Die Broschüre informiert über die Ergebnisse der Messungen von Staubniederschlag und Feinstaub sowie deren Inhaltsstoffen im Raum Hirschfelde. Bis auf Benzo(a)pyren im Feinstaub wurden die Grenz- und Zielwerte der untersuchten Parameter 2015 eingehalten. Die Broschüre richtet sich an Bürger und die mit Luftreinhaltung befassten Behörden und Unternehmen. Die Messungen wurden durch die Staatliche Betrtiebsgesellschaft für Umwelt und Landwirtschaft durchgeführt. Redaktionsschluss: 21.12.2016

The purpose of this study is to find out how five-year-old children describe air and its properties from a sociocultural perspective. Semi-structured group interviews with children two and two were performed with artifacts to give the children something to discuss around. As artifacts were a plastic bag, balloon pump, balloon, scale, pinwheel and soap bubbles used. The children show ability to use air and other concepts related to air, an example being blow, to describe the activities connected to the artifacts. The children can describe the properties of air with the help of artifacts and each other and the properties described were air exists, take up space, can be captured, be moved, weigh, is invisible, can be used as a force and is everywhere. The children did not relate the contents of soap bubbles to air. / Syftet med undersökningen är att ta reda på hur femåringar beskriver luft och dess egenskaper utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Semistrukturerade gruppintervjuer med barn två och två genomfördes där artefakter valdes för att barnen skulle ha något att diskutera kring. Som arte-fakter användes en påse, ballong, ballongpump, våg, vindsnurra och såpbubblor. Barnen visar att de kunde använda begreppet luft och andra begrepp kopplade till luft så som exempelvis blåsa, för att beskriva aktiviteterna kopplade till artefakterna. Barnen visade även att de kan förklara luftens egenskaper med hjälp av artefakterna samt varandra och egenskaperna som förklarades var: luft finns, tar plats, kan avgränsas, förflyttas, väger, är osynligt, kan verka med en kraft och finns överallt. Barnen visade ingen koppling att såpbubblor innehåller luft.

Att arbeta till sjöss innebär många olika arbetsuppgifter och utmaningar men få tänker på hur innemiljön påverkar besättningens hälsa. I och med de nya kraven i SECA området (svavelkontrollområde för Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen med utsläppskrav på max 0,10 viktprocent svavel i bränslet) där fartyg alltså krävs att köra på lågsvavligt bränsle, kan detta medföra en positiv förändring i fartygs innemiljö. Besättningens exponering för halter av luftföroreningar i innemiljön har studerats ombord isbrytaren Oden. Undersökningar genomfördes en gång under fartygets drift på tjockolja (HFO) och en gång med marin dieselolja (MDO) som bränsle. Halter av kvävedioxid (NO2), flyktiga organiska ämnen (VOC), inklusive bensen, och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) mättes med personburna och stationära diffusiva provtagare. Besättningens upplevelse av luftkvalitet studerades med en enkätundersökning med avseende på den generella acceptansen av luftkvalitet, lukt, luftens karaktär såsom fräsch, torr, ren eller möglig, samt termisk komfort. Den generella acceptansen av luftkvalitet var mycket hög; 0,8 på arbetsplatser och 0,9 i hytter, på en skala mellan -1 och 1. Medianhalterna av de kemiska luftföroreningarna från mätningar av den personliga exponeringen låg mycket under Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden och även under rekommenderade riktvärden för god luftkvalitet inomhus. Bränslebytet gav en minskning av den personliga exponeringen för kvävedioxid och bensen som är statistiskt signifikant. Resultaten visar även på att besättningen ombord på fartyget är nöjda med sin innemiljö och att en viss minskning av ämnen finns efter bränslekonverteringen. / The crew's working as a mariner means many different tasks and challenges but few think about the effects of the indoor environment on the human health. Now when the new SECA regulations are in force vessels has been forced to convert to new low- sulphur fuel and this can lead to a positive change in the vessels indoor environment. Exposure and levels of air pollutants in indoor environment have been studied onboard the icebreaker Oden. Investigations were performed once during the vessel’s operation on heavy fuel oil (HFO) and once with marine diesel (MD) as fuel. Concentration of nitrogen dioxide (NO2), volatile organic compounds (VOCs), including benzene, and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH) were measured with personal and stationary diffusive samplers. The crew's perception of air quality was studied by a questionnaire survey with regard to the general acceptability of air quality, odor, and air characteristics such as fresh, clean, dry or moldy, and thermal comfort. The general acceptance of the air quality was very high; 0.8 and 0.9 in the workplaces and in cabins, respectively, on a scale from -1 to 1. The decrease in personal exposure to nitrogen dioxide and benzene was statistically significant. Difference between the concentrations of volatile organic compounds was not statistically significant. The indoor air quality has improved in several aspects after the fuel conversion. The results from the questionnaires show that the crew was overall satisfied with their indoor environment. The results of the measurements show a decrease of substances after the conversion.

I Sverige finns det stor potential för att utnyttja förgasning av biomassa för el- och värmeproduktion. Forskning och utveckling går framåt både nationellt och internationell men det finns en del kvar för att få förgasningstekniken kommersiell. Vid förgasning av biomassa är fukthalten ett stort problem, det försämrar förgasningsprocessen och minskar på processens värmevärde. Det kan lösas genom att använda sig av en bränsletork. I detta arbete presenteras en energi- och massbalans över en torkprocess som är installerad på en förgasningsanläggning i mikroskala på Emåmejeriet i Hultsfred. Analysen kommer att bidra till en större förståelse för hur torkningen fungerar och hur det påverkar fukthalten på utgående bränsle. En bra torkprocess bidrar till en förbättrad förgasningsprocess i framtiden. Resultatet visar att torken torkar bränslet och ger en låg fukthalt som gör att förgasaren fungerar bra. Luften till utloppet av torken har en temperatur på 20 grader och har en relativ fuktighet på 76 % vilket innebär att luften inte blir mättad i torken. Det visar att det finns mer utrymme för att göra en förbättring. Enligt mätningar som har gjorts på fukthalten visar att torken lyckas att torka bränsle med en fukthalt på 30-40% till en fukthalt på 5-10%. Den till torkprocessens tillförada värme är spillvärme från förgasaren med en effekt på 23.6 kW och torkeeffekte, alltså den effekt som krävs för att förånga vattnet i bränslet ger 14.5 kW.

<p>Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuteras</p><p>faktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessa</p><p>diskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan.</p><p>I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats. Ansatsen är inriktad på hur individen upplever/uppfattar ett fenomen och i detta fall är fenomenet klassrumsmiljön. Barnen intervjuades i grupper om två personer. Frågorna som ställdes under intervjuerna berörde samma faktorer som diskuteras i litteraturbakgrunden.</p><p>Reslutatet visar att barnen hade både positiva och negativa tankar kring sitt klassrum. De olika faktorerna berörde barnen på olika sätt. Det blir tydlig att en del av faktorerna var mer betydelsefullare än de andra. I resultatsdiskussionen konstateras att barnens tankar på olika sätt påverkar deras förmåga till inlärning och prestation. Slutsatsen är att många olika faktorer i klassrumsmiljön kan påverka barns lärande.</p>

<p>Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrämjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att få svar på denna fråga intervjuades åtta lärare i årskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan påverka elevers motivation. Vi använde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i ämnet för att få svar på våra frågor</p><p> </p><p>Studien visar att lärarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas motivation och lust att lära. I intervjuerna framhöll alla lärare att den fysiska miljön påverkar eleverna på ett eller annat sätt. Flera av lärarna betonade vikten av att eleverna trivs och känner sig välkomna i klassrummet. De anser även att det är viktigt med en mysig och hemtrevlig stämning. Resultatet på vår undersökning visar även att flera av lärarna anser att en varierande och spännande miljö är positivt för elevernas lust och motivation. Flera av lärarna anser att det finns faktorer i ett klassrum som kan bidra till att stimulera och motivera eleverna till en bra prestation. Saker som lärarna uttrycker som önskvärda i ett motiverande klassrum är fler grupprum, avskärmningsväggar, ny teknik såsom smartboard, storbildsskärm och multimedieanläggning.</p><p> </p><p>Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lärarna framhåller att oavsett den fysiska klassrumsmiljön är det framför allt är mötet mellan lärare och elev som är det viktigaste för elevernas motivation. Slutsatsen är att lärarna anser att det inte är ekonomiska resurser eller nybyggnationer som är avgörande för att lärandemiljön ska bli den bästa – istället anser de att det är lärarens medvetenhet om miljöns påverkan på inlärningen samt elevernas möjlighet att påverka och delta i miljöns utformning som är de viktigaste faktorerna.</p>

<p>Att alla oavsett ålder, mer eller mindre har funderingar över världens struktur och beskaffenhet tror jag mig våga påstå. Hur dessa ser ut i de lägre åldrarna är en intressant fråga som jag tittat närmare på.</p><p>Genom enskilda elevintervjuer och litteraturstudier har jag sökt svar på frågor som; Vilka uppfattningar/kunskaper har 8-åringar om begreppet luft? Hur ser elevernas vardagsförklaringar ut jämfört med de vetenskapliga? Hur kan jag som blivande lärare använda mig av elevernas vardagstänkande?</p><p>Svaren på mina tre frågor kan kort sammanfattas som följer: Att tankar om begreppet luft fanns. Luft är något självklart, nödvändigt och alltid närvarande. Tankestrukturen hos eleverna är ett vardagstänkande som förklaras på ett vardagligt språk. Uppmärksammandet av begreppet lugt gjorde även att ytterligare tankar om luft kom fram. Medveten om hur barnen tänker och förstår saker och ting får jag som blivande pedagog möjlighet att agera och bygga min undervisning vidare utifrån detta. Detta ger den meningsfulla undervisning jag som pedagog ska sträva efter.</p><p>Med en ökad insikt om att även små barn har funderingar om naturvetenskapliga begrepp hoppas jag kunna visa att det är mycket lönsamt och givande att jobba på ett förundersökande sätt. Genom att eleverna är delaktiga från början och får hjälpa till att forma undervisningen får jag respons i form av ett positivt engagemang, nyfikenhet och vetgirighet.</p>

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuteras faktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessa diskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan. I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats. Ansatsen är inriktad på hur individen upplever/uppfattar ett fenomen och i detta fall är fenomenet klassrumsmiljön. Barnen intervjuades i grupper om två personer. Frågorna som ställdes under intervjuerna berörde samma faktorer som diskuteras i litteraturbakgrunden. Reslutatet visar att barnen hade både positiva och negativa tankar kring sitt klassrum. De olika faktorerna berörde barnen på olika sätt. Det blir tydlig att en del av faktorerna var mer betydelsefullare än de andra. I resultatsdiskussionen konstateras att barnens tankar på olika sätt påverkar deras förmåga till inlärning och prestation. Slutsatsen är att många olika faktorer i klassrumsmiljön kan påverka barns lärande.

Ein neues, verallgemeinertes Modell für Blasenkoaleszenz und –zerfall wurde entwickelt. Es basiert auf physikalischen Überlegungen und berücksichtigt verschiedene Mechanismen, die zu Blasenkoaleszenz und –zerfall führen können. In einer ausführlichen Literaturrecherche wurden zunächst die verfügbaren Modelle zusammengestellt und analysiert. Es zeigte sich, dass viele widersprüchliche Modelle veröffentlicht wurden. Keins dieser Modelle erlaubt die Vorhersage der Entwicklung der Blasengrößenverteilungen entlang einer Rohrströmung für einen breiten Bereich an Kombinationen von Volumenströmen der Gas- und der Flüssigphase. Das neue Modell wurde ausführlich in einem vereinfachten Testsolver untersucht. Dieser erfasst zwar nicht alle Einzelheiten einer sich entlang des Rohres entwickelten Strömungen, erlaubt aber im Gegensatz zu den CFD-Simulationen eine Vielzahl von Variationsrechnungen zur Untersuchung des Einflusses einzelner Größen und Modelle. Koaleszenz und Zerfall kann nicht getrennt von anderen Phänomenen und Modellen, die diese widerspiegeln, betrachtet werden. Es bestehen enge Wechselwirkungen mit der Turbulenz der Flüssigphase und dem Impulsaustausch zwischen den Phasen. Da die Dissipationsrate der turbulenten kinetischen Energie ein direkter Eingangsparameter für das neue Modell ist, wurde die Turbulenzmodellierung besonders genau untersucht. Zur Validierung des Modells wurde eine TOPFLOW-Experimentalserie zur Luft-Wasser-Strömungen in einem 8 m langen DN200-Rohr genutzt. Die Daten zeichnen sich durch eine hohe Qualität aus und wurden im Rahmen des TOPFLOW-IIVorhabens mit dem Ziel eine Grundlage für die hier vorgestellten Arbeiten zu liefern, gewonnen. Die Vorhersage der Entwicklung der Blasengrößenverteilung entlang des Rohrs konnte im Vergleich zu den bisherigen Standardmodellen für Blasenkoaleszenz und -zerfall in CFX deutlich verbessert werden. Einige quantitative Abweichungen bleiben aber bestehen. Die vollständigen Modellgleichungen sowie eine Implementierung über „User-FORTRAN“ in CFX stehen zur Verfügung und können für weitere Arbeiten zur Simulation polydisperser Blasenströmungen genutzt werden.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrämjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att få svar på denna fråga intervjuades åtta lärare i årskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan påverka elevers motivation. Vi använde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i ämnet för att få svar på våra frågor   Studien visar att lärarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas motivation och lust att lära. I intervjuerna framhöll alla lärare att den fysiska miljön påverkar eleverna på ett eller annat sätt. Flera av lärarna betonade vikten av att eleverna trivs och känner sig välkomna i klassrummet. De anser även att det är viktigt med en mysig och hemtrevlig stämning. Resultatet på vår undersökning visar även att flera av lärarna anser att en varierande och spännande miljö är positivt för elevernas lust och motivation. Flera av lärarna anser att det finns faktorer i ett klassrum som kan bidra till att stimulera och motivera eleverna till en bra prestation. Saker som lärarna uttrycker som önskvärda i ett motiverande klassrum är fler grupprum, avskärmningsväggar, ny teknik såsom smartboard, storbildsskärm och multimedieanläggning.   Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lärarna framhåller att oavsett den fysiska klassrumsmiljön är det framför allt är mötet mellan lärare och elev som är det viktigaste för elevernas motivation. Slutsatsen är att lärarna anser att det inte är ekonomiska resurser eller nybyggnationer som är avgörande för att lärandemiljön ska bli den bästa – istället anser de att det är lärarens medvetenhet om miljöns påverkan på inlärningen samt elevernas möjlighet att påverka och delta i miljöns utformning som är de viktigaste faktorerna.