Bakgrund: I Europa drabbas, årligen, ca 275 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus. Hjärtstopp är ett tillstånd som bedöms av ambulanspersonal enligt fastställda behandlingsriktlinjer. Tillståndet behandlas med hjärt- och lungräddning enligt gällande algoritm för den specifika regionen. I algoritmen finns även kriterier för när hjärt- och lungräddning kan avbrytas. Anhörig definieras som person inom familjen eller de närmaste släktingarna. Närstående definieras som en person den enskilde anser sig ha en nära relation till. Samspelet mellan närstående och vårdpersonal är i mångt och mycket beroende av vårdpersonalens agerande och hur vårdpersonalen uppfattar den närståendes del i vårdandet. Syfte: Syftet är att beskriva ambulanspersonalens uppfattnigar av att bemöta närstående där hjärt-lungräddning avbrutits på plats i hemmet. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ design med fenomenografisk ansats, då syftet bestod av att undersöka hur ambulanspersonal uppfattar och erfar ett fenomen. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med ambulanspersonal. Resultat: Fyra beskrivningskategorier erhölls om ambulanspersonalens uppfattning av att bemöta närstående när hjärt-lungräddning avbrutits på plats i hemmet: Att förklara och informera, Att möta individens behov, Den känslomässiga påverkan, samt Erfarenhetens betydelse. Slutsats: Ambulanspersonalen lägger sig vid att förklara och informera om situationen för närstående. Personalen är också mån om att se och möta de unika behov närstående har. Det föreligger en känslomässig påverkan hos personalen som främst visar sig när unga eller personer i liknande livssituation drabbas. Erfarenhet av situationen påverkar personalens vana att handskas med situationen och i förlängningen skänker ett lugn i bemötandet gentemot närstående.

Introduktion: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd med hög dödlighet där hjärtats pumpförmåga har upphört att fungera. Under 2019 utfördes hjärt- och lungräddning (HLR) på 8404 personer till följd av ett hjärtstopp i Sverige. Patienterna som överlever hjärtstopp kan drabbas av komplikationer som kan påverka deras återhämtning och livskvalitet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp med utförd HLR. Metod: En litteraturstudie baserat på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna APA PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra kategorier och tolv subkategorier identifierades. Mötet med vården beskriver upplevelser av bemötandet från vårdpersonal, patienternas informationsbehov och att utskrivningen från sjukhuset var en kritisk period. Påverkan efter hjärtstopp innefattar de fysiska och kognitiva besvär patienten upplever. Känslor efter hjärtstopp beskriver att patienterna upplevde oro och rädsla efter hjärtstoppet samt att synen på livet och döden förändrades. Vägen tillbaka innefattar hur patienten bearbetar händelsen och strävar efter en återgång till normalitet. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp är en livsomvälvande händelse som medför en ny syn på livet. Patienterna upplevde oro och rädsla inför risken för ännu ett hjärtstopp. Brist på information skapar osäkerhetskänslor hos patienterna som påverkar dem i sin vardag. Genom tillräcklig information kring händelsen och känslorna som uppstår kan sjuksköterskan minska patientens oro. Genom kunskap om förändrade familjerelationer kan sjuksköterskan bättre möta patienter och anhöriga och hjälpa dem med de nya rollerna de numera behöver inta. / Introduction: Cardiac arrest is a life-threatening condition with a high mortality where the heart’s ability to contract has ceased to function. In 2019 cardiopulmonary resuscitation (CPR) was performed on 8404 cardiac arrest patients in Sweden. Survivors face potential complications that can affect their recovery and quality of life. Aim: To describe the experiences after surviving a cardiac arrest with performed CPR.  Method: A literature review based on ten qualitative original articles from the databases APA PsycInfo and PubMed. Result: Four categories and twelve subcategories were identified. The meeting with healthcare describes experiences of the treatment from healthcare workers, patients' need for information and that the discharge was a critical time. Effects after cardiac arrest includes patients’ experiences regarding physical and cognitive difficulties. Feelings after cardiac arrest describes that the patients experienced anxiety and fear after the cardiac arrest and a changed view on life and death. The way back includes the processing of the event and the strive for normality. Conclusion: Surviving a cardiac arrest is a life-changing event that entails a new view on life. The patients experienced anxiety and fear due to the risk of another cardiac arrest. Lack of information created feelings of uncertainty in the patients that affected them in their everyday life. Through sufficient information regarding the event and the emotions that follows the nurse can ease the patients concerns. Through knowledge about changed family relations the nurse can better aid patients and relatives in their new roles.

Bakgrund: År 2018 inträffade 2534 hjärtstopp på vårdavdelningar i Sverige och hjärt-och lungräddning (HLR) påbörjades. Ett hjärtstopp bevittnas ofta av en anhörig och enligt etiska riktlinjer är det en förutsättning att anhöriga ska få chansen att närvara vid HLR så vidare inte återupplivningen eller patienten drabbas. Teoretisk referensram: Familjefokuserad omvårdnad valdes som teoretisk referensram då ohälsa och sjukdom berör hela familjen och inte enbart den som är drabbad. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att anhöriga närvarar vid hjärt-och lungräddning i en sjukhusmiljö. Metod: Designen var en litteraturstudie och en integrerad analys har genomförts. Resultat: Fyra kategorier utmynnades: Sjuksköterskors rädsla av att utföra HLR i närvaro av anhöriga, Att bevittna HLR väcker känslor hos anhöriga, Anhörigas påverkan på sjuksköterskors HLR-utförande och Behov av resurser och riktlinjer. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att anhörigas närvaro vid hjärt-och lungräddning kunde ha både positiva och negativa följder. Många sjuksköterskor menade att om anhöriga får chansen att närvara under HLR skulle det hjälpa dem vidare i sorgeprocessen men också att anhörigas närvaro kunde också leda till långvariga psykiska konsekvenser och ogynnsamma minnesbilder av patienten.

Sjuksköterskors erfarenheter av när patienter får hjärtstopp Abstrakt Bakgrund: Hjärtstopp är den tredje vanligaste dödsorsaken i Europa och orsakas vanligen av att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist. Vid hjärtstopp är adekvat hjärt- och lungräddning det enda som räddar patienten. Sjuksköterskan har där en viktig roll i omhändertagandet, vilket kan vara en krävande upplevelse.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av när patienter får hjärtstopp.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta artiklar som analyserades med en modifierad innehållsanalys.  Resultat: Utifrån analysen utformades fyra kategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna blev: Att vara medveten om sitt ansvar och att kunna samverka med andra. Att uppleva stress och samtidigt kunna hantera den akuta situationen. Att ställas inför etiska och känslomässiga utmaningar samt Att behöva stöd och kunna utvecklas professionellt.  Konklusion: Sjuksköterskor kan uppleva hjärtstopp som en komplex situation och fenomenet bör undersökas mer utav forskare i framtiden. Resultatet kan användas av sjukvårdens verksamheter för att förbereda och stötta sjuksköterskor och deras behov före, under och efter ett hjärtstopp och som i sin tur kan gynna patienternas vård. / Nurses experiences when patients are suffering cardiac arrests Abstract  Background: Cardiac arrest is the third leading cause of death in Europe, and is normally caused by a lack of oxygen in the heart muscle. Adequate cardiopulmonary resuscitation is the only viable treatment in order to save patients suffering cardiac arrests. The nurse has an important role in this situation, which can be a rather demanding experience.  Aim: To describe nurses experiences when patients are suffering cardiac arrests.  Methods: A qualitative literature review based on eight articles which were analyzed using a modified version of content analysis.  Result: Based on the analysis, four categories and eight subcategories were presented. The categories were: To know your responsibilities and be able to cooperating with others, To experience stress but still cope with the acute situation. To encounter ethical and emotional challenges and finally, To be in need of support and being able to develop in your profession.  Conclusion: Nurses can experience cardiac arrests as a complex situation, and the phenomenon needs to be explored further by researchers in the future. The result of this study can be used by the healthcare organisations to prepare and support the nurses and their needs before, during and after attending a cardiac arrest, which can promote the patient care.

Bakgrund: Ambulanspersonal har ett ansvar i sitt beslutsfattande om hjärt-lungräddning, att inte bara rädda liv utan återställa ett liv med kvalité. Beslutsstöd som är medicinsk grundade guidar beslutsfattandet prehospitalt för att inte orsaka skada, onödigt lidande och skapa förutsättning att avsluta på plats. Men trots det så ställs ambulanspersonalen för en rad etiska utmaningar där de kan ställas mellan att göra gott och göra rätt. Ett hjärtstopp sker plötsligt och ambulanspersonalen arbetar ofta i situationer där information om händelse och patienten är bristfällig, vilket försvårar tillämpningen av beslutstöden och skapar etiska dilemman. Syftet: Att beskriva etiska utmaningar för ambulanspersonal vid beslut om att påbörja, förlänga, avstå eller avsluta hjärt-lungräddning vid hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi. Datan insamlades via databaserna Cinahl och Pubmed. Totalt inkluderades 16st vetenskapliga artiklar till studien tio är kvalitativa, tre mixad metod och tre kvantitativa studier som kvalitetsgranskades. Litteraturen sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Studiens resultat presenteras i tre huvudrubriker ”Etiska utmaningar i yrkesrollen”, ”Etiska utmaningar i att påbörja och förlänga hjärt-lungräddning” och ”Etiska utmaningar i att avstå eller avsluta hjärt-lungräddning” med respektive underkategorier. I resultatet framkommer att beslutsfattandet kunde påverkas av etiska utmaningar i omgivningen, i relation till anhöriga och kollegor. Känslor som rädsla och oro påverkade beslutsfattandet och resulterade i förlängd hjärt-lungräddning. Slutsats: Beslut vid hjärt-lungräddning påverkas av etiska utmaningar och gör att ambulanspersonalens beslut baserades på andra grunder än evidens och medicinska kunskaper. De etiska utmaningar som ambulanspersonalen ställs inför uppkommer från både inre utmaningar hos ambulanspersonal och yttre utmaningar i omgivningen. Det framkom att erfarenhet och högre utbildningsgrad skapar mer trygghet i beslutsfattandet och följsamhet till riktlinjer. / Background: Ambulance personnel have a responsibility in their decision-making about cardiopulmonary resuscitation, to not only save lives but to restore a quality life. Medical based guidelines support decision making prehospital to not cause harm, unnecessary suffering and create the conditions for termination. But despite that, the ambulance staff are faced with several ethical challenges where they can be faced between doing good and doing the right thing. A cardiac arrest occurs suddenly and the ambulance personnel often work in situations where information about the event and the patient is deficient, which makes it difficult to apply the decision support and creates ethical dilemmas. Aim: To describe ethical challenges for ambulance personnel when deciding to start, extend, refrain or end cardiopulmonary resuscitation in the event of cardiac arrest outside a hospital. Method: A literature review with a systematic search strategy. The data were collected through Cinahl and Pubmed databases. A total of 16 articles were included in the study, ten qualitative, three mixed methods and three quantitative studies were quality reviewed. The literature was compiled through an integrated analysis. Results: The results of the study are presented in three main headings "Ethical challenges in the professional role", "Ethical challenges in starting and extending cardiopulmonary resuscitation" and "Ethical challenges in refraining or ending cardiopulmonary resuscitation" with subcategories. The results show that decision making could be influenced by ethical challenges in the environment, in relation to relatives and colleagues. Emotions such as fear and anxiety affected decision making and resulted in extended cardiopulmonary resuscitation. Conclusion: Decisions in cardiopulmonary resuscitation are influenced by ethical challenges and means that the ambulance personnels decisions are based on other grounds than evidence and medical knowledge. The ethical challenges that ambulance personnel faced arise from both internal challenges among ambulance personnel and external challenges in the environment. It emerge that experience and a higher degree of education creates more security in decision-making and adherence to guidelines.

Bakgrund: Varje år drabbas flera tusen individer av plötsligt hjärtstopp, varav flertalet inträffar på sjukhus där sjuksköterskan är högst delaktig. Hjärtstopp resulterar i cirkulationsstillestånd och därmed behöver hjärt-lungräddning påbörjas omedelbart om det inte finns ett dokumenterat ställningstagande om att inte påbörja resucitering. Hjärt-lungräddning (HLR) innebär ventilation av lungor samt yttre bröstkompressioner och målet är att återställa spontan cirkulation och andningsfunktion hos patienten. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans kognitiva erfarenheter i anslutning till HLR-situationer på sjukhus.Metod: En litteraturstudie baserad tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Databaserna; CINAHL, PsycINFO och PubMed, användes till sökning av artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem teman som svarade på syftet; Stress, debriefing, närvaro av anhöriga, professionell utveckling och etiska dilemman.Konklusion: Tankar och känslor uppstår vid hjärt-lungräddningssituationer och känslor som stress, otillräcklig debriefing, brist på utbildning i kommunikation och etiska dilemman framkom i studien. Genom att tillämpa tydliga rutiner på avdelningen kan erfarenheten av hjärt-lungräddning bli mer positiv och färre etiska dilemman uppstå. Utbildning i olika typer av kommunikation kan med fördel genomföras regelbundet så som utbildning gällande kommunikation till anhöriga samt ”closed loop”-kommunikation som tillämpas mellan personalen. / Background: Every year, thousands of individuals are affected by sudden cardiac arrest, of which the majority occur in hospitals and were the registered nurse is highly involved. When a patient is suffering from cardiac arrest, a circulatory arrest occurs and cardiac resuscitation (CPR) needs to be started immediately if there is no documentation to not recucitate. Cardiac resuscitation involves ventilation of the lungs and external chest compressions and the aim is to restore the patient spontaneous circulation and respiratory function.Aim: The aim was to describe the nurse´s cognitive experience in connection to CRP situations in hospitals. Method: A literature review based on ten scientific articles with a qualitative study design. The databases; CINAHL, PsycINFO and PubMed, were used to search for articles. Results: The result revealed five themes that answered the purpose; Stress, debriefing, presence of relatives, professional development and ethical dilemmas.Conclusion: Thoughts and feelings arise in cardiopulmonary resuscitation situations and feelings such as stress, inadequate debriefing, lack of education in communication and ethical dilemmas emerged in the study. By applying clear routines to the ward unit, the experience of cardiopulmonary resuscitation could become more positive and fewer ethical dilemmas arise. Education in communication to relatives and closed loop communication between staff could with advantage be preformed regulary.

Bakgrund Inom den svenska akutsjukvården påbörjas hjärt- och lungräddning på ungefär 10 000 personer per år, men ändå överlever bara 600. Hjärtat är ett centralt organ gällande upprätthållandet av liv. Vid ett hjärtstopp förlorar kroppen sin funktion att upprätthålla funktioner som är förenliga med liv. Närstående är ofta närvarande under återupplivningen. Sjuksköterskans ansvar vid hjärtstopp innefattar att påbörja hjärt- och lungräddning samtidigt som hon ska ta hand om närstående. Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att närvara vid hjärt- och lungräddning inom akutsjukvård. Metod Studien genomfördes som en icke systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen utfördes idatabaserna PubMed och CINAHL complete samt via manuell sökning. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa analyserades genom en integrerad analys och sammanställdes i en matris. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade på att upplevelsen av att närvara under hjärt- och lungräddning var fördelaktig för närståendes psykiska hälsa samt utvecklingen i deras sorgeprocess. Valet om att få närvara uppgavs vara en stor del av närståendes delaktighet. Slutsats Närståendes upplevelser av att närvara under hjärt- och lungräddning uppgavs till största del vara positiv och väckte känslor som lättnad. Men även känslor som ovisshet, brutalitet och våld belystes. Det visade sig att närstående som inte fick möjlighet att närvara utvecklade i större grad symtom på PTSD än hos de som närvarade. Kunskap och förståelse för närståendes reaktion eller handlingar kan öka kompetensen hos all vårdpersonal samt att om kompetensen stärkt kan närståendes upplevelse i sin helhet bli mer positiv. / Background In Swedish emergency health care, an approximate of 10 000 people are subject to cardiopulmonary resuscitation each year, but still only 600 people survive. The heart is a central organ for maintaining life. During a cardiac arrest the body loses its ability keep the vital functions working properly. The relatives of the patient often witness the resuscitation. The nurse's responsibility for cardiac arrest permits her to begin cardiopulmonary resuscitation while also taking care of relatives. Aim The aim was to describe the relatives' experiences of witnessing cardiopulmonary resuscitation in emergency care. Method The study was conducted as a non- systematic literature review. The data was collected in databases PubMed and CINAHL complete and with a manual search. After quality scrutiny, 15 articles of both qualitative and quantitative approach were included. These were analyzed through an integrated analysis and compiled into a matrix. Results The results of the study showed that the experience of being present during a cardiopulmonary resuscitation had a positive effect on the mental health of the relative attending, as well as the grieving process. The choice to be present at this difficult moment was stated to be a large part of the relative’s participance. Conclusions Relatives' experiences of being present during cardiopulmonary resuscitation were largely evaluated as positive and aroused feelings as relief. But also emotions such as uncertainty, brutality and violence were illuminated. It was found that relatives who were not able to witness developed more symptoms of PTSD than those who witnessed. Knowledge and understanding of the reaction or handling of relatives can increase the competence of all health care professionals and to compete intensely, the tasks of the relatives as a whole can be more positive.

Den grupp som behandlar hjärtstopp på akutmottagningen inkluderar bland annat en sjuksköterska som har som uppgift att dokumentera tidpunkter och åtgärder. Som hjälpmedel för detta bör dokumentationsansvarig sjuksköterska använda ett för uppgiften speciellt framtaget arbetsblad. Detta arbetsblad som är skapat av Svenska rådet för hjärt- och lungräddning, kan även användas som underlag för dokumentation i patientjournal och Svenska hjärt- och lungräddningsregistret. Exakt och komplett dokumentation av hjärtstopp är viktigt för kvalitetsutveckling och forskning som bidrar till ökad patientsäkerhet. Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Det händer, trots att det finns tillgängligt, att dokumentationsansvarig sjuksköterska väljer att inte använda arbetsbladet och dokumenterar på baksidan av arbetsbladet eller på ett blankt papper istället. Syftet med studien var att undersöka hur dokumentationsansvariga sjuksköterskor på akutmottagningar i Stockholm uppfattar användbarheten av arbetsbladet för hjärtstopp. Metoden var en nätbaserad enkätundersökning med en kvantitativ ansats och deskriptiv tvärsnittsstudie som design. Studien genomfördes på akutmottagningar på fyra av de fem akutsjukhusen i Stockholm. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna använde arbetsbladet och största delen av dem använde även arbetsbladet som underlag för dokumentation i patientjournalen. Generellt uppfattades användbarheten av arbetsbladet som god. Både sjuksköterskor som svarade att de använde arbetsbladet och som inte gjorde det var i studien eniga om att arbetsbladet behöver vara mer lättöverskådligt. Resultatet visade även att hälften av sjuksköterskorna hade HLR-utbildning vartannat år eller med sällan. Majoriteten av sjuksköterskorna var positivt inställda till att pröva applikations baserade hjälpmedel för dokumentation av HLR. Slutsatsen av studien är att det finns förbättringspotential för användbarheten av arbetsbladet samt att det finns önskemål bland sjuksköterskorna om att mer tid på HLR-utbildningen avsätts för just arbetsbladet. Det finns även behov av tydligare riktlinjer för dokumentation av HLR i patientjournalen.

I Sverige drabbas årligen cirka 9000 människor av hjärtstopp där hjärt- och lungräddning (HLR) påbörjas. Sannolikheten att överleva ett hjärtstopp ökar om någon annan är närvarande vid händelsen och påbörjar HLR. Att vara närstående till någon som drabbas av hjärtstopp har en stor påverkan på livet och akut allvarlig sjukdom kan innebära en kris för individen. Vårdpersonal har en viktig roll genom att stödja närstående som befinner sig i en kris.  Syftet med uppsatsen är att belysa upplevelser och erfarenheter efter hjärtstopp hos en vuxen anhörig.  Metoden är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Datainsamlingen utfördes via databaserna Cinahl och PubMed. Totalt inkluderades 15 artiklar varav 12 var kvalitativa, en kvantitativ och två av mixad kvalitativ och kvantitativ metod. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av ett bedömningsformulär. Dataanalys genomfördes som en integrerad analys.  Litteraturöversiktens resultat presenteras i fyra huvudkategorier: “upplevelse av den akuta händelsen”, “upplevelse av den kritiska tiden på sjukhus”, “upplevelse av att återgå till vardagen” och “behov av stöd från sjukhuspersonal”. Resultatet visar att vara närstående till någon som drabbats av hjärtstopp genererar i en rad olika känslor både då hjärtstoppet inträffar och en tid efteråt. Närstående upplevde behov av information och kommunikation från sjukvårdspersonal och beskrev att det var en utmaning att återgå till vardagen.  Slutsatsen var att vara närstående till någon som drabbas av ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse. Närstående har ett behov av att känna sig inkluderade och sedda av vårdpersonalen under alla delar av vårdkedjan. Efter utskrivning upplever närstående saknad av stöd från vården. / In Sweden, approximately 9000 people suffer cardiac arrest each year where cardiopulmonary resuscitation (CPR) is started. The probability of surviving a cardiac arrest increase if someone else is present during the event and begins CPR. Being close to someone who suffers a cardiac arrest has a big impact on life and acute serious illness can mean a crisis for the individual. Nursing staff has an important role when it comes to supporting relatives who are in crisis.  The aim was to illustrate the experiences after cardiac arrest in an adult relative.  The method was a literature review with systematic search. Database searches were performed in Cinahl and PubMed. A total of 15 articles were included, of which 12 were qualitative, one quantitative and two of mixed qualitative and quantitative method. All articles were reviewed using an assessment form. Data analysis was conducted with an integrated analysis.  The results of the literature review are presented in four main categories: “experience of the acute event”, “experience of the critical time in hospital”, “experience of returning back to normal” and “need for support from healthcare professionals”. The results show that being close to someone who has suffered a cardiac arrest generates a range of different emotions, both when the cardiac arrest occurs and afterwards. The relatives experienced a need for information and communication from healthcare professionals and it was a challenge to return to everyday life.  The conclusion is being a relative to someone who suffers a cardiac arrest is a traumatic experience. Relatives have a need to feel included and seen by the healthcare professionals during all parts of the care process. After discharge, relatives experience a lack of support from care.

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på hur elevernas kunskaper i första hjälpen påverkas två år efter utbildning inom ämnet. Som metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer, där vi delade ut enkäter till 102 elever och intervjuade fyra lärare i ämnet idrott och hälsa. De fyra grundskolorna som vi använde oss av i vår undersökning var alla belägna i Malmö. Genom arbetets gång använde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara våra frågeställningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i två grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2. Grupp 1 innehåller två klasser i årskurs 9 som valt att lägga sin undervisning inom första hjälpen redan i årskurs 7, medan Grupp 2 är en försöks grupp som också består av årskurs nio elever, men som inte haft undervisning inom momentet. I vår analys tar vi upp kopplingar mellan tidiga forskningar och jämför resultaten från enkät och intervjuundersökningen samt. Vår studie visade att förkunskaperna inom första hjälpen var bättre hos eleverna i Grupp 1, som haft första hjälpen undervisning i årskurs 7 än hos eleverna i Grupp 2. Då det inte gjorts många arbeten gällande första hjälpen undervisning i ämnet idrott och hälsa såg vi detta som en utmaning och kunskapsfrämjande för både oss och läsaren. / Our purpose in this study is to determine how students' knowledge in first aid is affected two years after training in the subject. The method we chose to make use of questionnaires and interviews, where we handed out questionnaires to 102 pupils and interviewed four teachers in physical education and health. The four primary schools that we used in our study were all located in Malmo. Through our work we used the literature to answer our questions. The four primary schools that we chose to examine were in turn divided into two groups, Group 1 and Group 2. Group 1 contains two classes in Year 9 who have chosen to put their education in first aid as early as grade 7, while Group 2 is an experimental group that also consists of grade nine students, but who have not had instruction in first aid yet. In our analysis, we discuss connections between early researches and compare the results from the questionnaire and interview survey. Our study shows that previous knowledge in first aid was better with the students in Group 1, who had first-aid instruction in 7th grade than students in Group 2. Since there has not been many works in first aid instructions in physical education and health, we saw this as a challenge and knowledge promotion for both us and the reader.