättvisa och kan hållas ansvariga för deras beslutsprocess. Dessutom löser problemet i de flesta verkliga problem bara att göra förutsägelser med maskininlärningsalgoritmer bara delvis. Tidsserier är en av de mest populära och viktiga datatyperna på grund av dess dominerande närvaro inom affärsverksamhet, ekonomi och teknik. Trots detta är tolkningsförmågan i tidsserier fortfarande relativt outforskad jämfört med tabell-, text- och bilddata. Med den växande forskningen inom området tolkbarhet inom maskininlärning finns det också ett stort behov av att kunna kvantifiera kvaliteten på förklaringar som produceras efter tolkning av maskininlärningsmodeller. Av denna anledning är utvärdering av tolkbarhet extremt viktig. Utvärderingen av tolkbarhet för modeller som bygger på tidsserier verkar helt outforskad i forskarkretsar. Detta uppsatsarbete fokuserar på att uppnå och utvärdera agnostisk modelltolkbarhet i ett tidsserieprognosproblem.  Fokus ligger i att hitta lösningen på ett problem som ett digitalt konsultföretag står inför som användningsfall. Det digitala konsultföretaget vill använda en datadriven metod för att förstå effekten av olika försäljningsrelaterade aktiviteter i företaget på de försäljningsavtal som företaget stänger. Lösningen innebar att inrama problemet som ett tidsserieprognosproblem för att förutsäga försäljningsavtalen och tolka den underliggande prognosmodellen. Tolkningsförmågan uppnåddes med hjälp av två nya tekniker för agnostisk tolkbarhet, lokala tolkbara modellagnostiska förklaringar (LIME) och Shapley additiva förklaringar (SHAP). Förklaringarna som producerats efter att ha uppnått tolkbarhet utvärderades med hjälp av mänsklig utvärdering av tolkbarhet. Resultaten av de mänskliga utvärderingsstudierna visar tydligt att de förklaringar som produceras av LIME och SHAP starkt hjälpte människor att förstå förutsägelserna från maskininlärningsmodellen. De mänskliga utvärderingsstudieresultaten visade också att LIME- och SHAP-förklaringar var nästan lika förståeliga med LIME som presterade bättre men med en mycket liten marginal. Arbetet som utförts under detta projekt kan enkelt utvidgas till alla tidsserieprognoser eller klassificeringsscenarier för att uppnå och utvärdera tolkbarhet. Dessutom kan detta arbete erbjuda en mycket bra ram för att uppnå och utvärdera tolkbarhet i alla maskininlärningsbaserade regressions- eller klassificeringsproblem.