Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om man kan främja elevers lärande inom matematiken med hjälp av musik och hur lärare ställer sig till detta arbetssätt. Vår undersökning har grundats på att tidigare forskning kommit fram till att matematikundervisningen bör bli mer stimulerande och lustfylld. Dessutom vill forskare att man strävar efter att integrera olika ämnen med varandra. De frågeställningar vi utgått från: Hur ställer sig lärare till dagens matematikundervisning och till att man integrerar musik i matematiken? Förekommer det att lärare integrerar dessa ämnen och finns det någon koppling till vilken ålder på eleverna lärarna undervisar för? Vilka metoder använder man sig eventuellt av? Vad kan ett musikinspirerat inlärningssätt leda till och hur kan man sporra lärare att använda estetiska ämnen i undervisningen? För att få dessa frågeställningar besvarade valde vi att göra två intervjuer, den ena med en lärarutbildare i matematik och den andra med en lärarutbildare i musik. Dessutom gjorde vi en enkätundersökning riktade till 95 lärare som arbetar med barn i de tidigare åren. Det resultat vi kom fram till i vår undersökning var att lärare mycket väl trodde att matematikundervisningen kunde göras mer stimulerande för elever och att musik kunde bidra till detta. Idéer och metoder till detta arbetssätt finns det absolut ingen brist på utan den troligaste orsaken till att det inte tillämpas är bristen på trygghet att använda andra undervisningssätt än den traditionella. Att prova på detta under lärarutbildningen eller ge fortbildning inom ämnet tror vi kan skapa en förändring.

Allt färre elever väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Skolan är uppenbarligen dålig på att stimulera intresset för det naturvetenskapliga området. Min utgångspunkt är att elevers/människors nyfikenhet måste väckas innan teoretiska fakta presenteras. I den här studien har två gymnasieklasser först fått besöka en glashytta för att därefter få en anknytande teorilektion och en laboration. Kvalitativ intervju med åtta elever visade att samtliga var positiva till min "teaching sequence - tema glas". Framförallt uppskattades möjligheten att, i den autentiska miljön, få lyssna på en person som var hängiven sitt arbete och "som visste vad han pratade om". Kopplingen till energifrågor uttalades tydligt av de flesta elever, men även den påtagliga kopplingen till kemi. Min uppfattning är att undervisningen i skolämnena fysik, kemi och naturvetenskap kommer att upplevas mer intressant och begriplig om man får påbörja sin inlärningsprocess i ett konkret och stimulerande sammanhang. Skolan bör i större utsträckning engagera närsamhället i undervisningen. Det gäller att hitta nya sätt att kommunicera naturvetenskap.

När vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spår hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Vi har även observerat många olika typer av lärare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet är därför att titta närmare på hur intresset ser ut i två klasser i årskurs sex på två olika skolor samt titta på vilka faktorer som påverkar intresset hos eleverna. För att ta reda på detta har vi utfört enkätundersökningar i de olika klasserna. Utifrån svaren från enkäterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hälften som enligt enkäterna tyckte om matematikämnet och hälften som inte tyckte om det. Genom den här undersökningen kunde vi se att intresset i de två klasserna ser väldigt olika ut. Orsaken till detta kan vara att i den ena klassen var undervisningen mer varierande och läraren har en utbildning inom matematikämnet. / When we have been out in different schools we have seen traces that the pupils’ interest in mathematics is decreasing when they reach the higher school grades. We have also observed many different kinds of teachers and teaching styles. Our purpose with this study is to look closer into how the interest seems to be in two classes, both in the sixth grade, and determine which factors may be behind the decreasing interest in mathematics among the students. To obtain knowledge about this, we conducted surveys in the classes. Then, we chose four pupils from each class, based upon the result of the survey, two in each class who like mathematics and two in each class who do not. The result of this study shows that interest in mathematics differs in the two classes. Underlying reasons for this might be varying methods in teaching and the teacher’s qualification.

The purpose of our study was to examine how three teachers and four students relate to the program "Fem myror" in teaching. We have been through qualitative interviews with two teachers and one special teacher received a detailed picture of how their literacy programs made in relation to the "Fem myror." Qualitative interviews have also been made with four students, a boy and three girls, in order to examine their attitude to the program. From educators’ interview answers, we think we can say that the theory and practice conform to what we read in the literature may be associated with what we observed during our time in the business. The study has shown that all teachers believe the program will be a good educational tool to take to read and write. However, they have embraced the series through different approach and the work they described themselves perform the program has received various degrees. / Syftet med vår studie var att studera hur tre pedagoger och fyra elever förhåller sig till programserien ”Fem myror” i undervisningen. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur deras läs- och skrivundervisning skett i relation till programmet ”Fem myror”. Kvalitativa intervjuer har även skett med fyra elever, en pojke och tre flickor, i syfte att undersöka deras inställning till programmet. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer överens genom att det vi läst i litteraturen kan knytas samman med vad vi observerat under vår tid ute i verksamheten. Studien har visat att samtliga pedagoger anser programmet vara ett bra pedagogisk hjälpmedel att ta till i läs- och skrivinlärningen. Dock har de tagit till sig serien genom olika förhållningssätt och det arbete som de beskrivit sig utföra med programmet har därigenom fått olika omfattningsgrad.

Summary It is inspiring to see museum visitors evolve and develop through art exhibitions. Great potential lay in facilitating the learning experience by art exhibitions, and the possibility of designing exhibitions that make visitors attracted to learn. The purpose of the present work is to study the means of creating favorable conditions for lifelong and enjoyable learning in art exhibitions.   The concept of learning has multiple definitions, and several have been used effectively in various ways in preceding works. The underlying principle of this work is that visitors learn by actively processing information in their own minds and through experiences. The term lifelong learning is often associated with employability and adaptability. In this work, the view of lifelong learning is from a museum perspective, and that it is a form of learning that involves enjoying learning and actively seeking opportunities to learn, irrespective of the level of education and employment status. We define enjoyable learning at art exhibitions as a state of mind when visitors enjoy themselves because they are learning.   Art education has, since the first museums were founded, strived for becoming more available on many levels. Art educators have pursued and attempted to construct more pleasant forms of learning involving more dialogue and participation of visitors. Given that the field of art education is constantly evolving, critical examination of current practices remain useful tools.   A series of questionnaires were handed out to museum visitors during four exhibitions. The visitors were asked to define the reason for coming to the art exhibition in question and to formulate their perceptions of their learning experience. A total of 200 questionnaire replies were collected, examined and analyzed. The primary attraction to the art exhibitions was to have an art experience. 72 of 200 people came just to see and experience art, and 124 people responded that they came to see and experience art along with any of the other options. There were only 6 people who came just to learn, and just as many said they do not like to learn and discover new things in art exhibitions. Based on these results, we find that providing motivation for learning appears important and an underexplored area. To create favorable conditions for lifelong learning in art education is to get a clearer link to personal development and employability. One can facilitate, and attract, visitors to enjoyable learning in exhibitions by letting them know more about the museum, the staff and the thoughts that are behind the exhibits. Partnerships can attract more and new visitors. It is important that the exhibition has an art education that is well established which can enhance the experience of art. The pedagogy should not interfere with the experience of art, considering that some visitors were disinterested or even negative towards learning. Many of the respondents were satisfied but wanted more information through interaction with staff and/or artist. The greatest art educational challenge appears to be providing the visitors motivation for learning by giving them what they did not know they wanted.     Key words: Art education, Museum, Exhibition, Lifelong learning, Enjoyable learning. Sökord: Konstpedagogik, Museum, Utställning, Livslångt lärande, Lustfyllt lärande.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus på låttexter kunde skapa ett lustfyllt lärande hos eleverna. Vi vill även synliggöra hur lärare med hjälp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfällen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som använts vid dokumentation för vårt utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrån observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter våra lektionstillfällen. Vi har utformat tre lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfällen, då de första två lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. Vår slutsats är att musik som stöd för lärande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmåga att reflektera och diskutera i klassrummet.

The starting point of this work has been to get knowledge about teachers working in a mathematical workshop with the students. I also wanted to investigate what students think about math, both within the workshop and in traditional teaching. To achieve this I chose to interview a teacher in charge within the framework of a mathematical workshop, and six students in the 5th grade. I also did a lesson observation with the purpose to see how well the teacher’s tutoring agrees with the results of the interview. In this study I have discovered that the lessons in the mathematical workshop are planned after what the students are working with in the textbook. The teacher opens the lessons with the whole class and then splits it up in groups. In the interview the respondent conveys the importance of discussions among the students where they can explain their thoughts, especially for the weaker students that, thanks to the discussions are able to show their knowledge more. This is something I did not see during my lesson observation, however. The students also seemed to miss this when I spoke to them in the interview. They describe that they cannot see the connection between what they learn in the workshop and the textbook.

No description available.

No description available.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur elevers erfarenheter kan identifieras, synliggöras och tillvaratas i och genom bildundervisning. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är: På vilket sätt är elevernas erfarenheter betydelsefulla för deras lärande och hur kan lärare identifiera och synliggöra dem i undervisningen? Hur kan lärare identifiera och synliggöra elevernas erfarenheter i undervisningen? Fyra metoder har utformats och utförts i samband med två fältobservationer; en berättelse, en bildframställning, intervjuer samt frågeformulär. Fältobservationerna utfördes på två olika grupper på högstadieskolor i årskurserna 7-9. Ena gruppen tillhörde en integrerad särskola och den andra gruppen tillhörde en fristående skola. Resultatet visar att metoderna är tillämpbara och effektiva för att synliggöra elevers erfarenheter, intressen och känslor. Resultatet har sedan analyserats utifrån John Deweys teorier utifrån erfarenhetsbaserat lärande.