Belysningen utgör en relativt liten del av dagens samhälle, men den har en viktig funktion för att vi människor ska känna oss trygga när det är mörkt. Utöver att skapa trygghet har utomhusbelysningen idag flera andra funktioner, såsom att fungera som en fysisk säkerhetsåtgärd, vara vägledande eller ha estetiska värden. På detta sätt är belysningens planering starkt inriktad på människors behov. Hållbarhetsaspekterna tar dock hänsyn till inte bara de sociala aspekterna utan även de ekonomiska och ekologiska aspekterna. Genom att öka mängden utomhusbelysning kan säkerhetskänslan hos invånarna förbättras, men det kan också leda till ökad resursförbrukning och ljusföroreningar som kan påverka både djurlivet och växtlivet negativt. Vinterstäder kännetecknas av speciella klimatförhållanden då solen endast når över horisonten under en begränsad mängd timmar på vintern och snön ligger kvar under en längre period. Belysningsstrategier i vinterstäder behöver anpassas till de specifika förhållandena för att säkerställa hållbarheten. För att undersöka hur vinterstäder påverkas av belysning har en litteraturstudie, en intervjustudie med professionella och en enkätundersökning av en nyligen förändrad gång- och cykelväg i Luleå genomförts. Arbetet har resulterat i följande rekommendationer: • Utveckla standarder som är anpassade för vinterstädernas specifika klimatförhållanden, samt flexibla produkter som kan anpassas på plats. • En ökad medborgardialog och mer samarbete med befolkningen. • Kommunerna bör lägga mer fokus på estetiska lösningar för att förstärka karaktären på vinterstäderna. • Extra fokus behöver läggas på energieffektiva lösningar då det är mindre effektivt med förnybara energiresurser som vindkraft eller solarenergi under vintertid. • Mindre fokus behöver riktas mot den ekologiska aspekten eftersom belysningen har en mindre påverkan på ekosystemet i vinterstäder. / Lighting is a relatively small part of today's society, but it has an important functionin making people feel safe after dark. In addition to providing security, outdoor lighting today has several other functions, such as acting as a physical security measure, being an indicator or having aesthetic values. In this way, lighting design is strongly oriented towards human needs. However, the sustainability aspects consider not only the social aspects but also the economic and ecological aspects. Increasing the amount of outdoor lighting can improve the sense of security for residents, but it can also lead to increased resource consumption and light pollution that can negatively affect both wildlife and plant life. Winter cities are characterized by special climatic conditions because the sun only reaches above the horizon for a limited number of hours in winter and snow remains for a longer period. The lighting strategy in winter cities needs to be adapted to the specific conditions to ensure its sustainability. To investigate how winter cities are affected by lighting, a literature review, an interview study with professionals and a questionnaire survey of a recently changed pedestrian and cycle route in Luleå have been carried out. The work has resulted in the following recommendations: • Develop standards adapted to the specific climate conditions of winter cities, and flexible products that can be adapted on site. • More dialogue and cooperation with the population. • Municipalities should focus more on aesthetic solutions to enhance the character of winter towns. • Extra focus is needed on energy-efficient solutions, as renewable energy resources such as wind or solar energy are less efficient in winter. • Less focus needs to be put on the ecological aspect as lighting has a smaller impact on the ecosystem in winter cities.

No description available.

No description available.

Introduktion: Dammbrott är en olycka som har en låg sannolikhet att ske men om den skulle inträffa ha katastrofala konsekvenser. Ett område som skulle drabbas vid ett dammbrott i Luleälven är Luleå kommun som ligger i mynningen av Luleälven. För att områden som anses vara av risk skulle kunna utrymma i tid innan vattennivåerna stiger är det av vikt att individen dels förstår varningsmeddelandena samt förstår vilket ansvar den har vid en utrymning. Kunskapen om varningar och vilket ansvar individen har vid dessa visar tidigare forskning på som låg. Syftet med studien var att få kunskap om vilken förståelse det finns hos individer gällande varningssystem vid ett dammbrott och vilken syn som finns på ansvarsfördelningen i utrymningsprocessen. Studien syftade även till att identifiera vilka hinder och möjliggörande faktorer som kan påverka individen vid en utrymning.  Metod och material: Studien följde en fallstudiedesign med mixade metoder som antog en deduktiv ansats. Den kvalitativa datainsamlingen innefattade semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner vilket baserade på ett avsiktligt urval, som arbetar inom krishantering. Den kvantitativa datainsamlingen skedde i form av webbenkäter, vars urval baserades på ett bekvämlighetsurval där individer som bodde i ett riskområde och var över 18 år, kunde svara på enkäten som skickades ut i Facebook-grupper för de boendeområdena som ansågs vara av risk. Analysen av datamaterialet skedde dels genom en deduktiv kvalitativ innehållsanalys där respondenternas svar analyserades utifrån tidigare förutbestämda kategorier. Det kvantitativa materialet analyserades utifrån både univariata och bivariata analyser samt tolkning av fritextsvar.  Resultat: Studien påvisade en gemensam bild kring att individer har en god förståelse kring vad varningssystemen innebär samt lämpliga handlingar därefter. Dock fanns en skillnad mellan åldersgrupperna där de yngre grupperna i större utsträckning inte vet vad de ska göra om varningssystemen larmar. Gällande ansvar fanns det även här en liknande bild där kommunen har ett stort ansvar i en utrymningssituation samt framfördes det att individen har ett ansvar, främst från respondenternas sida. En möjlighet som framkom var bland annat broschyren som skickades ut och många individer ansåg att den hade hjälp dem förstå vad de skulle göra vid ett dammbrott. Ett hinder som identifierades i samband med detta är att broschyren numera ligger på kommunens hemsida vilket innebär att personer som flyttar in till kommunen vare sig får kunskap om risken eller vad en ska göra om ett dammbrott sker.  Slutsatser: Sammanfattningsvis visar resultatet en liknande syn på kunskapen om varningssignalen samt lämpliga handlingar därefter både utifrån ett individ- och tjänstemannaperspektiv. Angående ansvaret att utrymma behövs vidare forskning då det behövs mer tillförlitlig data från ett individperspektiv. Framtida studier bör fokusera på åldersperspektivet med avseende på kunskapen och handling vid varning men också på de hinder som studien har identifierat. / Introduction: A dam failure is an accident with a low probability to occur but the consequences would be catastrophic. One area that would be affected if a dam failure would occur in Luleälven is the municipality of Luleå which is located at the estuary of Luleälven. To get individuals that live in areas that are regarded of risk, if a dam failure would occur, to evacuate in time before the water levels rise it is of importance that individuals understand the warning and the responsibility of the individual. The aim of the study was to develop a further understanding of the knowledge individuals have regarding the warning systems that would be used in the event of a dam failure, but also the view about the responsibilities in an evacuation process. The study also aims to identify obstacles and enabling factors that may impact the individual if an evacuation would be necessary.  Methods and material: The study had a case study design with mixed methods. The qualitative data collection included semi structed interviews with government officials who works with crisis mangement, which was based on a purposive sampling. The quantitative data collection was in the form om web surveys which used a convenience sampling that included individuals that lived in an area of risk and were older than 18 years. If the individual met the criteria for the data collection they were eligible to answer the web survey that was distributed in different Facebook groups for the different areas that were considered being of risk. The analysis method for the qualitative material was done through a deductive qualitative content analysis and the respondents answers were analyzed from predetermined categories. The quantitative material was analyzed with both univariate and bivariate analysis, and also interpretation of free text answers.  Results: The results showed a common view in regards that individuals have a good understanding of the warning systems and also appropriate actions thereafter. On the other hand, there was an age difference were the younger age groups in a greater extent do not know the appropriate action if the warnings systems go off. With regards to responsibility there is a mutual understanding of the municipality as to having a big responsibility during an evacuation. The individuals responsibility to evacuate was also put forward, mostly from the government officials. An enabling factor to evacuate was the brochure that was sent out a couple of years ago. Many individuals explained how the brochure had helped them understand what the appropriate actions in the case of dam failure. An obstacle that was identified in connection to this was that the brochure is only available on the municipality’s web site, which implies that people moving into the municipality neither get the knowledge about the risk or the appropriate actions if a dam failure would occur.  Conclusion: To conclude, there are similar views regarding the knowledge of the warning system and proper action in response to the warning, both from an individual and officials’ perspective. How the individual perceive their responsibility to evacuate is in need of further research since there is a lack of data from an individual’s perspective. Further research should focus on an age perspective with regards to the knowledge of warning system and action, and also concerning the barriers that have been identified in the study.

För att den gröna industrialiseringen i Sverige ska lyckas behöver över 100 000 personer flytta till berörda kommuner för att arbeta inom de nya branscher som etableras samt stötta upp inom välfärdssektorn. Denna studie undersöker hur Luleå kommun kan motivera fler att vilja leva i Luleå genom att skapa en omgivning med hög livskvalitet för nuvarande befolkning och för kompetens i andra städer. Studien använder kapabilitetsteori för att utreda vilka faktorer som är viktiga för att öka viljan för nuvarande befolkning att stanna samt stärka kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. Studien använder sig av triangulering av blandad metodik där data samlades in genom en enkät, en fokusgrupp, och ett dataunderlag angående faktorer för trivsel. Studien belyser att befolkningen inte upplever sig hörda i sin oro inför industrialiseringens potentiella baksidor och understryker behovet av fungerande välfärd och förbättrad tillgänglighet. Genom att undersöka specifika yrkesgrupper bidrar studien med att belysa skillnader mellan professioners motivation att flytta och gemensamma tendenser. Slutligen finner studien att det är utmanande att motivera inflyttning till en tidigare ej familjär plats, vilket understryker betydelsen av att fokusera på att tilltala de som redan har en koppling till Luleå / It is estimated that for the green industrialization in Sweden to succeed, over 100 000 individuals need to relocate to municipalities in question to contribute with competence to the emerging industries. Consequently, there is a need to balance the growth of industrialization with adequate growth within the welfare sector. The study examines how Luleå municipality can motivate residency by cultivating an environment that encourages a high quality of life for both current residents and welfare professionals residing in other cities. Further the study uses capability theory to investigate which quality of life factors are of importance to retain current residents and attract people with necessary competence within the healthcare and educational sector. Triangulation of mixed research methods was used to gain multiple perspectives of wanting to live in a place collected from a questionnaire, a focus group, and a data set on which factors promoted a desire to stay in Luleå Municipality. The study reveals that current residents feel a lack of representation of their concerns about the downsides of industrialization, highlighting the importance of functioning welfare institutions, as well as improved connectivity. In looking into specific occupational groups, the thesis contributes with revealing the differences in motivations for migration, while also highlighting similarities. Finally, the study finds that motivating migration to a previously unfamiliar location is difficult, highlighting the importance of instead targeting people with familiarity to Luleå municipality.

Sammanfattning Den här studien handlar om Agenda 2030 som är en del av de globala målen för att skapa enhållbar utveckling. Fram till år 2030 ska alla världens länder enas mot en hållbarhet, utrotafattigdom och hunger, bekämpa ojämlikhet och främja jämställdhet. Syftet med studien är attundersöka om tjänstemännens arbete påverkas av Agenda 2030 i Luleå och Haparandakommun. Med hjälp av Lipskys teori och Seväs ramverk kommer studiens syfte besvarasgenom att undersöka om faktorer som kännedom om Agenda 2030, policyförståelse,implementeringsresurser och policyövertygelse påverkar tjänstemännens arbete vidgenomförandet av Agenda 2030 i Luleå och Haparanda kommun.En kvalitativ undersökning i form av intervjuer har genomförts. Det empiriska underlagetbestår av samtalsintervjuer med 3 tjänstemän från Luleå kommun och 2 intervjuer medtjänstemän från Haparanda kommun. Studiens resultat har visat att kännedom om Agenda2030, policyförståelse och policyövertygelse påverkar tjänstemännens arbete vidgenomförandet av Agenda 2030 i Luleå och Haparanda kommun. Ett annat intressant resultatsom studien visat är att tjänstemän från respektive kommun anser att regeringens styrningkring agendan borde göras tydligare. Nyckelord: Agenda 2030, Luleå, Haparanda, Handlingsutrymmet, Policyförståelse,Implementeringsresurser, policyövertygelse, Hållbarutveckling.

Titel: Neutrala massmedierFörfattare: Jonathan Grönlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och år: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947 Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt inför ett val. Syftet med studien är att undersöka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valrörelsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och mångfald. Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valrörelsens tre sista veckor inför kommunalvalet 2014. Tidningarna är Norrländska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och Östgöta Correspondenten. Totalt har vi undersökt 193 journalistiskt bearbetade nyhetsartiklar. Huvudresultat: Svenska morgontidningar är ofta neutrala i sin bevakning av kommunalvalet. Generellt sett vinklas artiklarna på ett balanserat sätt gentemot de etablerade partierna. Sverigedemokraterna är det enda undantaget, med betydligt fler negativt vinklade artiklar än övriga etablerade partier. Något av de styrande partierna i kommunen är alltid det som förekommer mest i varje tidning. Partiet som förekommer mest är också partiet som uttalar sig mest i artiklar.Det finns flera sätt att mäta om proportionalitetsprincipen eller jämlikhetsprincipen råder. Om man sammanfattningsvis analyserar dessa sätt att mäta så ligger svaret någonstans mittemellan dessa båda. Dessutom finns det partier som inte riktigt passar in på någon av principerna, vilket kan bero på starkt profilerade lokala politiker eller att det finns ett stort nyhetsvärde i ett särskilt parti. Nyckelord: media, kommunalval, journalistiska ideal, objektivitet, mångfald, jämlikhet, proportionalitet, Luleå, Sundsvall, Örebro, Linköping.

Sverige var under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal ett land i förändring. Luleå var under denna period inte något undantag och genomgick en förändring från jordbrukssamhälle till industriell tätort. Under samma tid ökade antalet barn födda utom äktenskapet i Sverige. I ett försök att underlätta den ofta svåra situation ogifta mödrar och deras barn tvingades leva i klubbades den 11 juni 1917 lag om barn utom äktenskap. En lag vars intention var att stabilisera ogifta mödrars och utomäktenskapliga barns ekonomiska förutsättningar. Lagen var ett första steg mot ett samhälle där fäder tog ansvar för sina utomäktenskapliga barn. Målet med denna uppsats har varit att studera om lag om barn utom äktenskap påverkade ogifta mödrar och deras barn i Luleå. Statistiken från Luleå har även ställts mot statistik från Jokkmokk i syfte att jämföra skillnader i antalet utomäktenskapliga födslar på en större norrbottnisk ort mot en mindre. Studien har visat att fastställda utomäktenskapliga faderskap efter lagens införande gick från mestadels okända till erkända. Uppsatsen har också påvisat att majoriteten av ogifta mödrar hörde till samhällets underklass. Vid en jämförelse mellan andelen utomäktenskapliga födslar i Luleå och Jokkmokk framkom att en större andel utomäktenskapliga barn fötts i Jokkmokk. Studiens huvudsakliga källmaterial har varit födelse- och dopböcker från Luleå domkyrkoförsamling.

Northern Sweden is in the middle of a major transition, a green transition. As large industries are being established and companies are accelerating, the supply of skills must be solved. The regional development strategy Norrbotten 2030 was developed in 2019 with the vision of Norrbotten becoming Sweden’s most welcoming and innovative county. To succeed in recruiting is one thing, but if we don’t welcome and include people moving to Luleå into the society, Luleå risk becoming a fly-in-fly-out city. This bachelor’s thesis has been carried out in Industrial Design Engineering at Luleå University of Technology to design a service that will maximize the impact of recruitment in Luleå, making people who move here, want to stay. The project has been carried out in collaboration with Brightnest.  To ensure a continuous focus on the user's experiences and needs a human-centred design process has been followed, with a focus on co-creation together with the users and stakeholders. Through interviews and workshops, the users and stakeholders have been invited to every part of the process. Through creative methods, such as analogies, personas and customer journey maps, the needs and dreams of the users have been translated into design opportunities. Throughout the design-process tests have continuously been carried out with users to ensure that the design choices are prioritizing the needs of the users.  The final design is a movement called Lulity – Luleå Community which consists of three components 1) This is Lulity – the movement, 2) I am Lulity – the ambassadorship and 3) Relocate Luleå. Through these components, social sustainability can be reached both for the users, the stakeholders and the society at large. Through This is Lulity all interested parties can jointly facilitate and ease the relocation process before a person has moved, during the first half-year after the move, and after the first six months. The presentation of the challenge and the design in this text contribute to awareness and a changed mindset among everyone involved. / Norra Sverige är mitt uppe i en stor omställning, en grön omställning. I takt med att stora industrier etableras och företagen accelererar måste kompetensförsörjningen lösas. Den regionala utvecklingsstrategin Norrbotten 2030 togs fram 2019 med visionen att Norrbotten ska bli Sveriges mest välkomnande och innovativa län. Att lyckas med rekryteringen är en sak, men om vi inte välkomnar och inkluderar människor som flyttar till Luleå in i samhället riskerar Luleå att bli en fly-in-fly-out stad. Detta examensarbete har genomförts inom Teknisk Design vid Luleå tekniska universitet för att designa en tjänst som ska maximera effekten av rekryteringen i Luleå och få människor som flyttar hit att vilja stanna. Projektet har genomförts i samarbete med Brightnest. För att säkerställa ett kontinuerligt fokus på användarens upplevelser och behov har en användarcentrerad designprocess följts, med fokus på samskapande tillsammans med användare och intressenter. Genom intervjuer och workshops har användarna och intressenterna bjudits in till varje del av processen. Genom kreativa metoder, såsom analogier, personas och kundresor, har användarnas behov och drömmar omsatts till designmöjligheter. Under hela designprocessen har tester kontinuerligt genomförts med användare för att säkerställa att designvalen prioriterar användarnas behov. Den slutliga designen är konceptet Lulity – Luleå Community som består av tre komponenter 1) This is Lulity – rörelsen, 2) I amLulity – ambassadörskapet och 3) Relocate Luleå. Genom dessa komponenter kan social hållbarhet nås både för användarna, intressenterna och samhället i stort. Genom This is Lulity kan alla intressenter gemensamt underlätta flyttprocessen innan en person har flyttat, under det första halvåret efter flytten och efter det första halvåret. Presentationen av utmaningen och designen i denna text bidrar till medvetenhet och ett förändrat tankesätt hos alla inblandade.

På Smedjegatan i Luleå samexisterar idag alla trafikslag. Gatan är även huvudhållplats för Luleå lokaltrafik. Gatan ligger i Luleås aktivitetscentrum, omringat av möjligheter för handel, bostäder, och andra bekvämligheter. Frågan om att göra gatan bilfri för att prioritera kollektivtrafik har uppstått förut, men inte gått igenom. Dock har användningen av lokaltrafik ökat signifikant de senaste tio åren, vilket återigen tar upp frågan om en framtid för Smedjegatan utan biltrafik. Syftet med rapporten är att utreda Smedjegatan i Luleås roll i dagens trafiksystem, och konsekvenserna av att göra gatan bilfri. Frågeställningen fokuserar på trafikflödesmässiga konsekvenser på Luleås centrumhalvö, Agenda 2030, mervärde av kollektivtrafiksprioritering, och hur utfallet kan ändras beroende på hur många kvarter söderut gatan omvandlas. Rapporten studerar endast på centrumhalvön i Luleå, och Smedjegatans närliggande parallella gator, Rådstugatan samt Kungsgatan.   Rapporten omfattar en litteraturstudie och en fallstudie av Smedjegatan i centrala Luleå. Litteraturstudien undersökte kollektivtrafikens betydelse för Agenda 2030 och nollvisionen, tillgänglighet och balans i transportsystem, bussprioritering, samt effekter av bilfria gator i stadskärnan. Dokumentstudien såg över Luleå kommuns översiktsplan, fördjupade översiktsplan, och vision för stadens utveckling. Utöver detta undersöktes även de tidigare utredningar som gjorts gällande trafiken i Luleå och Smedjegatan, exempelvis parkeringsutredningar, trafikräkningar, parkeringsbeläggning, och resvaneundersökningar. Sist gjordes en undersökning av genomfartstrafik på Smedjegatan.   Resultaten visar på att bussprioriterande åtgärder ökar attraktiviteten i kollektivtrafiken, men behöver ske på bekostnaden av biltrafiken. Bilen har länge varit ett prioriterat transportsätt, något som lagt prägel på Luleås stadskärna, i form av god tillgång till parkering samt överdimensionerade gator, i synnerhet i den södra delen av halvön. Dock tillgodoser bilen som transportmedel inte dagens hållbarhetsbehov. En marginell skillnad i ekologisk påverkan sker vid förflyttandet från användning av biltrafik till kollektivtrafik, men effekten på de sociala och ekonomiska dimensionerna är större. Bland annat kan högkvalitativ kollektivtrafik associeras med lägre hälsorisker och kostnader samt ökad jämställdhet, då den i störst utsträckning används av låginkomsttagare, ungdomar, samt kvinnor. Luleå kommun har som vision att skapa en blandad, tät och attraktiv stad samt agera för att kraftigt öka andelen resor med hållbara färdsätt. Det är även dessa aspekter som invånarna vill se prioriterade. Genomfartstrafikräkningen visar på att upp till 90,4% av all biltrafik på Smedjegatan åker igenom gatan utan att stanna, vilket innebär att majoriteten inte har gatan som målpunkt.   Påverkan av trafikflödet i Centrum skiljer sig beroende på hur många kvarter söderut som omvandlas på Smedjegatan. Störst trafikflöde till centrumhalvön inkommer från norr, och dessa trafikanter omfördelas till Rådstugatan samt Kungsgatan. Störst möjlighet att påverka flödet vid en avstängning finns på Södra Hamnleden, som idag kan anses överdimensionerad och har möjlighet prioritera kollektivtrafiken samt minska vägkapaciteten för att ytterligare bidra till en trafikreducerande effekt. I vilken utsträckning detta sker beror på hur många kvarter söderut som omvandlas på Smedjegatan. Det finns även större mervärdespotential för kollektivtrafiken samt gångtrafiken desto fler kvarter söderut en omvandling sker. Cykeltrafiken tar idag relativt lite yta i anspråk på Smedjegatan, därav är det oklart vilket direkt mervärde det finns för cykeltrafiken att omvandla Smedjegatan.