Anhörignärvaro vid återupplivningsförsök har varit en debatt som pågått sedan 1980-talet. Länge har det funnits en allmän föreställning bland sjukvårdspersonal att kritiskt sjuka patienter inte får störas av besökare. Denna studie undersöker anhörigas upplevelser och erfarenheter när en närstående genomgår ett återupplivningsförsök. Nio vetenskapliga artiklar har kvalitetsbedömts och granskats för att se vilka likheter och skillnader som finns inom befintlig forskning. Tre teman har hittats; att närvara eller ej, att bearbeta känslor efter återupplivningsförsök samt att vara ett stöd för patienten. Det är av vikt att sjuksköterskan ska kunna bemöta anhöriga i ett akut skede och att få dem känna sig delaktiga och omhändertagna då de också är påverkade av situationen. / Family members’ presence at resuscitation attempts has been debated since the 1980:s. Long has there been a common idea among healthcare professionals that critically ill patients must not be disturbed by visitors. This paper examines family members’ experiences when a relative undergoes resuscitation. Nine scientific articles were quality assessed and reviewed to find similarities and differences within the current field of research. Three themes were discovered; to be present or not, to process feelings after an attempt of resuscitation and to be a support for the patients. It’s important for the nurse to handle family members in an acute phase and make them feel involved and cared of as they are also affected by the situation.

Bakgrund: Varje år rapporteras ungefär 8500 fall av plötsligt hjärtstopp på och utanför sjukhus i Sverige. Vid hjärtstopp krävs snabba åtgärder för att öka patientens chans att överleva. Sjuksköterskan har en betydande roll i HLR teamet samtidigt som personcentrerad omvårdnad ska implenteras i vården av patienter och närstående. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att närstående är närvarande vid HLR. Metod: Beskrivande litteraturstudie med kvalitativ, kvantitativ och blandad metod baserad på tolv artiklar framsökta genom databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet i studien visade både positiva och negativa erfarenheter hos sjuksköterskorna. De positiva erfarenheter som belystes var att skapa en vårdrelation med de närstående som gav en känsla av meningsfullhet, närstående fick se alla åtgärder som gjorts för patienten, förekomst av en stödperson samt att vid mer erfarenhet av att närstående är närvarande vid HLR, resulterade det i mer positiva erfarenheter. De negativa erfarenheter som som belystes var otillräckligt med utrymme, avsaknad av riktlinjer, förlängda åtgärder för närståendes skull samt psykologiska konsekvenser för närstående. Slutsats: Sjuksköterskor hade posititiva och negativa erfarenheter gällande närståendes närvaro vid HLR. Genom utökat utrymme tillsammans med en stödperson som kan finnas till för närstående kan det bidra till positiva erfarenheter. Det behövs implementeras tydliga riktlinjer som kan stödja sjuksköterskan i sin yrkesroll och utföra god omvårdnad.

Bakgrund Varje år sker cirka 13 000 hjärtstopp i Sverige och det är en av de vanligaste dödsorsakerna internationellt sett. Vid hjärtstopp är hjärt- och lungräddning den främsta åtgärden för att rädda liv. En nyckelaspekt i detta är anhörigas upplevelser. Det finns gott om studier kring hur personal på sjukhus upplever hjärtstopp och hur de upplever anhörigas närvaro. Därav finns betydelse av att belysa anhörigas upplevelser av att bevittna hjärt- och lungräddning. Syfte Att belysa upplevelser och konsekvenser av att närvara vid hjärt- och lungräddning som anhörig. Metod Denna studie utgjorde en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga originalartiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ metodik. Systematisk datainsamling skedde genom databassökningar i PubMed och CINAHL. För att bedöma artiklarna tillämpades bedömningskriterier från Sophiahemmets Högskola och resultaten från de inkluderade studierna genomgick en integrerad process för dataanalys. Resultat I resultatet identifierades tre kategorier; att få stanna, att bli sedd och att leva vidare. Resultatet visade att det fanns negativa och positiva upplevelser med att närvara under hjärt- och lungräddning. När en överblick gjordes framkom det att anhöriga ville närvara under återupplivningsförsöket. Vissa kände sig respekterade och omhändertagna medan andra kände sig bortglömda och ensamma. En ny vardag utformades för anhöriga efter att ha bevittnat hjärtstopp. Vissa drabbades av symtom som ångest och stress eller utvecklade depression på grund av att inte ha fått närvara under hjärt- och lungräddningen. Andra anhöriga kunde finna stöd i att prata, för att bearbeta händelsen och på nytt kunna uppskatta livet. Slutsats Resultatet av litteraturstudien visar att anhöriga i högre grad ville närvara vid hjärt- och lungräddning, snarare än att frånvara. Uppenbart var att flertalet anhöriga upplevde bristande information från vårdpersonalen. En ny vardag utformades, vissa drabbades av depression, ångest och stress medan andra kunde finna ny mening i livet. / Background  Each year approximately 13,000 cardiac arrests occur in Sweden, and it is one of the most common causes of death internationally. In the event of cardiac arrest, cardiopulmonary resuscitation is the main measure to save life. A key aspect is relatives' experience. There are plenty of studies on how staff in hospitals experience cardiac arrest and how they experience presence of relatives. It is important to shed light on relatives' experiences witnessing cardiopulmonary resuscitation. Aim  To shed light on the experiences and consequences of being present at cardiopulmonary resuscitation as a relative. Method  This study constituted a literature review containing 15 original articles with both quantitative and qualitative methodology. Systematic data collection took place through database searches in PubMed and CINAHL. To assess the articles, assessment criteria from Sophiahemmet University were applied, and the results from the included studies underwent an integrated process for data analysis. Results  Three categories were identified; to stay, to be seen and to live on. It showed both negative and positive experiences in being present. When an overview was made, it emerged that relatives wanted to be present during resuscitation. Some felt respected and cared for, while others felt forgotten and alone. A new everyday life was created for relatives after witnessing cardiac arrest. Some suffered symptoms, as anxiety and stress or developed depression due to not being able to be present. Relatives could find support in talking to someone to process the event and be able to appreciate life again. Conclusions  Relatives were more likely to be present during cardiopulmonary resuscitation, rather than absent. It was obvious that the majority of relatives experienced lack of information from the healthcare staff. A new everyday life was designed, some suffered from depression, anxiety, and stress while others were able to find new meaning in life.

Bakgrund: Sjuksköterskor står inför utmaningar vid hjärtstoppsituationer där deras tidiga insatser är avgörande för patientens överlevnad. Med cirka 13 000 fall av hjärtstopp årligen i Sverige är hjärt-lungräddning en central del i omhändertagandet. Närstående lyfter att närvaro vid hjärt-lungräddning är en viktig rättighet som kan bidra till en känsla av trygghet. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av hjärt-lungräddning med närvarande närstående. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts, där tio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed har använts. Resultat: Sjuksköterskor övervägde faktorer som patientens tillstånd, närståendes önskemål och den potentiellt traumatiska effekten samt att varje hjärt-lungräddningssituation är unik. Det uppgavs brister inom organisationen som försvårade för närstående att närvara. Förslag på förbättringar såsom en vald familjestödperson, tydligare riktlinjer samt policys lyfts av sjuksköterskorna. Slutsats: Sjuksköterskors perspektiv på närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning visar på delade åsikter och en komplex dynamik. Farhågor kring störningar och påverkan på patientsäkerheten kontrasteras mot betoningen av närståendes roll för emotionellt stöd och sorgeprocessen. Identifierade organisatoriska utmaningar, inklusive behovet av en ansvarig personal och tydliga riktlinjer, betonar behovet av en balans mellan säkerhet och stöd i vårdmiljön. / Background: Nurses face challenges in cardiac arrest situations where their early interventions are crucial for patient survival. With approximately 13 000 cases of cardiac arrest annually in Sweden, cardiopulmonary resuscitation is a vital component of care. Family members raises that presence during cardiopulmonary resuscitation is an important right that can contribute to a sense of security.  Aim: To describe the nurse’s experience of cardiopulmonary resuscitation with the presence of family members.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted, analysing ten scientific articles using Friberg’s five-step model. The databases CINAHL, MEDLINE and PubMed were utilized.  Result: Nurses considered factors such as the patient’s condition, the wishes of close relatives, the potentially traumatic effects, and the uniqueness of each cardiopulmonary resuscitation situation. Organizational shortcomings hindering family presence were reported. Suggestions for improvements, such as the nurses highlighted a designated family support person and clearer guidelines and policies. Conclusion: Nurses’ perspectives on the presences of family members during cardiopulmonary resuscitation reveal divergent opinions and a complex dynamic. Concerns about disruptions and their impact on patient safety contrast with the emphasis on the role of family members for emotional support and the grieving process. Identified organizational challenges, including the need for designated personnel and clear guidelines, underscore the necessity of valancing safety and support in the healthcare environment.

Enligt Svenska hjärt- och lungräddningsregistret drabbas cirka 13 000 personer årligen av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och av dessa inleds hjärt-lungräddning [HLR] i cirka 8500 av fallen. HLR innebär att på konstgjord väg cirkulera blodet genom kompressioner och inblåsningar. Det kan vara en mycket traumatisk upplevelse för de närstående och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att inkludera dem enligt de etiska riktlinjerna som finns avseende HLR.  Syftet med detta arbete var att beskriva närståendes inställning till och erfarenhet av att närvara vid hjärt-lungräddning inom akutsjukvården. En litteraturöversikt med systematisk ansats har använts som metod. Totalt 17 artiklar har inkluderats, varav 9 kvantitativa och 8 kvalitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmets framtagna granskningsinstrument för bedömning av den vetenskapliga kvalitén. Därefter påbörjades textanalysen där artiklarna först summerades i en artikelmatris, sedan plockades data som motsvarade syftet ut från respektive artikel. Data syntetiserades i kategorier och underkategorier. Resultatet baserades på tre övergripande huvudkategorier, individens inställning och förutsättningar till att närvara, omständigheter som påverkar upplevelsen och hur bemötande och kommunikation formar vårdrelationen. Majoriteten av de närstående hade en positiv inställning och även om det var en känslomässigt utmanande upplevelse var det viktigt att finnas där för sin närstående. Närstående hade dock ett stort behov av stöd i olika former både från andra närstående och vårdpersonal. Vårdpersonalens inställning och bemötande påverkade upplevelsen.  Slutsatsen var att anhöriga vill vara närvarande men behöver stöd för att bättre kunna hantera upplevelsen och minska risken för psykisk ohälsa. / According to the Swedish Cardiopulmonary Resuscitation Register, approximately 13,000 people suffer a sudden cardiac arrest annually in Sweden, and of these, cardiopulmonary resuscitation [CPR] is initiated in about 8,500 of the cases. CPR involves artificially circulating the blood through compressions and breaths. It can be a very traumatic experience for the relatives and the nurse has a responsibility to include them according to the ethical guidelines that exist regarding CPR. The aim of this study was to describe relatives’ attitudes to and experience of being present at cardiopulmonary resuscitation in emergency care. A literature review with a systematic approach has been used as a method. Database searches have been made in Cinahl and PubMed. A total of 17 articles have been included, of which nine are quantitative and eight qualitative. The articles were quality reviewed on the basis of Sophiahemmet’s review instrument for assessing scientific quality. Then the text analysis began, where the articles were first summarized in an article matrix, then data that corresponded to the purpose was picked out from each article. The data were synthesized into categories and subcategories. The result was based on three main categories, the individual’s attitude and conditions for attending, circumstances that affect the experience and how treatment and communication shape the care relationship. The majority of the relatives had a positive attitude and even though it was an emotionally challenging experience, it was important to be there for the loved one. However, relatives had a great need for support in various forms both from other relatives and healthcare professionals. The healthcare professional's attitude and treatment affected the experience. The conclusion was that relatives want to be present but need support to better manage the experience and reduce the risk of mental illness.

Bakgrund: Hjärtstopp är en global hälsoutmaning och utgör en allvarlig medicinsk nödsituation för både patienter och vårdpersonal. Snabb insats genom hjärt- och lungräddning (HLR) ökar chanserna att överleva. HLR-rådets riktlinjer redogörs tillsammans med betydelsen av samhälleliga aspekter, inklusive patientsäkerhet och delaktighet. Dessutom utforskas närståendes och sjuksköterskors upplevelser av att bevittna och utföra HLR, samt betonar vikten av träning, stöd och hantering av moralisk stress inom vården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors beskrivning av sina erfarenheter av närstående närvaro vid hjärtstopp.  Metod: I denna litteraturöversikt ingår tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Vid datainsamlingen användes PubMed och CINAHL Complete som databaskällor. Resultat: I resultatet framkom tre olika teman: Första teman handlade om etiska aspekter som bygger på två underteman: Dialog med anhöriga och att tvingas prioritera. Andra temat handlade om vikten av god vårdmiljö som bygger på en underteman: Behov av säker miljö. Tredje temat handlade om känslomässiga aspekter som bygger på tre underteman: Känsla av att vara iakttagen, Ökad tillit och självkänsla av närståendes närvaro och Pressad stämning. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter vid närståendes närvaro under hjärtstopp inkluderar etiska överväganden, prioritering, påverkan på vårdmiljön, känslomässiga aspekter och förbättringsmöjligheter. Trots utmaningar betonar sjuksköterskor vikten av etisk information och ser närvaron som en resurs för personcentrerad vård. Slutsatser pekar på möjligheter till utveckling och förbättringar under HLR av närstående vid hjärtstopp. / Background: Cardiac arrest is a global health challenge and constitutes a serious medical emergency. The importance of rapid intervention through cardiopulmonary resuscitation (CPR) is emphasized to increase the chances of survival. The guidelines of the CPR Council in Sweden are explained alongside the significance of societal aspects, including patient safety and involvement. Additionally, the experiences of relatives and nurses in witnessing and performing CPR are explored, highlighting the need for training, support, and management of moral stress within healthcare. Aim: The purpose was to illuminate how nurses describe their experiences of the presence of relatives during cardiac arrest. Method: In this literature review, ten scientific articles of qualitative design are included. PubMed and CINAHL Complete were used as database sources for data collection. Results: The results revealed three different themes: First themes dealt with ethical aspects based on two sub-themes: Dialogue with relatives and Being forced to prioritize. The second theme was about the importance of a good care environment, which is based on a sub-theme: Need for a safe environment. The third theme dealt with emotional aspects based on three sub-themes: The feeling of being watched, Increased trust and self-esteem due to the presence of loved ones and Pressured mood. Conclusions: Nurses' experiences of relatives' presence during cardiac arrest include ethical considerations, prioritization, impact on the care environment, emotional aspects, and opportunities for improvement. Despite challenges, nurses emphasize the importance of ethical information and consider the presence of relatives as a resource for person-centered care. Conclusions suggest possible development and improvements during CPR of relatives during cardiac arrest.

Bakgrund I Sverige drabbas tusentals människor av hjärtstopp årligen, och dessa omhändertas inom akutsjukvården. Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är hjärtinfarkt. För att rädda deras liv genomförs hjärt- och lungräddning (HLR). Ett perspektiv till situationen är de närstående och deras närvaro under HLR. Personalen upplever bland annat att de närstående kan vara i vägen och ett stressmoment. Däremot upplever de också att de kan stärka bandet mellan varandra när de närvarar. Den teoretiska utgångspunkten för studien var familjecentrerad vård och det syftar till att involvera de närstående och även ge dessa omvårdnad. Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att ha närvarat vid HLR inom akutsjukvården och hur detta har påverkat de närstående efteråt. Metod Studien har genomförts som en icke-systematisk litteraturöversikt med systematisk sökmetod. Totalt har 15 artiklar inkluderats varav 10 var kvalitativa och fem var kvantitativa. De analyserades med en integrerad innehållsanalys. Resultatet fick fyra huvudkategorier vilka var Känslor under hjärt- och lungräddning, Delaktighet, Information samt Livet efter. Ur dessa har 10 underkategorier tagits fram. Dessa var Trygghet, förståelse, negativa känslor, vårdpersonalens roll, närståendes roll, valmöjlighet, tydlig information, bristen på information, positiva känslor efter samt negativa känslor efter. Studien kom fram till att det under HLR finns många känslor både positiva och negativa och att de närstående upplevde att stöd från vårdpersonalen var viktigt. Dessutom framkom det att informationen var en central del för att minska ångest och öka känslan av trygghet och hopp. Slutsatserna från studien är att de närstående upplever många känslor när de bevittnar HLR, de kan vara positiva eller negativa känslor. Dessutom önskar de närstående att de får stöd och att de önskar få valmöjligheten att vara delaktiga. Även efter situationen känner de många känslor. / Background In Sweden, thousands of people suffer from cardiac arrest every year, and these are dealt with in emergency medical care. The most common cause of cardiac arrest is heart attack. To save their lives, cardiopulmonary resuscitation (CPR) is performed. One perspective to the situation is the relatives and their presence during CPR. The staff experiences, among other things, that the relatives can be in the way and are a moment of stress. However, they also feel that they can strengthen the bond between the staff and the relatives when they attend. The theoretical framework for the study was family-centered care which aims to involve the next of kin and also provide them with care. The aim was to shed light on the relatives' experience of having been present during CPR in emergency healthcare and how this has affected the relatives afterwards. Method The study has been carried out as a non-systematic literature review with a systematic search method. A total of 15 articles have been included, of which 10 were qualitative and five were quantitative. They were analyzed using an integrated content analysis. Results The results received four main categories, which were Feelings during cardiopulmonary resuscitation, Participation, Information and Life after. From these, 10 subcategories have been developed. These were Safety, understanding, negative feelings, the role of the care staff, the role of relatives, choice, clear information, the lack of information, positive feelings after and negative feelings after. The study concluded that during CPR there are many emotions, both positive and negative, and that the relatives felt that the support of the healthcare staff was important. In addition, it emerged that the information was a central part of reducing anxiety and increasing the feeling of security and hope. The Conclusions from the study is that the relatives experience many emotions when they witness CPR, they can be positive or negative emotions. In addition, the relatives wish that they receive support and that they wish to be given the choice to participate. Even after the situation, they feel many emotions that will affect them.

Bakgrund Hjärtstopp är ett cirkulationsstillestånd, för att återfå cirkulationen krävs det att hjärt- och lungräddning påbörjas. All sjukvårdspersonal inklusive sjuksköterskor ska ha kompetensen att utföra hjärt- och lungräddning vid ett hjärtstopp. På sjukhus påbörjas hjärt- och lungräddning på cirka 2500 personer varje år, där finns resurser i form av defibrillator, läkemedel, handlingsplan samt kompetent personal som samverkar i team. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att utföra hjärt-och lungräddning på sjukhus. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter och baserades på 12 originalstudier. Artiklarna som valdes publicerades mellan årtalen 2014-2024 och var skrivna på engelska, samtliga artiklar söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Fribergs analysmetod användes för dataanalys. Resultat I resultatet framkom tre huvudteman; sjuksköterskors emotionella upplevelser, omgivande faktorer och samverkan i team. Under dessa huvudteman framkom nio underkategorier. Slutsats Alla sjuksköterskor är en egen individ vilket innebar att upplevelsen skiljde sig. I litteraturöversikten framkom att upplevelsen av att utföra hjärt- och lungräddning innebar emotionella upplevelser som stress och etiska problem, sjuksköterskorna upplevde behov av debriefing samt gott teamarbete. / Background Cardiac arrest is a stoppage of circulation, to restore circulation, cardiopulmonary resuscitation must be started. All healthcare staff including nurses, must have the competence to perform cardiopulmonary resuscitation in the event of a cardiac arrest. In hospitals, cardiopulmonary resuscitation is started on around 2,500 people every year, where there are resources in the form of defibrillators, medicines, management plans and competent staff who work together in teams. Aim The aim was to describe the nurses experience of performing cardiopulmonary resuscitation in hospital. Method The degree work is carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews and based on 12 original studies. The articles that were selected were published between the years 2014-2024 and were written in English, all articles were searched in the databases Pubmed and Cinahl. Friberg's analysis method was used for data analysis. Results In the result, three main themes emerged: nurses, emotional experiences, environmental factors and cooperation in teams. Under these main themes, nine subcategories emerged. Conclusions All nurses are their own individual, which meant that the experience differed. In the literature review, it emerged that the experience of performing cardiopulmonary resuscitation involved emotional experiences such as stress and ethical problems, the nurses experienced a need for debriefing and good teamwork.

Background: According to the ethical guidelines, family members of the patient should be allowed to be present during cardiopulmonary resuscitation (CPR). Nurses should be able to, besides performing CPR, decide if family presence is appropriate, support and explain the course of events to the family. Aim: The aim of this study was to illuminate nurses' experiences of family presence during resuscitation. Method: A literature study has been made of 11 qualitative studies, where differences and similarities were analysed. The studies were published between the years 2000 – 2015. Result: Two main themes were identified and five subthemes. The main themes were: "The nurse's experience of their work situation" and "The nurse's experience of the circumstances that affects the nursing". The findings showed that the nurses experienced a dilemma when they needed to decide if family presence was appropriate. The nurses experienced that a bond could be created with the families through the role of support person. They experienced that the family members could participate in the care but they could also be a distraction and a source of stress. Conclusion: Clear local guidelines would facilitate the decision if family presence is appropriate. A support person for the family would also facilitate the family's presence. More education and experience in this subject helps nurses overcome fears of difficulties often associated with family presence.

Bakgrund: I Sverige finns det inga lagar som reglerar beslut om livsupphållande behandling. I de etiska riktlinjerna och föreskrifter står läkarens roll tydligt definierat men inte sjuksköterskans. Ett ställningstagande till HLR är ett etiskt svårt beslut och när en patient inte är beslutsförmögen kan sjuksköterskans expertis i omvårdnad bidra med kunskap och väglednings i beslut om HLR Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser kring beslutsfattandet av att avstå hjärt- och lungräddning. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt vilket betyder att kunskap inom ett specifikt område har identifierats och analyserats. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskors attityder och upplevelser om de etiska dilemman som uppstår vid ställningstagandet och hur sjuksköterskor önskar att vara delaktiga i beslutsfattandet om HLR. Brist på information om HLR till patienter, personal emellan och olika synsätt på HLR kan orsaka konflikter. Sjuksköterskorna beskriver även hur vårdrelationen påverkas av HLR-beslut. Tre huvudteman och åtta subteman framkom. Diskussion: De mest framträdande delarna i resultatet visade på de etiska dilemman som kan uppstå vid ställningstagandet till HLR. De aspekter som påverkar är kommunikation, informella aspekter och värdering av livskvalitet. Olika handlingsalternativ diskuteras i förhållande till uppsatsens bakgrund, teoretisk utgångspunkt, vetenskaplig litteratur och vetenskapliga studier. / Background: In Sweden there are no laws governing the decision on life sustaining treatment. The ethical guidelines and regulations are clear about the physicians role but do not clarify the nurses role. A decision on CPR is ethically difficult and when a patient is not lucid nurse's expertise in nursing can contribute with knowledge and guidance in decisions about CPR. Aim: To explore the nurse’s experiences of decision-making regarding do-not-resuscitate orders. Method: The authors conducted a literature review which refers to knowledge in a specific area which was defined and analyzed. Results: The result describes nurses' attitudes and perceptions about ethical dilemmas that arise in the decision-making process of CPR and the wish to be involved in the decision. Lack of information on CPR to patients, between staff and different approaches to CPR can cause conflicts. The nurses also describe how the relationship is affected by the CPR decision. Three main themes and eight subthemes emerged. Discussion: The most prominent elements of the result showed the ethical dilemmas which may arise from the standpoint of CPR. The aspects that affect the decision-making process are communication, informal aspects and estimation of quality of life. Various choices are discussed in relation to the thesis background, theoretical basis, scientific literature- and studies.