This study examines the subject civics (social studies) in interaction with other subjects in interdisciplinary projects. By studying three different integrated projects in the grades 7-9, the study examines how subjects interact with one another. The aim of the study is to describe and analyze the character and function of civics in interdisciplinary projects. The results are used to discuss the relationship between subject and integration. In the world of education, there are two endeavors that may seem to counteract each other: on the one hand, focus on more clearly subject-specific knowledge and, on the other, the pursuit of cooperation and interaction between subjects in different forms of interdisciplinary organization of teaching and learning. Integration between subjects can be seen as an opportunity to address the complex problems and challenges of today's citizens in a changing global world. The results of the study describe three dynamic interdisciplinary projects that all contain a movement between different types of interaction between subjects with various degrees of integration. These types are predisciplinary, helping, correlated, shared and reconstructed. In addition, the study shows that civics in the three projects is emerging as an obvious main subject that aims to develop the pupils’ abilities to orientate (facts and concepts), analyze and discuss. So far integrated teaching appears to result in both what subject-specific teaching reaches and, moreover, it seems to form a synthesis knowledge that can be difficult to measure, but that relates to the main goals of the curriculum beyond subjects. These abilities to act can be used to describe the synthesized knowledge citizens need in order to act in the world. / Baksidestext I denna studie av hur samhällskunskapsämnet tar sig uttryck i ämnesintegrerade projekt i grundskolans årskurs 7-9, undersöks de till synes motstående strävandena att dels fokusera ämnesspecifika kunskaper, dels ge utrymme för samspel och integration mellan ämnen.  Resultaten visar en ömsesidig relation där ämne och ämnesintegration förutsätter varandra. Projekten innehåller en rörelse mellan olika typer av ämnessamspel – förvetenskapligt, hjälpande, sammankopplande, förenande, omskapande – med olika grad av integration mellan ämnen. Delar av projekten domineras av ämnesspecifika kunskaper där samhällskunskapsämnet framträder som tydligt huvudämne utifrån de ämnesdidaktiska profilerna orienteringsämne, analysämne och diskussionsämne. Andra delar av projekten domineras istället av integrerade synteskunskaper som relaterar till övergripande läroplansmål. Begreppet handlingsämne används för att beskriva denna syntetiserade kunskap medborgare behöver för att kunna agera i världen. Licentiatuppsatsen har skrivits inom CSD-FL, Forskarskolan för lärare i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, en särskild fortbildningssatsning för yrkesverksamma lärare. Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet har ansvarat för forskarskolan.

Tekniken är ett skolämne i förvandling med en ökade komplexitet i allmänhet och ökat fokus på mångfacetterad hållbar utveckling i synnerhet. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare framhåller att hållbar utveckling integreras i grundskolans teknikämne. Frågor som undersökts är vad lärare uttrycker om vilka arbetsområden som väljs, vilka dimensioner av hållbar utveckling som tenderar belysas och huruvida man använder färdigställda underlag, såsom globala målen eller 200 timmar teknik, i undervisningen. Dessutom framkommer en rad faktorer som lärarna anser verka möjliggörande eller hindrande för integrering av hållbar utveckling inom grundskolans teknikämne. En enkät och intervjuer av semistrukturerade/ostrukturerad typen har genomförts och analyserats med hjälp av innehållsanalys (enkät) respektive tematisk induktiv analys (intervjuer).Undersökningen visar att samtliga lärare som kommit till tals i detta arbete hävdar att de till någon del införlivat hållbar utveckling i sin teknikundervisning. Flera lärare anser dock detta behäftat med svårigheter som har sitt ursprung i exempelvis tidsbrist, brist på kompetens eller ämnets komplexitet. Vanligast är att man införlivar den ekologiska aspekten av hållbarhet, medan ekonomisk respektive social hållbarhet behandlas i mindre omfattning. De ämnesområden som verkar lämpa sig mycket väl för att ta upp hållbar utveckling i teknikämnet är samhällsbyggnadsprojekt, teknikutvecklingsprocesser, livscykelsprojekt samt teknikhistoriska projekt (inklusive hur framtiden ter sig).Nyexaminerade lärare har ofta större fokus på fler aspekter av hållbar utveckling då detta ingått i deras utbildning, medan fortbildningar med fokus på hållbarhet eftersöks för de lärare som inte har denna tradition.Elevernas attityd till undervisning om hållbar utveckling är generellt god och förbättras av att ta upp verkliga projekt med vardagsanknytning samt att arbeta lösningsfokuserat.De lärare som säger sig integrera hållbar utveckling i sin teknikundervisning utgår inte normalt från globala målen utan refererar snarare tillbaka till desamma. Materialet 200 timmar teknik används av några lärare, i vissa fall med ett specifikt fokus på hållbar utveckling. / This study investigates how sustainability is integrated in the school subject technology (teknik) in the Swedish primary and lower secondary school. The research questions examined include what topics teachers convey that they tend to choose, what aspects of sustainable development are of focus and whether specific support materials (such as the sustainable development goals) are used while teaching. In addition, several factors emerge that the teachers consider enable or hinder the ability to integrate sustainable development within the technology subject in the compulsory school. Data was collected using a survey as well as semistructured/unstructured interviews. The data was analysed using content analysis (a survey) and thematic inductive analysis (interviews).All teachers that were surveyed or interviewed state that they integrate sustainable development to some degree in their technology teaching. Several of the teachers, however, described difficulties to do so originating in lack of time or competence but also in the complexity of the topic. Most commonly, the ecological aspect of sustainable development was integrated, while the economic and social aspects of sustainability was less prevalent. Topic areas where it seemed most convenient to integrate sustainability included community building projects, technology development processes, life cycle projects and projects related to historical development of technology (including an outlook to the future).Technology teachers that graduated recently often had a greater focus on several aspects of sustainable development as this had been included as part of their education, while further training with a sustainability focus was sought by those teachers who did not have this background.The pupils usually had a positive attitude to teaching with respect to sustainable development. It was found that the positivity of students toward sustainability could be increased by involving real-life projects originating in the everyday life of the students, as well as using a solution-focused approach.The teachers that say that they integrated sustainable development in their technology teaching usually refer back to the Sustainable Development Goals, rather than using them as the basis for their teaching. The material 200 hours of technology (200 timmar teknik) was used by some teachers, in certain cases combined with a specific focus on sustainable development.