Vårt syfte med läromedelsgranskningen i matematik är att synliggöra variationen i lärobokens uppgifter. Vi har utformat ett analysschema som utgår ifrån tolv faktorer som vi anser är viktiga för ett varierat och lustfyllt lärande. Undersökningen omfattar sju läroböcker i skolår 4. Vårt resultat visar att variationen i läroböckerna är bristfällig. Många aspekter, som bör finnas med för att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära, saknas.

Under 2017/18 genomfördes Bibeläventyret med cirka trettio tusen mellanstadieelever i Sverige, av licensierade instruktörer, under nio timmar, med elevernas klasslärare som observatörer. Bibeläventyrets pedagogik och material drivs av Svenska Bibelsällskapet, där Svenska kyrkan och frikyrkorna är huvudmän. Konceptet bygger på sinnlig gestaltning, elevmedverkan samt kronologisk framställning av teman och berättelser från såväl Gamla Testamentet (årskurs 4) som Nya Testamentet (årskurs 5).Uppsatsens empiri är begränsad till en skola, observationer av tre dubbellektioner kring Gamla Testamentet samt fem elevuppgifter där samtal i smågrupper har dokumenterats som skriftliga reflektioner. Framställningen inramas av svensk läroplanshistoria, läroplansteoretisk forskning, lärandeteorier av Jerome Bruner och David Ausubel samt vissa epistemologiska och teologiska reflektioner.Observationerna har fungerat tillfredsställande men fortsättningsvis rekommenderas en viss uppstramning. Elevernas skriftliga reflektioner har ofta varit kortfattade men substantiella och tämligen varierade till innehållet. Komplettering med bandade fokusgrupper kan i framtiden prövas som komplement. Digitala enkäter till instruktörer respektive lärare konkretiseras för framtida bruk. Fortsatta studier bör nämligen vara mer omfattande, systematiska och varierade med avseende på sammansättningen av skolmiljöer.Redan denna blygsamma studie stöder dock idén att lustfyllt lärande och kulturhistoriskt meningsfull bildning kring en biblisk kanon går att förena.

Syftet med uppsatsen är att undersöka fenomenet lustfyllt lärande, som det upplevs av eleverna, i en dramapedagogisk föreställningsprocess. Undersökningen är fenomenologisk med fokus på elevernas emotionella upplevelse. Fenomenet lustfyllt lärande beskrivs utifrån tre aspekter: elevernas perspektiv, gruppens betydelse samt pedagogens betydelse. Metoden som används är fokusgrupp där fyra ungdomar, som både är elever och ungdomsledare på en kulturskola, deltagit. Det analyserade resultatet beskriver vad eleverna upplever som lustfyllt i arbetet mot en föreställning men visar också vilka utmaningar som finns samt vilka förutsättningar som krävs för att ett lustfyllt lärande ska infinna sig. Slutsatsen blir att huvudansvaret för det lustfyllda lärandet ligger hos pedagogen, men delas även av grupp och individ. Det som gör den dramapedagogiska föreställningsprocessen lustfylld för dessa elever är möjligheten att kliva in i en gränslös värld där de kan vara vem de vill. Dessutom ses olikheter i denna kontext som en positiv resurs och alla deltagare behövs då alla fyller en funktion, vilket skapar en känsla av meningsfullhet.

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades. Förskolors hemsidor, arbetsplaner och kvalitetsredovisningar analyserades. Två intervjuer med ansvariga förskolechefer/rektorer genomfördes i samtalsform och några enkla frågor ställdes till pedagoger. Leken omnämndes på många olika sätt i dokument och intervjuer. Resultatet visade en tilltro till lekens värde, men den nämndes i stor utsträckning som ett medel för lärande, väldigt lite som viktig för sin egen skull. Den beskrevs som ett pedagogiskt redskap för att uppnå strävansmål inom språk, matematik, natur och teknik. Lekens innehåll, och hur man skapar förutsättningar för lek beskrevs väldigt lite i de undersökta förskolornas dokument. Den bild som framträdde vid granskningen visar att leken tenderar att tas för given på ett oreflekterat sätt. Även intervjuerna och enkäten gav samma bild. Arbetet pekar på behovet av att lyfta leken som ett eget målområde och samtidigt genomföra kompetensutveckling för att höja medvetenheten hos pedagogerna.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning;</p><ul type="disc"><li><em>Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning?</em></li><li><em>Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning? </em></li><li><em>Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning?</em></li></ul><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet.  Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning. Dels handlar det om brist på kunskap kring begreppet men också om rädsla inför hur det skall användas och syftesrelateras.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning; <ul type="disc">Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning? Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning? Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet.  Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning. Dels handlar det om brist på kunskap kring begreppet men också om rädsla inför hur det skall användas och syftesrelateras.

No description available.

Syftet med studien var att fördjupa våra kunskaper om hur lärare kan skapa en meningsfull NO-undervisning som kan främja elevers lust att lära i årskurserna F-3. Metoden som tillämpades var en kvalitativ ansats bestående av semistrukturerade intervjuer. Studiens informanter var nio F-3 lärare som är verksamma på fem olika skolor i Mellansverige. Den pragmatiska lärandeteorin var studiens utgångspunkt. Utifrån studiens frågeställning har faktorer för meningsfullt lärande grundats ur den pragmatiska lärandeteorin för att tolka och analysera hur faktorerna, i förhållande till lärarnas uttalanden bidrar till en meningsfull NO-undervisning. Det visar att teori och praktik, elevernas erfarenheter, intressen och kunskapsnivåer är grundläggande aspekter i lärarnas NO-undervisning. Utifrån lärarnas beskrivningar visar resultatet att deras utgångspunkt för planeringen i undervisningen är elevgruppens kunskapsnivåer. Undervisningen anpassas för att vara relevant och avspegla samhällslivet utifrån elevernas tidigare erfarenheter och intressen, vilket delvis formar ämnesinnehållet. Ämnesinnehållet behandlas teoretiskt och praktisk för att eleverna ska befästa och erfara kunskaper. Detta resulterar i att ett lustfyllt lärande kan uppstå där elevernas intressen skapas och tillvaratas, vilket kan antas leda till ett meningsfullt lärande. Studiens slutsats är därmed att faktorer inom den pragmatiska lärandeteorin som analyserats i förhållande till lärarnas uttalanden visade sig beskrivas som framgångsrika undervisningsverktyg av lärarna i studien för att skapa en meningsfull NO-undervisning, vilket kan främja elevernas lust att lära i årskurserna F-3. / The study aimed to deepen our understanding of how teachers can create a meaningful science teaching that promotes pupils' desire to learn in grades F-3. The method used was a qualitative approach consisting of semi-structured interviews. The study's informants were nine F-3 teachers who are active in five different schools in Central Sweden. The pragmatic learning theory was the starting point of the study. Based on the study's question, factors for meaningful learning have been based on the pragmatic learning theory to interpret and analyze how the factors, in relation to the teachers' statements, contribute to meaningful science teaching. It shows that theory and practice, pupils' experiences, interests, and knowledge levels are fundamental aspects of a teachers' science teaching. Based on teachers' descriptions, the results show that their starting point for planning science teaching is the pupil group's knowledge levels. Teaching is adapted to be relevant and reflect social life and pupils' experiences and interests, which partly shape the subject content. The subject content is treated theoretically and practically so the pupils can amass and experience knowledge. This can enable a fun-filled and meaningful learning experience where pupils' interests are formed and maintained. The study determines that factors identified in the teachers' statements, which were analyzed through pragmatic learning theory, turned out to be described as successful teaching tools for achieving a meaningful science teaching that can promote pupils' desire to learn.

Estetiska uttrycksformer, däribland drama, ska enligt läroplanen ha en plats i skolans verksamhet. Samtidigt läggs mer fokus på de mätbara kunskaperna vilket resulterar i att de estetiska ämnena bortprioriteras. Syftet med studien är därför att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagoger använder dramapedagogik på lågstadiet. För att svara på denna fråga användes de didaktiska frågorna: varför, i vilka sammanhang, hur och när lärare och fritidspedagoger använder dramapedagogik i sin undervisning på lågstadiet. Genom intervjuer kunde olika teman identifieras. På frågan om varför dramapedagogik används framkom det att arbetssättet är inkluderande och lustfyllt samt att det gynnar den socioemotionella utvecklingen. Angående sammanhang ansåg pedagogerna att arbetssättet passar i de flesta sammanhang genom olika dramapedagogiska metoder som inte är bundna till något specifikt skolämne. Vid frågan hur frekvent arbetssättet används i verksamheterna kunde aspekten av tidsbrist urskiljas vilket är anledningen till att större projekt såsom pjäser och musikaler inte sker i samma utsträckning som förr. Tidsbristen förklarades med den nuvarande läroplanens införande. Slutsatsen var att pedagogerna använder sig av dramapedagogik på olika sätt som inte behöver vara krävande tids- eller kunskapsmässigt. Dramaarbetet tycks enligt pedagogerna berika elevernas skoldag och därmed gynna inlärningen vilket i sig är en stor anledning till varför arbetssättet nyttjas i svenska klassrum.

Denna empiriska studie syftar till att undersöka hur högpresterande elever kan utmanas i litteraturundervisningen i svenskämnet ur ett lärarperspektiv samt varför det är viktigt att utmana dessa elever i årskurserna 4-6. Det sociokulturella perspektivet används som en teoretisk utgångspunkt för att analysera resultatet. Studien har baserats på semistrukturerade interjuver av lärare och resultatet visar att läraren bör anpassa undervisningen individuellt och på de enskilde elevens kunskapsnivå. Det är även viktigt att utmana de högpresterande eleverna för att motivera dem till ett lustfyllt lärande. Genom resultatet framgår det att undervisning av högpresterande elever är en utmaning för lärare men att olika arbetssätt och strategier används för att möta svårigheterna. Individualisering, berikning och acceleration är några begrepp som lyfts som möjliga metoder för att stimulera dessa elever och få dem att bibehålla viljan att lära. Det blir också tydligt att mer forskning och fler lösningar behövs för att detta ska lyckas.