<p>Syftet med studien var att jag skulle få djupare kunskap om min egen undervisning och vad som påverkar elevers lärande, samtidigt som jag ställde mig frågorna vad som bidrar till ett lustfyllt lärande för eleverna, vad som påverkar undervisningen så att eleverna tycker det är roligt att lära sig och varför det blev mer lustfyllt och roligt att lära sig i arbetet om runor.</p><p>Metoden jag använt mig av är av både kvalitativ karaktär, där jag själv har varit med som lärare i undersökningen, och kvantitativ karaktär, där ett resultat av elevernas svar har redovisats i en enkät. Undersökningen bygger på en dokumentation av ett arbetsområde om runor och en enkät utformad med 28 stycken s.k. skalfrågor.</p><p>Resultatet av enkäten visar på att 91 % av eleverna var positiva till arbetet med runor vilket kunde bero på variationen i arbetssätt och metoder och att eleverna använt alla sinnen under tiden de arbetat om runor. Eleverna har arbetat både teoretiskt (55 % positiva) och praktiskt (98 % positiva) vilket visar på att eleverna har blivit tillgodosedda avseende sin individuella intelligens som Gardner (2000) menar varje människa har.</p><p>Det har varit spännande och givande att studera ingående vad jag gjort och vilken effekt mitt handlande har givit. Det är inte ofta jag har tid att analysera och följa upp min undervisning på det sätt jag kunnat göra här. Jag ser på resultatet att det är viktigt att jag stannar upp och tänker efter och reflekterar över undervisningens vad, hur, varför, när och var.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare år som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlärning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolår 6. Dessa elever samt tre lärare för grundskolans senare år bedömde sedan spelet; de förstnämnda i enkäter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes främst passa elever i skolår 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlärning gällande geometriska begrepp. Eleverna presterade nämligen signifikant bättre på ett test direkt efter att ha spelat MATERMINO jämfört med ett identiskt test de hade gjort precis innan respektive spelomgång (medelförbättringen var 14 %). Slutsatsen blev därmed att MATERMINO kan fylla en viktig funktion som kompletterande undervisningsmaterial för begreppsinlärning i skolår 6-8.</p>

<p>Lustfyllt lärande och lust att lära är två av många begrepp vi kommit i kontakt med under utbildningstiden på lärarprogrammet. I såväl kurslitteratur som läroplaner används begreppen återkommande. Detta gjorde oss nyfikna på att studera begreppen i kurslitteraturen närmare för att utveckla en djupare kunskap om dem. Studien syftar till att utifrån ett Foucaultdianskt diskursanalytiskt makt- och styrningsperspektiv studera begrepp, i detta fall lustfyllt lärande och lust att lära, som kan ses som för givet tagna i lärarprogrammets kurslitteratur och i hela den pedagogiska kontexten. Vi vill även se i vilka olika typer av sammanhang och hur ofta de förekommer i litteraturen, samt se hur författarna talar om begreppen. Dessutom vill vi undersöka om begreppen har olika betydelser. Vi har valt att fokusera på kurslitteratur och styrdokument kopplad till inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år. Vi har medvetet valt bort litteratur som riktar sig mot de senare skolåren eftersom de inte tillhör våra inriktningar på lärarprogrammet. För att uppnå syftet med studien har vi använt oss av en Foucaultdiansk diskursanalys. Vi har i denna diskursanalys valt att lägga fokus på text eftersom vi studerat begreppen lustfyllt lärande och lust att lära i lärarprogrammets kurslitteratur. Diskursanalys är att betrakta som en kvalitativ metod. Vi kom i vår studie fram till att begreppen lustfyllt lärande och lust att lära har olika betydelser. Vi fann även att förekomsten av lustfyllt lärande och lust att lära i kurslitteraturen skiljer sig markant beroende på ämnesområde. Inom ämnena svenska och matematik var begreppen mest representerade, men även inom det mer övergripande området som handlar om hur pedagogen bör förhålla sig till barnen. Vi kom också fram till att begreppen ofta kopplas samman med andra pedagogiska begrepp i litteraturen, som det nya lärandet och det kompetenta barnet.</p>

<p>Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att rusta eleverna för framtiden på olika sätt. I studien lyfter vi vikten av att eleverna måste kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt (Lpo 94, 2006). Vi undersöker hur lärarna arbetar med olika media i sin undervisning. Vi har också intresserat oss för vilka datorprogram de väljer att använda. Dagens elever har en helt annan erfarenhet av och tillgång till Internet än tidigare elever har haft, vilket gjort att de redan i tidig ålder möts av olika utmaningar och faror. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärarna ser på multimedia i undervisningen i år 2-5, samt hur multimedia praktiskt används i arbetet med eleverna. Metod: Som metod valde vi kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju. Vi har utfört elva intervjuer med mp3-spelare, vilka har transkriberats till text och analyserats. Intervjupersonerna har varit lärare som arbetar i år 2-5, och arbetar i fem olika kommuner. Intervjuerna har vi analyserat utifrån en vidare hermeneutisk tolkning, utifrån ett fenomenologiskt synsätt. Resultat: Vi har funnit att de flesta lärarna arbetar mycket medvetet med multimedia i sin undervisning. De är i stort sett nöjda med de typer och antal av multimedia och program skolan tillhandahåller. Lärarna på de flesta skolorna utbildar eleverna utifrån en medvetenhet om omvärldens faror. Vi har även funnit att lärarens inställning påverkar deras användande av multimedia i undervisningen. Flera lärare anser att PIM-utbildning för kommunens lärare ökar deras engagemang. Är läraren intresserad, så blir eleverna intresserade. Att använda multimedia gör lärandet mer lustfyllt och ökar motivationen hos de flesta elever, samtidigt som det främjar deras samarbete och sociokulturella lärande.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare år som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlärning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolår 6. Dessa elever samt tre lärare för grundskolans senare år bedömde sedan spelet; de förstnämnda i enkäter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes främst passa elever i skolår 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlärning gällande geometriska begrepp. Eleverna presterade nämligen signifikant bättre på ett test direkt efter att ha spelat MATERMINO jämfört med ett identiskt test de hade gjort precis innan respektive spelomgång (medelförbättringen var 14 %). Slutsatsen blev därmed att MATERMINO kan fylla en viktig funktion som kompletterande undervisningsmaterial för begreppsinlärning i skolår 6-8.

Syftet med studien var att jag skulle få djupare kunskap om min egen undervisning och vad som påverkar elevers lärande, samtidigt som jag ställde mig frågorna vad som bidrar till ett lustfyllt lärande för eleverna, vad som påverkar undervisningen så att eleverna tycker det är roligt att lära sig och varför det blev mer lustfyllt och roligt att lära sig i arbetet om runor. Metoden jag använt mig av är av både kvalitativ karaktär, där jag själv har varit med som lärare i undersökningen, och kvantitativ karaktär, där ett resultat av elevernas svar har redovisats i en enkät. Undersökningen bygger på en dokumentation av ett arbetsområde om runor och en enkät utformad med 28 stycken s.k. skalfrågor. Resultatet av enkäten visar på att 91 % av eleverna var positiva till arbetet med runor vilket kunde bero på variationen i arbetssätt och metoder och att eleverna använt alla sinnen under tiden de arbetat om runor. Eleverna har arbetat både teoretiskt (55 % positiva) och praktiskt (98 % positiva) vilket visar på att eleverna har blivit tillgodosedda avseende sin individuella intelligens som Gardner (2000) menar varje människa har. Det har varit spännande och givande att studera ingående vad jag gjort och vilken effekt mitt handlande har givit. Det är inte ofta jag har tid att analysera och följa upp min undervisning på det sätt jag kunnat göra här. Jag ser på resultatet att det är viktigt att jag stannar upp och tänker efter och reflekterar över undervisningens vad, hur, varför, när och var.

Lustfyllt lärande och lust att lära är två av många begrepp vi kommit i kontakt med under utbildningstiden på lärarprogrammet. I såväl kurslitteratur som läroplaner används begreppen återkommande. Detta gjorde oss nyfikna på att studera begreppen i kurslitteraturen närmare för att utveckla en djupare kunskap om dem. Studien syftar till att utifrån ett Foucaultdianskt diskursanalytiskt makt- och styrningsperspektiv studera begrepp, i detta fall lustfyllt lärande och lust att lära, som kan ses som för givet tagna i lärarprogrammets kurslitteratur och i hela den pedagogiska kontexten. Vi vill även se i vilka olika typer av sammanhang och hur ofta de förekommer i litteraturen, samt se hur författarna talar om begreppen. Dessutom vill vi undersöka om begreppen har olika betydelser. Vi har valt att fokusera på kurslitteratur och styrdokument kopplad till inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år. Vi har medvetet valt bort litteratur som riktar sig mot de senare skolåren eftersom de inte tillhör våra inriktningar på lärarprogrammet. För att uppnå syftet med studien har vi använt oss av en Foucaultdiansk diskursanalys. Vi har i denna diskursanalys valt att lägga fokus på text eftersom vi studerat begreppen lustfyllt lärande och lust att lära i lärarprogrammets kurslitteratur. Diskursanalys är att betrakta som en kvalitativ metod. Vi kom i vår studie fram till att begreppen lustfyllt lärande och lust att lära har olika betydelser. Vi fann även att förekomsten av lustfyllt lärande och lust att lära i kurslitteraturen skiljer sig markant beroende på ämnesområde. Inom ämnena svenska och matematik var begreppen mest representerade, men även inom det mer övergripande området som handlar om hur pedagogen bör förhålla sig till barnen. Vi kom också fram till att begreppen ofta kopplas samman med andra pedagogiska begrepp i litteraturen, som det nya lärandet och det kompetenta barnet.

Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att rusta eleverna för framtiden på olika sätt. I studien lyfter vi vikten av att eleverna måste kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt (Lpo 94, 2006). Vi undersöker hur lärarna arbetar med olika media i sin undervisning. Vi har också intresserat oss för vilka datorprogram de väljer att använda. Dagens elever har en helt annan erfarenhet av och tillgång till Internet än tidigare elever har haft, vilket gjort att de redan i tidig ålder möts av olika utmaningar och faror. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärarna ser på multimedia i undervisningen i år 2-5, samt hur multimedia praktiskt används i arbetet med eleverna. Metod: Som metod valde vi kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju. Vi har utfört elva intervjuer med mp3-spelare, vilka har transkriberats till text och analyserats. Intervjupersonerna har varit lärare som arbetar i år 2-5, och arbetar i fem olika kommuner. Intervjuerna har vi analyserat utifrån en vidare hermeneutisk tolkning, utifrån ett fenomenologiskt synsätt. Resultat: Vi har funnit att de flesta lärarna arbetar mycket medvetet med multimedia i sin undervisning. De är i stort sett nöjda med de typer och antal av multimedia och program skolan tillhandahåller. Lärarna på de flesta skolorna utbildar eleverna utifrån en medvetenhet om omvärldens faror. Vi har även funnit att lärarens inställning påverkar deras användande av multimedia i undervisningen. Flera lärare anser att PIM-utbildning för kommunens lärare ökar deras engagemang. Är läraren intresserad, så blir eleverna intresserade. Att använda multimedia gör lärandet mer lustfyllt och ökar motivationen hos de flesta elever, samtidigt som det främjar deras samarbete och sociokulturella lärande.

Matematikundervisningen är idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lära matematik är låg. Det hävdas att lärarna är en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett tråkigt ämne och det de kritiseras för att hålla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut får ut det bästa möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lärarnas motiveringar till deras val av under­visningsmetoder samt att redogöra för deras inställningar till de faktorer som skapar lust att lära. Studien grundade sig på kvalitativa intervjuer där matematiklärare på en högstadieskola fick möjlighet att berätta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lärarna mycket väl kan motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lärarnas val. Motiveringarna handlar bland annat om elevgruppernas utseende, trygghet, traditioner, mål, engage­mang, spontanitet, glädje men framför allt tid. Lärarna är medvetna om de flesta av de faktorer som skapar lust att lära och skulle vilja få arbeta mer utifrån vissa av dessa. De känner till betydelsen av bland annat variation och relevans men bygger oftast inte sin undervisning på detta.

I min essä skriver jag om ett flertal spontana matematiktillfällen i förskolan. Jag vill att barnen ska få med sig så många positiva upplevelser som möjligt inom matematiken från sin förskoletid. Förskolans läroplan är tydlig med att matematik är viktigt på förskolan. Varför anser man att den är det? Det finns fyra strävansmål i matematik. Vad behöver jag som pedagog klara av för att uppfylla dessa mål? Jag vill även undersöka pedagogernas syn på matematik. Vad säger forskningen om pedagogens roll kring matematik?Matematiken jag beskriver i essän är lustbetonad och vardaglig, trots det möts jag emellanåt av kollegialt oförstående. Jag har under mina år inom förskolan mött många förskollärare och barnskötare som ansett att matematik hör hemma i skolans värld. De har även uttryckt personliga negativa känslor inför matematik. Hur påverkar det dem i arbetet med barnen?I min reflektion belyser jag förskolans uppdrag och pedagogens viktiga roll för barns lärande. Syftet med essän är att problematisera konflikter inom arbetsgruppen när det finns olika åsikter, vilka dessutom leder till att barnen far illa. Jag vill på detta sätt försöka hitta ett sätt att komma tillrätta med dessa konflikter. Hur kan jag få mina kollegor att dela mitt positiva matematiktänkande