Syftet med denna studie var att forska kring hur synen är på männen i förskolan, ett ämne som fortfarande kan kännas spänt och olustigt att prata om då folk både vill få in fler män i förskolan men samtidigt är rädda för att något otäckt, exempelvis pedofili ska drabba barnen. Tidigare forskningar i ämnet har gjorts kring manlighet och kvinnlighet medan denna studie fokuserar mer på själva mannen som person. Det råder stor brist på material i ämnet från föräldrarnas perspektiv och därför kommer vår forskning att fokuseras mest kring detta. Genom enkäter och intervjuer har vi samlat in materialet och analyserat dem med genusperspektiv för att lättare se skillnader och likheter till tidigare forskning. Resultatet pekar på att trots ett jämställdhetstänk, där kvinnor och män har lika mycket att bidra med, lever vissa könsstereotypiska mönster och roller vidare i vår vardag.

Studien syftade till att undersöka hur manliga förskollärare uppfattar traditionella könsmönster i sitt arbete. Studien genomfördes med en kvalitativ ambition och semi-strukturerade intervjuer med åtta manliga förskollärare utgjorde grund för studien. Resultatet analyserades utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv och visade att de manliga förskollärarna påverkades av de traditionella könsmönster som ännu existerar på förskolan och detta är något männen måste förhålla sig till och utveckla strategier för att möta. I studien framkommer att vårdnadshavarnas och personalens utbildningsnivåer påverkar nivån av jämställdhet i förskolan.

De senaste åren är antalet utbildade män i förskoleverksamheten stagnerat runt 3-4%, men det finns fortfarande en strävan, grundad på olika anledningar, att öka detta antal. En av anledningarna är att uppnå förskolläroplanens uppmaning att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Vilka tankar har kvinnliga förskollärare om männen i verksamheten idag? Syftet med studien är att bidra till kunskapandet om kön och jämlikhet i förskolan genom att studera hur kvinnliga förskollärare talar om män i förskolan. Vår avsikt är att synliggöra vilka diskurser som förekommer om män som arbetar som förskollärare. Vi valde att använda fokusgrupper som metod för att uppnå en så öppen karaktär av diskussion som möjligt och därmed upptäcka de förekommande diskurserna hos dem kvinnliga förskollärare. Som analytisk metod valde vi att utgå från diskurspsykologi, som är en gren av diskursanalys, med anledningen att diskurspsykologi riktar sig särskild mot språkbruket i dess sammanhang. Med hjälp av analysen fick vi som resultat åtta olika teman, vilka skapade följande diskurser: diskurs om den kompletterande partnern, exklusivitetsdiskursen, diskurs om barns trygghet, sport och aktivitetsdiskursen, familjeförebildsdiskursen, kompensations diskursen, status- och maktordningsdiskursen och särartsdiskursen.

The purpose of the study has been to apply a gender perspective to analyze and discuss how men are perceived in preschool. Based on previous research, we have identified that there is a stigma or notion that men are a potential threat. In the essay, we will discuss how the notion of men in preschool are constructed and how it affects the division of labor from a gender perspective. We have conducted discussions both at an individual level, group and community level that extend nationally and internationally. We have studied the development of preschool and seen a pattern that it has been a female-dominated profession since young children's institutions were founded in the 19th century. Our study is based on a social constructivism and intersectionality theory in our analysis and results. The focus has been on guardians' ideas about how they experience male educators in preschool. We have discussed concerns about men and how trust is created. We have done this study with a qualitative research method where we conducted six interviews with informants who are parents of children who attend or have attended the Swedish preschool.

No description available.

Sammanfattning Vår uppsats handlar om hur män som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med åtta män i åldrarna 24–59 år. I intervjuerna har vi utgått från männens egen upp-fattning och förförståelse vad gäller deras inflytande och påverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att männen i allmänhet trivs bra, både på sin arbetsplats och i sitt yrkesval. Trots sin minoritetsposition anser de sig både kunna påverka och ut-veckla verksamheten. Männen upplever ingen direkt skillnad på sig själva och de kvinnliga kollegorna på sin arbetsplats. Samtidigt visar resultatet på att det finns en tyd-lig skiljelinje mellan männen och kvinnorna. Männen upplever att de skapar kontroll och ordning i verksamheten och bidrar med en ”rak kommunikation”. De upplever också att deras roll i verksamheten är viktig, och uttrycker en önskan om att få fler män att utbilda sig och ta arbete i förskolan.

Förskolan är och har under en lång tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan är i dagsläget män (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie är att komma åt hur fyra manliga förskollärare ser på sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever några för – eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollärare. För att komma åt de manliga förskollärarnas tankar och åsikter användes kvalitativa intervjuer. Metoden jag inspirerades av och som användes i studien för att bearbeta det empiriska materialet var den fenomenografiska forskningsansatsen. Huvudsyftet inom fenomenografi är att genom första och andra ordningens perspektiv få reda på hur människor uppfattar olika aspekter av sin omvärld. Intervjuerna av de fyra förskollärarna resulterade i tre kategorier av uppfattningar. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar förskollärarnas inställning till sin yrkesroll och sitt yrkesval. De var alla överens om att det finns fler fördelar och positiva aspekter med yrket än vad det finns negativa.

Enligt tidigare forskning är det tydligt att vårdnadshavare har en oro för män som är verksamma i förskolan, vilken är nödvändigt att uppmärksamma för att samverkan och omsorg ska fungera. Studiens syfte var att undersöka vårdnadshavares uppfattningar kring fenomenet män i förskolan, inriktat på vilken typ av oro de har, var oron har sitt ursprung, och hur oron eventuellt skulle kunna minskas för att underlätta för de män som är verksamma i förskolan. Studien genomfördes med en fenomenografisk ansats och semi-strukturerade individuella intervjuer som sedan transkriberades och textanalyserades. I studien framkom det att vårdnadshavarnas oro rörande män i förskolan grundas i en rädsla för att deras barn ska utsättas för sexuella övergrepp. Det visade sig att oron har sitt ursprung delvis från livserfarenheter, där socialt arv och tidigare erfarenheter var centrala uppfattningar. I studien synliggjordes det att uppväxt och vad man erfar under sin livstid påverkade vårdnadshavarnas uppfattningar kring fenomenet. Vårdnadshavarnas oro hade även delvis sitt ursprung från samhällspåverkan, där männens bakgrund och “kvinnoarbete” var centrala uppfattningar. Vårdnadshavarna i studien visade sig ha påverkats av att män historiskt haft en framträdande roll i samhället och att barnomsorgsarbete dominerats av kvinnor. Det visade sig även att oron hade ett ursprung ifrån medias påverkan. En del vårdnadshavare anser sin oro befogad och vill behålla den, samtidigt skulle den kunna minskas hos några vårdnadshavare genom kommunikation, preventiva åtgärder, kontroll, normalisering och medias vinkling.

Syftet med denna studie var att bidra med en ökad förståelse för vad män uppfattas bidra med i arbetet med barnen och i arbetslaget, och därigenom synliggöra normer om män i förskolan. Studien är kvalitativ och utfördes genom att intervjua fem kvinnliga förskollärare och två kvinnliga barnskötare från sex förskolor, varav fem kommunala och en privat förskola, i mellersta Sverige. Uppsatsen utgår från genusteori med ett konstruktionistiskt perspektiv om att göra genus. Resultatet visade att i vissa hänseenden kan det finnas särskilda förväntningar på män i arbetet med barnen och i arbetslaget, och i vissa hänseenden inte. Variationen i förväntningarna på män i arbetet med barnen handlade om att män kan vara förebilder genom att agera normbrytande och inte bli låsta i stereotyper, samt att engagera sig på ett mer fysiskt sätt i aktiviteter. Vidare presenteras förväntningar om att ett arbetslag kan kompletteras med mäns sätt att se på saker och ting, samt att män förväntas kommunicera på ett sätt som kan bidra en till bättre arbetsmiljö. Med fler män i förskolan är det möjligt att specifika förväntningar på och föreställningar om män skulle kunna omförhandlas och successivt minimeras, då en större individuell mångfald skulle kunna bidra till en högre grav av variation bland de män som representeras i förskolan / <p>2019-12-20</p>

Syftet med denna studie är att med hjälp av en genusanalys undersöka hur män i förskolan förstår och ser på omsorgsaspekten i sitt arbete samt vilka strategier de uppger att de använder i omsorgsrelaterade situationer. I vårt tillvägagångssätt har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med tillhörande frågeguide vilket vi sedan transkriberat och analyserat. I studiens resultat kunde vi uppmärksamma manliga pedagogers syn på omsorg samt hur de uppger att de förhåller sig till den. Genom respondenternas yttranden kunde vi i samband med vår tematiska analys urskilja ett flertal strategier som männen använder sig av i förskolans omsorgsarbete.