I Sverige drabbas mellan 100-150 personer varje år av en ryggmärgsskada i samband med ett trauma. För de drabbade innebär det en förlorad kroppsfunktion av varierande grad samt en ny livssituation att förhålla sig till. Syftet är att beskriva hur livsvärlden påverkas hos män i arbetsför ålder 18-65 år som drabbas av en traumatisk ryggmärgsskada. För att beskriva detta gjordes en litteraturstudie på kvalitativa och kvantitativa artiklar som granskades. Resultatet visade på två huvudteman, lidandets dimensioner och lindrat lidande. I lidandets dimensioner beskrevs aktuella problem som uppstod i samband med skadan. Vid lindrat lidande beskrevs olika sätt att hantera och bearbeta den traumatiska händelsen samt vad den nya livssituationen med en ryggmärgsskada innebar för individen. Resultatet visade på vikten av att vården utformas utifrån målet att individen blir så självständig som möjligt. Genom självständighet hos individen blev upplevelsen av beroende och skammen över att vara en börda på andra minskad. Resultatet visade även att patienter kände otrygghet då de upplevde okunskap hos personalen. I diskussionen läggs vikten på sjuksköterskans kunskap om ryggmärgsskador samt att sjuksköterskan kontinuerligt ger information och stöd till individen och de anhöriga. Ett gott stöd från sjuksköterskan visade sig vara en viktig faktor i krishanteringen. Det framkom att de anhöriga behöver stöd i form av samtal och delaktighet. Till sist diskuteras det hur detta kan impliceras i vården.

The purpose of the study was to analyze how media, in this case, the daily newspaper Dagens Nyheter, produces the men and women in men's violence against women in close relationships in news articles and if there has been a change over time in this production. It is a qualitative study in which 40 news articles from DN were analyzed. The starting point in the tanks around the analysis is from a social constructive perspective. Critical discourse analysis is the method I chose to use in the processing of news stories. The result is divided into four different blocks where each block presents the results and the analysis for the following years: 1994, 1999, 2004 and 2009. The analysis has been carried out with the theoretical tools of social constructivism, individual explanations, systems capabilities explanations, theory of violence and framing theory.

Med spjärn i den poststrukturalistiska teoribildningen genus och diskursteori granskar denna uppsats framställningarna av kvinnor och män, genus och jämställdhet i gymnasieskolans läroböcker med syftet att undersöka hur läroböckerna framställer kvinnan avseende hur läroboken upprätthåller eller motverkar särskiljandets logik mellan män och kvinnor, samt att identifiera dessa mekanismer och hur dessa tar sig uttryck. Undersökning består av en kvantitativ delstudie vilken ringar in aspekter av representationen av kvinnor och män i läroböckerna. Denna utgör sedermera en språngbräda åt en kvalitativ genuskritisk närläsningsstudie av läroböckerna vilken leder fram till dekonstruktionen av desamma. Samtliga studieobjekt är publicerade inom ramen för den nya läroplanen, Gymnasieskola 11, under år 2011 och 2012 och är ämnade att användas i kursen Historia 1b. Resultatet visar att mannens hegemoni gentemot kvinnan reproduceras genom en rad olika diskurser: att män är överrepresenterade gällande såväl historiska aktörer som anonyma människor, att kvinnors roll genom historien förbises genom t.ex. utebliven historisk fakta eller styvmoderlig behandling av densamma och att kvinnor ej tillskrivs rollen som subjekt i sin egen historia. Vidare kan en dubbelhet skönjas i vilken läroböckerna å ena sidan manifesterar ett stundom framträdande jämställdhetspatos samtidigt som de å andra sidan reproducerar en historieskrivning vilken alltjämt förbiser, förminskar och underordnar kvinnor.

”Viker du dig blir du uppäten” – En intervjustudie om maskulinitet och våld skriven av Isabel Arias och Mina Andersson. Våld är ett socialt problem som regleras av det svenska rättsystemet och definieras som en gärning där någon uppsåtligen eller på grund av oaktsamhet orsakar någon annan kroppskada, smärta, lidande eller död. Både män och kvinnor faller offer för och utövar våld. Statistiskt sett är män överrepresenterade vad gäller våldsanvändning. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för hur män som använt våld ser på sin våldsanvändning samt vilka faktorer männen anser påverkat användandet av våld utifrån normer kring maskulinitet. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer och är gjord utifrån ett hermeneutiskt synsätt med en kvalitativ ansats. De teoretiska utgångspunkter som främst används är en modern sociologisk förståelse av genus, med teorier från Hirdman och Connell, Beckers teori om avvikandets sociologi samt Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Resultatet visar att unga män i ett utanförskap riskerar att normaliseras in i, och aktivt välja, våld och våldsbejakandegrupper för att finna en gemenskap. Våldet blir på så sätt en resurs för dessa män att nå det man saknar; en möjlighet att återupprätta sin status, få respekt, inneha makt och kontrollera sig själv och andra. Studiens visar också att män på olika sätt legitimerar sitt våldsanvändande genom att förklara våldet genom höga halter testosteron eller som ett uttryck för svårighet att verbalisera känslor. / “If you fold you will be eaten” – a intervju study about masculinity and violence written by Isabel Arias and Mina Andersson. Violence is a social problem regulated by the Swedish juridical system. It is defined as an act in which a person intentionally or due to negligence afflicts harm, pain, suffering or death onto another. Both men and women are victims and perpetrators of violence. Statistically men are overrepresented when it comes to the use of violence. The purpose of this interview-based study is to create a deeper understanding of how violent men themselves view their acts of violence, and how norms of masculinity may have affected those acts. This qualitative study is based on semi-structured interviews, hermeneutically interpreted. Modern sociological understanding of gender, primarily based on Hirdman and Connell, theory of deviating's sociology and Connell's theory of hegemonic masculinity provides the theoretical framework to this study. The results indicate that socially excluded young men are likely to be normalized to, and actively choose violence and violence promoting groups in order to find a community. To these men the violence thus becomes a resource to achieve what one lacks; a way to re-establish status, earn respect, possess power and as a mean to control others and one self. The study furthermore indicates that men legitimize their use of violence in various ways; blaming high levels of testosterone or arguing that violet act comes from inherent difficulties verbalizing emotions.

Våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem som ofta diskuteras i media. För kvinnor som misshandlas av sina män och söker hjälp, finns ett relativt väl utvecklat skyddsnät i form av ett flertal kvinnojourer. I en rapport från Brottsoffermyndigheten redovisas för första gången också männens utsatthet för våld i nära relationer. Rapporten visar att lika många män som kvinnor uppger att de någon gång blivit utsatta för våld av sin partner, dock sker våldet mot kvinnorna oftare, mer systematiskt och de fysiska skadorna blir mer omfattande. Ett av regeringens delmål för jämställdhetspolitiken är att försöka få mäns våld mot kvinnor att upphöra.  Ingenstans i detta uppdrag nämns kvinnors våld mot män. Syftet med vår studie är att lyfta fram och synliggöra ett problem som tidigare fått begränsad uppmärksamhet. Vi har haft en hermeneutiskt ansats i vår studie där fokus varit förståelse och tolkning av materialet. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med åtta män i varierande åldrar från hela Sverige. I analysen har vi kopplat empirin till tidigare forskning och våra teoretiska utgångspunkter har varit, våldet, normer, maskulinitet och jämställdhet. I studien framkommer att männen blivit utsatta för både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Samtliga män har upplevt det psykiska våldet som värst, vilket även fortsatt när förhållandet tagit slut, då i form av uppslitande vårdnadstvister. Det som började som hot om att aldrig mer få se sina barn är idag verklighet för flera av männen.  Resultatet visar också hur de i kontakten med olika myndigheter känt sig kränkta, förlöjligade, nonchalerade och att de ibland själva blivit misstänkta för våldet. Ingen av männen upplever att de blivit erbjudna varken stöd eller hjälp. Det framkommer i studien att männen önskar mer kunskap hos framförallt Socialtjänsten hur de på ett mer jämlikt sätt ska bemöta och agera när de möter män som blivit utsatta för våld av en kvinnlig partner.

De senaste åren är antalet utbildade män i förskoleverksamheten stagnerat runt 3-4%, men det finns fortfarande en strävan, grundad på olika anledningar, att öka detta antal. En av anledningarna är att uppnå förskolläroplanens uppmaning att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Vilka tankar har kvinnliga förskollärare om männen i verksamheten idag? Syftet med studien är att bidra till kunskapandet om kön och jämlikhet i förskolan genom att studera hur kvinnliga förskollärare talar om män i förskolan. Vår avsikt är att synliggöra vilka diskurser som förekommer om män som arbetar som förskollärare. Vi valde att använda fokusgrupper som metod för att uppnå en så öppen karaktär av diskussion som möjligt och därmed upptäcka de förekommande diskurserna hos dem kvinnliga förskollärare. Som analytisk metod valde vi att utgå från diskurspsykologi, som är en gren av diskursanalys, med anledningen att diskurspsykologi riktar sig särskild mot språkbruket i dess sammanhang. Med hjälp av analysen fick vi som resultat åtta olika teman, vilka skapade följande diskurser: diskurs om den kompletterande partnern, exklusivitetsdiskursen, diskurs om barns trygghet, sport och aktivitetsdiskursen, familjeförebildsdiskursen, kompensations diskursen, status- och maktordningsdiskursen och särartsdiskursen.

I föreliggande studie undersöks kvinnor och kvinnlighet samt män och manlighet under medeltiden utifrån en textanalys i sex historieläroböcker som utgavs mellan 1970-2012. Tidigare forskning har visat att kvinnor inte benämns i samma utsträckning som män i både historieläroböcker men även i andra ämnen som exempelvis svenska, vilket är det som avgör källäget eftersom genus började användas efter 1970-talet.Nästan inga forskare har berört området medeltiden och därför har intentionen med föreliggande studie varit att undersöka hur kvinnor och män framställs i den epoken. Studien har en kvalitativ ansats med ett komparativt anslag där resultatet visar att inte många kvinnor berördes i läroböckerna från 1970, dock något mer under 1990-talet och ännu mer efter 2011. Detta har att göra med att läroplanerna har förändrats tre gånger: en gång 1970, sedan 1994 och sist den ändrades var 2011. I läroplanen 2011 instiftades det att genus skulle vara en del av historieundervisningen, vilket det tidigare inte har benämnts på samma sätt. Samtliga böcker visar att det som var typiskt manligt var att männen hade mycket makt och var överordnade kvinnan. De skulle ut och krigasamt vara ute på handelsfärder. Egenskaperna de skulle ha var att vara kunniga, starka och pålitliga. Kvinnorna däremot skulle vara hemma och föda många barn, ta hand om dem och ta hand om hemmet när männen var ute i fält. Det fanns dock kvinnor som vågade bryta normen, så som Jeanne d’Arc och vågade arbeta med så kallade ”manssysslor” och klä sig i manskläder, vilket var tabubelagt under medeltiden.

Bakgrund: Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till kontakt med ambulanssjukvården och hjärt-kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Orsaken till bröstsmärta kan bero på både kardiella och icke kardiella tillstånd, varvid hjärtinfarkt är en av de vanligaste orsakerna. Det är mot denna bakgrund viktigt att tidigt försöka att identifiera allvarliga orsaker bakom symtomen och att påbörja korrekt behandling. Tidigare studier visar på meningsskiljaktigheter om att kvinnor och män beskriver sin bröstsmärta olika vid hjärtinfarkt. Därav finns det intresse av vidare forskning kring ämnet. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter beskriver sina symtom vid bröstsmärta prehospitalt och om det finns någon skillnad i beskrivningen mellan kvinnor respektive män. Metod: Studien är en kvantitativ prospektiv kohortstudie med ett konsekutivt urval, där datainsamlingen är en del av en större prospektiv studie, BRöstsmärta I AmbulaNs (BRIAN) av Kristoffer Wibring. Resultat: Trehundranittionio patienter bedömda med ESS 5 bröstsmärta/bröstkorgssmärta som fått besvara frågor enligt BRIAN-studiens checklista ingick i studien. Fördelningen mellan kvinnor och män var jämn, medelåldern för hela gruppen var 68 år. Vid förekomst av bröstsmärta var det vanligast att den beskrevs som central och tryckande, samt att nästan hälften av patienterna upplevde andningspåverkan. Det påvisades ingen signifikant skillnad mellan hur kvinnor och män beskrev sina symtom. Diskussion: Studien har inte kunnat påvisa några skillnader mellan kvinnor och män, trots att tidigare forskning påvisat detta. Det går emellertid inte att fullt ut jämföra denna studie med tidigare forskningsresultat som varit inriktade på att jämföra kvinnor och män vid hjärtinfarkt. Dock påvisas i vår studie att bland de patienter som söker kontakt med ambulanssjukvården för bröstsmärta, så skiljer sig inte symtombeskrivningen mellan kvinnor och män.

Financial investments entail a certain risk which individuals can base their decision upon. Participation in the financial market varies amongst individuals. It is documented in statistical surveys in Sweden that men tend to have larger holdings of financial assets, more specifically shares, than women, which has created the question of what this might be due to. Through time, men and women have not always had the same conditions, and much has been justified with biology as a reason for it. The previous international research on risk propensity amongst the different genders have mainly based their questions on the biological factor and investigates how that factor plays a roll regarding risk. The purpose of this study was to investigate whether there are differences in Sweden between men and women regarding financial risk propensity and to further investigate the impact of gender, financial knowledge, income, self-esteem and age on risk. With a quantitative approach, this has been investigated among 698 respondents. The data collected has been processed using statistical tests in the form of a chi-two square test to find possible relationships between the variables. The most prominent of the results is that the financial and self-esteem variables mitigates the effect on gender when it comes to risk propensity regarding financial decisions. The other variables showed an impact on risk propensity where men and women had different opinions about the role of the variable. / Finansiella investeringar kan medföra en varierande grad av risk i vissa fall, somliga mer än andra, där individen baserar sitt beslut beroende på hur riskbenägen denne är. Finansiella investeringar är ett medel för att generera mer pengar och skapa en ekonomisk tryggare framtid men deltagandet på den finansiella marknaden varierar individs mässigt. Det är dokumenterat i statistiska undersökningar i Sverige att män har en tendens att ha större innehav av finansiella tillgångar, mer specifikt aktier, än vad kvinnor har vilket har skapat frågan om vad detta kan bero på. Män och kvinnor har inte alltid haft samma förutsättningar gällande det mesta genom tiderna och mycket har rättfärdigas med biologin som en anledning till det. Stora delar av den tidigare internationella forskningen kring könens riskbenägenhet har baserat sina frågeställningar på specifikt den biologiska faktorn och utreder ett sådant förhållande till risk. Denna studie har haft som syfte att undersöka om det förekommer skillnader i Sverige mellan män och kvinnor gällande riskbenägenhet vid finansiella investeringar och att utreda vidare den inverkan variablerna kön, finansiell kunskap, inkomst, självförtroende samt ålder har på riskbenägenhet. Med ett kvantitativt tillvägagångssätt bestående av enkäter, fördelat på olika sociala medier och börsforum, har detta undersökts bland 698 respondenter som har fått svara på noggrant utformade frågor som rör deras riskbenägenhet. Den insamlade datan har bearbetats med hjälp av statistiska tester i form av chi-två kvadrat test för att finna eventuella samband mellan variablerna. Nollhypoteser och mothypoteser utformades som därefter kunde antingen avvisas eller accepteras baserad på vad chi-två kvadrat testet visade. Resultaten har haft varierande grader av överensstämmande med den tidigare internationella forskningen och det mest framstående av resultatet är att variablerna finansiell kunskap samt självförtroende har en dämpande effekt på kön när det kommer till riskbenägenhet ur ett finansiellt perspektiv. De övriga undersökta variablerna uppvisar en inverkan på riskbenägenhet där män och kvinnor hade skilda åsikter om variabelns roll i deras benägenhet till risk.

I dagens Sverige råder en könssegregerad arbetsmarknad där män och kvinnor förväntas arbeta inom olika sektorer, vilket ofta leder till könsdiskriminering av något slag. Män som arbetar i kvinnodominerade yrken framställs som feminina på grund av de stereotypa föreställningarna som florerar i samhället. Dessa föreställningar kan göra att det är svårt för männen att träda in i kvinnodominerade branscher och därför bibehålls särskiljningen mellan könen på arbetsmarknaden. Att studera män i kvinnodominerade yrken är viktigt då det kan påvisa samt bryta könsnormer i arbetslivet, samt för att få ökad förståelse för hur männen upplever sin vardag som minoritet. Den här uppsatsen har som syfte att få en djupare förståelse för hur män som arbetar inom ett kvinnodominerat yrke upplever sin situation och sina villkor i relation till maskulinitetsnormen. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med 8 deltagande män. För att bearbeta materialet användes en tematisk analysmetod. Resultatet visade att männen upplevde sin situaton och sina villkor som övervägande positiv, däremot märkte männen att de tar omedvetet på sig stereotypa arbetsuppgifter. De upplevde inte att de påverkades av samhällets stereotypa bild av män dock såg de att kollegor, kunder/patienter och ungdomar behandlade dem och sina kvinnliga medarbetade olika beroende på kön.