Studiens syfte är att granska hur manlig förskolepersonal omskrivs och debatteras i Svenska Dagbladet och Aftonbladet under tidsperioden april 2014 till april 2016. Vidare har vi undersökt på vilka sätt språkets makt och rådande normer om maskulinitet påverkar i denna granskning.Till grund för studien ligger 97 artiklar, vilka vi har granskat utifrån kvantitativ metod i form av en textanalys. Raewyn Connells maskulinitetsteori har utgjort ramen för våra teoretiska utgångspunkter som vi sedermera använt i analysen. I analysen har vi, med hjälp av Bo Nilssons forskning om språkets betydelse i skapandet av maskulinitet, upptäckt språkliga faktorer som avspeglar sig i artiklarna.Studiens resultat uppenbarar en obalanserad bild av granskade tidningars publicerade artiklar gällande manlig förskolepersonal. 96 % av artiklarna handlar om sexuella övergrepp mot barn. Resterande artiklar berör huruvida män bör inneha en yrkesroll inom förskolan.Utifrån vår analys diskuterar vi hur utsikterna för män att bli yrkesverksamma inom förskolan försvåras på grund av tidningarnas obalanserade publiceringar av manlig förskolepersonal i samverkan med historiskt präglade könsroller som är rådande än idag.

Män är minoritet i förskolan och detta påtalas inte sällan i media, att män behövs i förskolan samt varför de väljer bort förskolläraryrket diskuteras även ofta i media. Mot denna bakgrund är syftet med denna uppsats tudelat. Dels syftar studien till att belysa vilka genuskodade förväntningar manliga och kvinnliga förskollärare har på män i förskolan. Vidare syftar studien till att belysa vilka genuskodade förklaringar manliga och kvinnliga förskollärare ger till varför det arbetar så få män i förskolan. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra män och fyra kvinnor som samtliga arbetar som förskollärare. En fenomenologisk analys- och tolkningsmodell samt genusteori används. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Connell och Hirdmans genusteorier. Resultatet visar att män i förskolan inte anses vara nödvändiga att vara manliga förebilder. Vissa förutfattade meningar och förväntningar framkom om män och deras roll i förskolan samt indelning av manliga och kvinnliga aktiviteter. Status och könskategorisering av yrket benämns som förklaringar till bristen av män i förskolan. Vidare framhåller studien att misstankar om pedofili kan vara en bidragande faktor till bristen av män i förskoleverksamheten. / Men are the minority in preschool and this is pointed out frequently in the media, that men needed in kindergarten and why they choose not to enter the preschool teaching profession are also discussed frequently in the media. Against this background, the purpose of this essay is twofold. Firstly, the study aims to highlight the gender coded expectations of male and female preschool teachers have the men in preschool. Furthermore, the study aims to highlight the gender coded explanations of male and female preschool teachers give to why it works so few men in preschools.The study is based on qualitative interviews with four men and four women who all work as a preschool teacher. A phenomenological analysis and interpretation model and gender theory is used. The study's theoretical points comprises Connell and Hird's gender theories. The results show that men in preschool is not considered necessary to be male role models. Some preconceptions and expectations emerged of men and their role in pre-school and division of male and female activities. Status and gender categorization of the profession referred to as explanations for the lack of men in preschool. Also emphasizes the study of suspicions of pedophilia could be a contributing factor to the lack of men in early childhood education.

No description available.

In this study I’ve used qualitative interviews to examine four male preschool teachers’ interpretations of gender and their work with gender in preschool. Specifically, I’ve been interested in what thoughts male teachers have about the preschool gender assignment, how they express these thoughts in their work, and how they perceive their role as men in preschool in relation to gender and gender equality. The teachers express that the preschool gender assignment means that one should treat girls and boys equally and give them the same opportunities. Based on their interpretations they explain how they work with gender, that they´re trying to change the image of what’s feminine and masculine through interactions with the children by using the language as an instrument. Despite this, they seem to have difficulties presenting substantial examples of how to counteract gender stereotypes. Unlike previous studies, the teachers in this study express their awareness that the replication of gender is unconscious. They’re not certain if they treat girls and boys equally. The male teachers believe that their role as men in the gender assignment is to show children that regardless of gender one can do everything and that there isn’t anything that´s typically feminine or masculine. / I denna studie har jag med kvalitativ intervju som metod undersökt fyra manliga pedagogers uppfattningar om genus och genusarbete i förskolan. Jag har genom mitt arbete velat ta reda på vilka tankar pedagogerna har om förskolans genusuppdrag, hur de berättar om hur de arbetar med detta i verksamheten samt hur de ser på sin roll som man i arbetet med genus och jämställdhet. Genusuppdraget innebär för pedagogerna att man ska behandla flickor och pojkar lika och ge dem samma möjligheter. Utifrån deras tolkningar berättar de om hur de arbetar med genus i verksamheten, de försöker att ändra bilden av vad som är kvinnligt och manligt genom interaktioner med barnen, med språket som verktyg. Däremot upplever jag att de har svårigheter att ge konkreta exempel på hur man kan motverka könsstereotyper i förskolan. Till skillnad från tidigare forskning framhåller pedagogerna i denna studie att de är medvetna om att reproduktionen av kön är omedveten och de menar att de inte vet om de behandlar flickor och pojkar lika. Pedagogerna ser att deras roll som man i förskolans genusuppdraget är att visa barn att man oavsett kön kan göra allting samt att det inte finns något som är typiskt kvinnligt eller manligt.

Studien handlar om den könssegregerade arbetsmarknaden i förskolan i Borås stad, närmare bestämt bristen på manliga förskollärare. Tidigare forskningar har visat att diskussionen om att få män arbetar i förskolan har pågått under en lång tid men ännu har det inte skett några större förändringar. Det har bland annat visat att yrket ses som typiskt kvinnligt och att yrket behöver mer uppmärksamhet för att locka män. Problemen som denna könssegregering kan skapa är ekonomiska, både privata och för samhället, samt att barnen i förskolan inte får träffa kvinnor och män. Syftet med studien är att ta reda på hur Borås stad arbetar för att minska könssegregeringen inom förskolan och varför vissa män väljer att bli förskollärare. Information och material till studien har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de manliga förskollärarna anser att yrket fortfarande ses som typiskt kvinnligt och att det är en anledning till könssegregeringen. Förskollärarna berättar dock att de känner sig välkomna och uppskattade av sina kollegor samt av barnens föräldrar. Debatten om sexuella övergrepp på förskolor ses även ett problem för att kunna förändra situationen. Intervjupersonerna anser att yrket behöver marknadsföras mer och att det behöver introduceras tidigare i grundskolan eller på gymnasiet. Vidare visar resultatet att synen på att alla män i förskolan är pedofiler behöver förändras för att få fler män till förskolan i framtiden. Vårt resultat visade även att Borås stad inte arbetar med någon specifik strategi för att få fler män till förskolan. För att manliga förskollärare ska bli allmänt accepterade behöver uppfattningen och synen på yrket förändras till att män som arbetar i förskolan är lika accepterade som kvinnor / This study examines the gender segregation among preschool teachers in Borås stad. Earlier research shows that the discussion about male pre-school teacher has been going on for several years but there is still no big development in the issue. The profession is still regarded as typical “women's work” and that the pre-school teacher profession need more highlighting to get attention among men. The gender segregation in the labour market can cause economic problems. Also the children only get to meet women during their time in preschool. The purpose of this study is to investigate how Borås stad work to reduce the gender segregation in preschools and to discover why some men choses to become preschool teachers. The material and information used in this study has been gathered through qualitative, semi structured interviews. The result of the study shows that the interviewed male preschool teachers think that the reason for the issue is that the profession is still considered to typical work for females. However the preschool teachers feel welcomed and appreciated by their colleagues and the parents of the children. Another contributing reason to the problem is the ongoing debate about sexual abuse in preschools. Also advertisement for the profession is lacking and seen as another reason for the problem according to the results. Furthermore, the result shows the perception that all male preschool teachers are pedofiles is need to change in order to get more males working in preschool in the future. The result also shows the Borås stad does not have a clear strategy to get more men to work in preschools. The appreciation of the profession needs to change in order for men to be fully accepted as preschool teachers by society.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

In Sweden, male pedagogues in preschools make up only 3,5% of the employees. Since they are a minority, do they experience themselves as being positioned peculiarly by the female staff? The preschool curriculum says that the adults should be role models for gender equality and neutralize traditional gender roles, but if a shelf needs to be hung up or heavy items need to be lifted, who will be asked to do those tasks? The purpose of this thesis was to examine how male pedagogues in the study are being positioned in a female-dominated occupation. Which subject positions appear, and how do they appear, from the informants’ descriptions of their occupation? We wanted to find out how male pedagogues describe their work practice according to which masculinity norms appear. The study was made through interviews with seven male pedagogues working in three different preschools. The theories we used to analyze the material was Raewyn Connell and Rebecca Pearse’s perspective on gender and Connell’s masculinities and Marianne Winther Jörgensen and Louise Phillips interpretation on Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s discourse theory. The result of the study was that depending on how men are being positioned we can find different answers. When they position themselves as “preschool pedagogues” they claim that men and women work equally, whilst when they position themselves as “men” they describe how they are being expected to do tasks that are masculinely coded. Some informants are being expected to perform like a supply father and role model. Thus, some of the male pedagogues perceive the preschool as a practice where traditional gender roles are being reproduced.